Rapporten avser att undersöka vilka olika lösningar det finns att tillgå då Windows Vista skall rullas ut till ett antal klientdatorer. Information om de olika produkterna presenteras samt praktiska Laborationer med resultat. Slutligen görs en bedömning av vilken produkt eller lösning som lämpar sig bäst för ett litet företag med få klienter respektive ett stort företag med många klienter. Slutsatsen innehåller våra rekommendationer för hur utrullningen bör ske. Arbetet resulterade i att vi kunde utefter våra Laborationer fatta beslutet att Ghost Solution Suite passar bäst för ett mindre företag medan Microsofts lösningar lämpar sig mer när företagen kommer upp i många klienter.

Trådlösa sensornät (eng. Wireless Sensor Networks, WSN) är ett snabbt växande teknikområde med många applikationer. Ett typiskt WSN består av en mängd små billiga och energisnåla enheter, så kallade sensornoder, som mäter någon miljöparameter och via radio skickar ett datapaket med uppmätt värde till en basstation som ofta är kopplad till en PC. Informationen kan därefter analyseras eller redovisas grafiskt för användaren. Sensornätverkets storlek kan variera från några få noder på en liten yta till nätverk med tusentals noder som täcker flera kvadratkilometer stora områden.

Utformning och innehåll i kursen bioteknik BI1209 i NV3 undersöks genom en enkät besvarad av 26 gymnasier. Arbetsformer, läromedel, Laborationer, utvärdering kartläggs..

Syftet med detta examensarbete är att belysa matematiklärarstudenternas kännedom om olika bedömningsformer samt att undersöka deras erfarenheter kring bedömning från deras VFT-skola (Verksamhetsförlagd tid). Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex matematiklärarstudenter. Examensarbetet ger inblick i vilka bedömningsformer matematiklärarstudenterna har blivit utsatta för under sin lärarutbildning och vilka bedömningsformer dessa säger att de tänker tillämpa i sitt kommande läraryrke samt hur dessa upplever bedömningen på VFT-skolor. Sammanfattningsvis visar resultatet att matematiklärarstudenterna har blivit utsatta för varierande bedömningsformer, som redovisningar (muntliga framföranden), grupparbeten, Laborationer m.m, samt att dessa menar att de kommer att tillämpa varierande bedömningsformer (ex. på några är skriftliga inlämningar, Laborationer, prov och redovisningar) i sitt kommande läraryrke.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka arbetssätt som fysiklärare på gymnasiet använder i sin undervisning och vilka faktorer som lärarna anser påverkar deras val av arbetssätt. Sju lärare fick besvara en enkät om hur ofta olika arbetssätt används och vilka faktorer som påverkar valet av arbetssätt. Lärarna fick även beskriva de förändringar av val av arbetssätt de önskade göra. Resultatet visar att lärarna undervisar på ett ganska klassiskt sätt i fysik med många genomgångar följda av Laborationer och räknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssätt används också men i begränsad omfattning.

Studien genomfördes som en laboration i biologi i tre åttondeklasser med totalt 42 elever. Elevernas skriftliga svar på frågor i anslutning till laborationen utvärderades med en utvecklad SOLO-taxonomi. Under laborationen observerades sex elever och anteckningar av deras samtal utvärderades också i den utvecklade SOLO-taxonomin. Efter laborationen intervjuades 17 elever. Resultatet av analysen av elevernas skriftliga svar visar att flickorna har tilldelats högre nivåer på sina svar och att de använt fler ord i svaren.

Avsikten med detta arbete är att ta reda på vad Laborationer har för syfte enligt gymnasielärare, vad som bedöms samt hur bedömningen går till och hur den dokumenteras. Jag vill också försöka ta reda på hur eleverna ser på syftet med Laborationer samt hur eleverna tror att de blir bedömda på dessa. Genom ett experiment med bedömningsmatris vill jag pröva möjligheterna att som lärare under själva laborationen genomföra en individuell bedömning av eleverna samt ta reda på om denna kan användas för att låta eleverna själva bedöma sin förmåga i samband med laborativt arbete. Jag har för att uppnå dessa syften använt mig utav kvalitativa intervjuer med lärare, enkäter till elever och gjort ett experiment genom att använda matris för bedömning under laborationstid. Jag har funnit att lärarnas syften och bedömning varierar dem emellan.

Syftet med studien är att jämföra en traditionell fysiklaboration inom ellära med en laboration som bedrevs i en datorsimulering. Med en traditionell laboration avses att laborationen bedrevs med hjälp av en spänningskälla, resistorer, glödlampor, kablar och multimeter. Dessa Laborationer skulle ge eleverna kunskaper om hur ström och spänning beter sig i elektriska kretsar. Tre gymnasieklasser deltog i studien, varje klass delades upp i två jämnstarka laborationsgrupper. Den ena gruppen fick genomföra den traditionella laborationen, medan den andra gruppen fick genomföra en datorsimulering.

SammanfattningSjöfartshögskolan i Kalmar förfogar över en ångpanna som används för att utbilda sjöingenjörer, drifttekniker samt driftingenjörer. Ångpannan används för att ge studenterna övning i att programmera ett styrsystem och för att de ska få kunskap om praktisk användning av reglerutrustning. Den ursprungliga elektriska installationen för ångpannans styr- och övervakningssystem var opraktiskt utformad för operatören, där dels en omkoppling i systemet var ett krav vid körning av olika Laborationer och dels var utrustningen omodern. Det fanns även brister i installationens dokumentation och i samband med att Sjöfartshögskolan planerade en utbyggnad av anläggningen ansågs det som ett allt för komplicerat arbete i dess dåvarande utformning.Syftet med uppdraget var att ta fram en lösning för en ny elektrisk installation till ångpannan, samt att praktiskt genomföra installationen. Målet är att operatören enkelt ska kunna köra anläggningen och göra val av olika Laborationer utan att det skulle innefatta en omkoppling i installationen.

Under mina fyra år som gymnasielärare har jag hunnit gå många kurser i nätverksoperativsystemsanvändning. Dessa kurser har varit utformade av de största tillverkarna av nätverksoperativsystem på marknaden och innehållit både föreläsningar och Laborationer. Det som slagit mig under dessa kurser, är att jag sällan kommit ihåg det jag laborerat om. Eller rättare sagt, jag kommer ihåg att jag laborerat om det, men inte hur man gjorde. Så skulle någon be mig upprepa uppgifterna eller lösa liknande uppgifter så skulle jag troligen inte klara av det.

Livsformerna på jorden delas systematiskt in i de tre domänerna bakterier, arkéer och eukaryoter. Arkéer är de mikroorganismer som lever i extrema miljöer såsom hetvattenkällor, sjöar med hög salthalt och i miljöer med extrema pH-värden. De kan existera i miljöer där inga andra organismer överlever men förekommer även rikligt överallt runtomkring oss, exempelvis i människans mage och som normalflora i munnen.Vissa bakterier och arkéer har genen för enzymet ammoniak monooxygenas (AMO). Detta enzym spelar en viktig roll vid rening av avloppsvatten genom att oxidera ammonium till nitrit.Syftet med detta examensarbete har varit att detektera arkéer i prover av aktivt slam vilket gjordes genom att optimera en Polymerase Chain Reaction (PCR) baserad metod. Först pelleterades slamproverna via centrifugering för att kunna preparera DNA.

Denna studie syftar till att problematisera den diskurs som råder inom sångundervisning: hur röstkvaliteter identifieras och definieras. Med utgångspunkt från ett urval begrepp: Neutral, Curbing, Overdrive och Belting samt effekterna Twang, Distorsion och Hold, baseras vår studie på frågorna: Vad kan begreppen innebära i klingande praktik? Hur kan begreppen kommuniceras i en undervisningssituation? Vårt tillvägagångssätt i studien har innefattat två metoder, explorativ metod och samtalsintervjuer. Den explorativa metoden har inne- burit laboration med de olika kvaliteterna i ???????????????????????????????????????????????????????????????????? mindre konsert där några av röstkvaliteterna utfördes.

Detta examensarbete som till en början var ett samarbete med en annan student på universitetet syftar till att ge eleverna ett vetenskapligt förhållningssätt till naturvetenskapliga fenomen. För att försöka uppnå detta mål så har jag prövat en slags modell utformad av en lärare på Luleå tekniska universitet. Den utgick från att eleverna använder sig av en dokumentationsstencil av A4-format när de utför praktiska Laborationer. Syftet var att ge eleverna utrymme till att dokumentera sina egna tankar och funderingar, samt resultat och slutligen ett korrekt vetenskapligt svar kring fenomenet. När eleverna var klara med sina Laborationer var nästa steg i undervisningsmetoden en uppföljning i form av diskussion där eleverna fick fundera på var i deras vardag samma fenomen existerar.

Syftet med detta arbete är att undersöka om ett laborativt arbetssätt kan få eleverna att uppleva att kemi är lättare att förstå. Arbetet har genomförts i en klass i år 8 i Kiruna kommun. Material som jag använt mig av för att mäta den här undersökningen har varit laborationsrapporter, enkäter och observationer. Min undersökning visar att eleverna upplever att det är lättare att förstå ämnet kemi genom laborativt arbete..

Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att Laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..