Sökresultat:
286 Uppsatser om Laborativ arkeologi - Sida 8 av 20
I djurisk skepnad : en studie av djurens rituella betydelse i södra Skandinavien under atlantisk kronozon
This thesis concerns the mesolithic relation towards animals and hunting habits among people in Skateholm, Tågerup and Vedbæk - Bøgebakken. The aim is to look at the societies from a cultural point of view and demonstrate that the people living there identified themselves with animals and adapted their lives, their hunting and their burial customs according to rituals and believes concerning animals in their surroundings. The result is convincing and clearly shows that animals where treated differently in manors which can only be explained with specific cultural relations towards different kinds of animals..
Gjutfel och dålig ornamentik - Om bronsgjutares hantverksskicklighet under skandinavisk bronsålder.
The purpose of this essay is to investigate whether bronze workers during the Bronze Age were exclusively specialized, or there actually existed amateur craftsmen. Through archaeological experiments and artefact studies I intend to investigate if it has been at all possible for a less experienced bronze caster to produce usable objects. The purpose is also to investigate and put to the test the casting methods used during the Bronze Age in an attempt to find out which steps of the craft are the difficult and crucial ones, and try to determine if it has been possible to manufacture bronze objects on an industrial level..
Laborativ undervisning i fysik & kemi : En intervjustudie om lärares erfarenheter av laborationer och deras förhållningssätt till de nationella proven i undervisningen
Under våren 2009 genomfördes för första gången nationella prov i fysik och kemi i grundskolans årskurs 9. I dessa prov ingår en laborativ del där elever själva ska planera, genomföra och utvärdera en naturvetenskaplig undersökning. Syftet med studien är att belysa lärares erfarenheter av, och föreställningar om, arbete med labo-rationer kopplat till den laborativa delen i de nationella proven i fysik och kemi. Dessutom belyses lärarnas förhållningssätt till de nationella proven i undervisningen. I studien har en kvalitativ undersöknings- och ana-lysmetod använts.
Barn i och kring kyrkobyggnaden fram till och med 1600-talet
The purpose of this essay was to find out if it is possible to:? Detect different groups of gender among children in grave materiel and church art and if that was the case, in what way?? What different groups of children can be seen in these two categories?? What does the material say about children's position in society? The time span is from early Christian time to 17-th century and the geographical region is Sweden and Denmark. I got my information from published literature and different pages on the Internet. The conclusions were that gender among children can be detected in both types of material but different groups were not ?visible? to the same degree.
Paris katakomber
Paris katakomber är ursprungligen ett stenbrott som togs i bruk som gravplats första gången 1780. Anledningen till detta var att kyrkogårdarna inom Paris murar var överfulla, vilket resulterade i både stank och sjukdomar. Katakomberna har ända sedan de bildades väckt intresse för besökare och idag har de blivit museum. Jag besökte själv katakomberna i december 2002 och reflekterade då över hur dålig informationen var. Dessutom var störredelen av benen mögelangripna och det verkade inte vara inte någon större kontroll på om människor försökte plocka med sig ben ut..
Laborativ kemi: ger ökat intresse ökad kunskap?
Syftet med detta examensarbete är att se om ett laborativt, utforskande arbetssätt kan få elevernas intresse för ämnet kemi att öka. Dessutom undersöks också om deras kunskap i ämnet kan påverkas av de laborativa arbetsmetoderna. Arbetet har utförts i en klass på 21 elever i år 8, och undersökningen är gjord i helklass. Mätmetoder som använts är reflektionsböcker, prov samt enkät. Dessa metoder sammantaget ger relativt hög reliabilitet eftersom jag använder mig av sk.
Laborativ matematik : Är det ett gynnsamt arbetssätt i matematikundervisningen?
Att eleverna i skolan ska utvecklas och nå de mål och kunskapskrav som finns skrivna i läroplanen är en central del i skolvärlden. Men hur når man då dessa på bästa sätt? Hur ska man som lärare veta vilken undervisning som är bäst för sina elever? I läroplanen står att eleverna ska ges en varierad undervisning där eleverna själva ska få gestalta, prova och utforska (Lgr11). Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om laborativa arbetsätt i matematik är gynnsamt för eleverna. I studien framställs att arbeta laborativt kan vara gynnsamt men till en viss del och att det beror på en del olika faktorer, som exempelvis lärarens roll och hur väl uppgiften och materialet framträder varandra..
Med utgångspunkten i kulturlager... : vid en studie av Uppåkra
Syftet med uppsatsen är att studera möjligheterna men kulturlager som utgångspunkt när man analyserar arkeologiskt källmaterial, då fokus för det mesta ligger på fynden. Tidigare forskning som rör Uppåkras generella förekomst av homogena kulturlager visar ofta en bristfällig förankring i kulturlagren som källmaterial. En oberoende analys av kulturlagren som omger kulthuset ger nya tolkningsmöjligheter som pekar på att de religiösa ritualerna i Uppåkra innefattat en central kremeringsplats för tillresande människor i regionen. Studien visar att kulturlager kan ha en stor informationspotential, under förutsättning att de har bevarats och dokumenterats under goda omständigheter..
Då benen inte finns- En osteologisk uppsats om hassel.
I denna uppsats undersöks gnagspår på forntida hasselnötter för att spåra de smågnagare som kan ha funnits på de undersökta platserna i Skåne. Vilka smågnagare kan identifieras? Vad kan det berätta om människornas sätt att hantera nötterna? Nötternas storlek är mätt för att se om man kan urskilja ett urval. Skillnader mellan artfördelningen på gnagda nötter och benfynd har studerats. Det är framför allt gnagspår från skogsmus som identifierats till skillnad från när man studerar benmaterial där vattensork och ekorre är de mest förekommande arterna..
Metallhantverket i Uppåkra ? en studie av ett hantverksrelaterat material
The aim for this essay is to identify and distinguish the metal casting of Uppåkra during late Iron Age by examine related material that primarily consist of finds made with a metal detector. I intend to, by analysing maps, concentrations in the detector material and probable constructions within the settlement, find patterns that can indicate a metal casting activity. The results of the essay show that a number of concentrations can be seen and that they both indicate metalworking activities and to some degree a structural specialization in the settlement. The exclusive artefacts also indicate that Uppåkra was a settlement with over-regional functions when it comes to traditions dealing with metal casting..
Arkeologernas tolkningar av riter i Uppåkra
The content of this essay is the critical treatment of ritual research in Uppåkra during the Iron Age in relation to Charlotte Fabechs research.From what has been concluded for Uppåkra a condensed chart of Uppåkra's rituals is produced. This chart is compared with what Fabech has put forward for Southern Scandinavia. Fabech's categories and theory have been widely used by the researchers of Uppåkra, and this is critically examined.The most important conclusion is that the similarities between the Uppåkra research and Fabech picture are not great. This source critical point indicates that the massive use of her research in order to explain the rituals in Uppåkra can have been misdirected. The mismatch is mainly due to the fact that places like Uppåkra is of extraordinary character..
Lokal identitet : En studie av hur lokal identitet kan utläsas ur fyra förhistoriska utställningar i Skåne.
Uppsatsen handlar om att det går att urskilja en lokal identitet på fyra skånska museer ochäven se om det finns någon regional identitet. Undersökningen sker genom studiebesök pårespektive museum och sedan en beskrivning av utställningarna. Sedan följer en analys avmaterialet som finns i utställningarna för att försöka se en lokal identitet i dem. Resultatet avuppsatsen är att jag enkelt kunnat se en lokal identitet på varje museums utställning men jaghar inte lyckats hitta en skånsk regional identitet..
Kremeringar, deponeringar och laddade ben : En granskning av gravbegreppet i bronsålderns och äldre järnålderns arkeologi
It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..
Var man slipad förr? En experimentell undersökning av sandpapprets föregångare.
In this essay I have looked more closely at different means of grinding wood prior to the mass production and total dominance of the sandpaper in recent times as there is virtually no information to be found about this. I have also done a few replicas of how early sandpapers might have looked and as a part of creating these replicas I have also tested diffrent types of early glues. The conclusion of it all is that all the alternative grinding materials tested workd virtually as well as modern sandpaper, with some reservations. And the replicas, although rough, worked mostly well despite being constructed with simplicity in mind. This indicates that an artisan could easily construct sandpapers if he so wished..
Döden till mötes : kriterier för att lokalisera avrättningsplatser på Gotland
The aim of this thesis is to investigate which criteria that can be used to locate execution sites on the island of Gotland, Sweden. The execution sites, which are used to test the criteria against, range in date from early medieval period to 1876 when the last public execution in Sweden took place. Why these criteria can be used will be discussed along with attempts to explain why they have been used frequently or not so frequent. The results show that the execution sites are most commonly located in clear view, near roads, on heights and on unfertile soil. Other criteria that appears less frequent, but that still can be used in the process of locating execution sites, are graves, crossroads and boarders..