SammanfattningVår studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lärare igrundskolan yngre åldrar för att fördjupa förståelsen kring vilka förutsättningar som finns förmatematiklärare i undervisningen. Vårt utgångsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begränsas om grundläggande matematiska kunskaper ärlabila.Resultaten från de flesta mätningarna har visat ett försämrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning är för inlärning. En varierandematematikundervisning där det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförståelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den här studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer på fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lärare och av observationer på två mellanstadieskolor,sammanlagd tre lärare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest på böcker är den somär minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lärare är en viktig förutsättningför en lyckad undervisning har vår studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter läromedlen och att det finns ingen gemensam syn på en och samma skola. Delärare som känner sig trygga i sin lärarroll har börjat förändra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfällen i våra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna är mycket merintresserade, kreativa och lär sig mer när det finns aktiviteter där de kan uttrycka sig..

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några lärares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sätt att lösa uppgifter påverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lärare med olika bakgrunder och metoden vi använde för att komma fram till vårt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förståelse hos eleverna men klarar inte alltid av det då de själva saknar tillräckliga ämneskunskaper för detta. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att lärarnas ämneskunskaper är avgörande för vilka arbetsmetoder de använder även om arbetsmetoderna inte stämmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

Datorstöd i matematikundervisning och matematiklärande ? att simulera och modellera i problemlösning, handlar om vilka förmågor som kan utvecklas och vilka kursmål i matematik som kan realiseras i elevernas interaktivitet med programvara för dynamisk geometri. Studien baseras på en lektionsserie som bygger på en problemlösningssituation med GeoGebra som verktyg. Arbetet har en del beröringspunkter med aktionsforskning, men kan närmast definieras som undervisningsförsök. I studien görs ett försök att följa undervisnings- och inlärningsprocessen och reflektera över vad som sker.

SammanfattningMatematikundervisning kan behandlas ur olika aspekter. I examensarbetet är matematikhistoria i fokus. Jag har undersökt vissa matematikområden, men inte andra. Jag har också förklarat några logiska behov och intressanta motiv bakom dessa matematikområden. Det nämns några kopplingar mellan matematikhistoria och undervisning också.

Det finns ett problem angående vilka undervisningsmetoder som ska användas för att lyckas höja elevers kunskapsnivå i matematik. Denna studie görs för att undersöka math trails plats i matematikundervisning och då utifrån tre aspekter: de fem förmågorna, verklighetsanknytning och motivation. Math trail är en promenad där olika uppgifter genomförs längs vägen i syfte att upptäcka matematiken som finns runt omkring oss. Math trail kan ses vara en del av utomhuspedagogiken. På grund av att ingen forskning presenterats inom math trail väljer vi därför att lyfta fram forskning kring utomhuspedagogik.

Hur kan klasslärare och speciallärare tillsammans bidra till att öka den grundläggande matematikkompetensen för elever i årskurs ett.

Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju äldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del består av symboler och tekniker för att hitta rätt svar. För att få engagerade elever som intresserar sig för matematik måste undervisningen förändras. I min uppsats vill jag därför lyfta fram författare och lärare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..

Syftet med vår studie var att beskriva synen på individualisering i matematik och hur lärarna tillämpar detta i praktiken. Vi har studerat läroplanerna från 1962 och framåt, IMU?projektet (Individualiserad matematikundervisning), olika former av individualisering och hur individualiseringen ser ut idag. Resultatet av vår studie baserades på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre verksamma lärare som undervisar i matematik i år 4?6.

Sammanfattning/Abstract Sammanfattning/Abstract Paulcén, Viveka och Thuvesson, Johanna (2014) Framgångsfaktorer i matematikundervisningens utvecklingsarbete - Hur skolor arbetar med att vända ett underkänt resultat i åk 3 till ett godkänt betyg på nationella proven i matematik i åk 6 (Success Factors for Developing Mathematical Education) Speciallärarprogrammet - matematikutveckling Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö Högskola Problemområde Vårt arbete undersöker hur läraren, lärmiljön, elevhälsa och skolans styrning påverkar elevens möjligheter från att vara underkänd till att nå målen i matematik. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vår undersökning var att se om vi kunde hitta mönster gällande framgångsfaktorer i matematikundervisning för elever som i åk 3 varit underkända på nationellt prov i matematik men som i åk 6 minst nådde provbetyget E. Vår frågeställning är: ?Vilka framgångsfaktorer på de tre olika nivåerna; organisation, grupp och individ, har påverkat elevernas förmåga att klara kunskapskraven?. Teoretisk ram Tidigare forskning visar att framgångsfaktorer på organisationsnivå innebär tydliga mål för skolutveckling, att kunskap är i ständig fokus och att pedagoger och skolledning utvärderar sin undervisning. Betydande framgångsfaktor på grupp- och individnivå i tidigare forskning är att eleverna har utbildade, kompetenta, engagerade, ämneskompetenta matematiklärare som är insatta i pedagogisk forskning och utgår från elevens förutsättningar och behov, i en inkluderande lärmiljö med varierad undervisning. Vårt arbete är uppbyggt kring en tolkning av systemteori (Öquist, 2003; Svedberg, 2007), vilket innebär att vi har undersökt framgångsfaktorer ur ett helhetsperspektiv. Metod Vi har använt oss av en metodtriangulering för att samla in data till vår forskning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad tre klasslärare för årskurs 1-3 anser om laborativt material i matematikundervisningen och hur de själva arbetar med detta i sin egen matematikundervisning. Detta undersöktes med hjälp av en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Observationerna användes för att se om det som lärarna ansåg om laborativt material speglades i deras undervisning. Med intervjuerna kunde vi ta reda på vad lärarna ansåg att det kan finnas för möjligheter och hinder med användandet av laborativt material i matematikundervisningen. Resultatet visar att lärarna överlag är positiva till användandet av laborativt material.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser på ämnet matematik och matematikundervisning. Vår ambition har även varit att få syn på vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning.Utgångspunkten till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i matematik (SOU, 2004). Med hjälp av enkätfrågor ställda till 30 stycken elever i år 4, varav 7 elever som ingår i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar på våra frågor. De 7 elever som ingår i den mindre undervisningsgruppen har även svarat på enkäten utifrån hur de upplevde matematiklektionerna när de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. Vårt syfte med detta har varit att göra en jämförelse mellan de olika gruppernas upplevelse.Resultatet av enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik är "så där", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik både som roligt och tråkigt.

Vårterminen 2006.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fyra verksamma gymnasielärare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrån läroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen är den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sätt att undervisa på kan åstadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förståelse för begreppet individualisering och att denna förståelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullständigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielärare undervisar, de påbörjar de flesta lektioner med en genomgång av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas därefter med att eleverna får arbeta med undervisningsmaterialet på egen hand med läraren som hjälp om det skulle behövas.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka olika lärares förhållningssätt till individualiserad undervisning inom matematikämnet i de tidiga skolåren. Lärarnas uppfattningar står i fokus. Utifrån detta syfte formuleras frågeställningarna som avser att ta reda på lärares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begränsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig på intervjuer av fyra verksamma grundskollärare. Materialet analyseras med utgångspunkt i både fenomenografi och ramfaktorteori.Resultatet visar likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sätt att genomföra undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av värden och värderingar i matematikläroböcker för gymnasieskolans kurs Matematik A. En modell som tidigare använts vid analys av värden i matematikläroböcker i Singapore och Australien ligger till grund för granskningen. Modellen utvecklas och tillämpas för analys av sammanlagt 472 övningsuppgifter i tre kapitel i tre utvalda matematikläroböcker. De utvalda kapitlen behandlar området algebra. Modellen visade sig vara tillämpbar i en svensk utbildningskontext.