På Högskolan i Gävle ges kursen Geografisk Informationsteknik ? med Laborationer som utförs i bl.a. programmen ArcGIS 9.2, 9.3 och i ArcView 3.3. Syftet med detta arbete har varit att uppdatera dessa Laborationers handledningar och anpassa dem till den nya versionen ArcGIS 10.I sex av sju Laborationer har handledningarna uppdaterats från ArcMap 9.2 och 9.3, och den sjunde har i stort sett helt skrivits om från ArcView 3.3. De tidigare handledningarna har använts som vägledning för att producera de nya handledningarna.

Laborationer är en ofta använd undervisningsmetod i de naturvetenskapliga ämnena i skolan och har varit det under lång tid. Det är också en metod som en del lärare anser vara tids- och resurskrävande. Samtidigt finns det olika uppfattningar om vad Laborationer är och om vad som är syftena och målen med dem. I denna kunskapsöversikt analyseras litteratur publicerad under de senaste tio åren för att ge en nutida bild av laborationens värde i undervisningen utifrån tre huvudsakliga frågeställningar. Först undersöks Laborationers effektivitet för lärande av vetenskapliga koncept och fenomen.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om elever, genom att använda undersökande och experimentellt arbetssätt inom ämnet kemi, kan öka sin kunskap och förståelse inom brandsäkerhet. Undersökningen genomfördes under fem veckor i två separata klasser med totalt 45 elever. Lektionerna varvades med Laborationer och teorigenomgångar. Vi använde oss av samma enkät vid två olika tillfällen för att se om elevena lärt sig det vi ville. Resultatet visade att elerverna hade tagit till sig kunskaper genom att arbeta på ett undersökande och experimentellt sätt.

Laborativ matematik har under flera år varit ett viktigt inslag i min matematikundervisning. När jag skulle göra en undersökning passade det bra att titta på vilka faktorer som påverkar inlärningen med hjälp av Laborationer. Vi fick fram faktorerna genom en diskussion i fokusgrupp. Dessa faktorer viktades och betygsattes både allmänt för Laborationer och efter en laboration vi utförde i klassen. Det jag kan se utifrån elevernas betygsättning och viktning är att de tycker att samarbetet i gruppen och respekten för individens egna tankar är det viktigaste.

Apples datorer med operativsystemet OS X blir allt vanligare pa? arbetsplatserna. Fo?r att fo?retagets IT-avdelning ska kunna uppra?ttha?lla en stabil och sa?ker miljo? stra?var man efter att standardisera system och ha?rdvara. Verkligheten sta?mmer inte alltid o?verens med IT-avdelningens stra?van och ansta?llda vill i o?kande grad anva?nda sig av produkter de valt sja?lva.

I denna studie fick 13 Komvuxelever föra samtalslogg under sex veckor. Syftet var att utvärdera samtalsloggens nytta som undervisningsverktyg. Fokus låg på tre frågeställningar: 1) Vad väljer eleverna att skriva om? 2) Vad anser eleverna om samtalsloggen? 3) Klarar de elever som fört samtalslogg ett ordinarie prov bättre än elever som ej haft denna möjlighet? Metoden var framförallt kvalitativ och byggde på textanalys, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. Där utöver gjordes en kvantitativ analys av provresultat.

I studien jämförs elevers tankar och upplevelser av två olika sätt att arbeta i matematik ? läroboksbaserad undervisning och Laborationer. Jämförelsen görs utifrån tre teman ? rolighet, nytta inför prov och förståelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sättet att arbeta i matematiken är läroboksbaserad undervisning.

Denna studies syfte var att undersöka vilka uppfattningar som lärare har beträffande begreppet lärande i samband med Laborationer i den naturvetenskapliga undervisningen. Med ordet uppfattning menades ett antagande om något som en lärare var övertygad om eller tog för givet förhöll sig på ett visst sätt. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes idetta arbete sex intervjuer med lärare. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av dessa intervjuer har jag kategoriserat de uppfattningar av lärande som ligger till grund för lärares undervisning. I bakgrunden redogör jag för olika bakomliggande faktorer som kan ha påverkat lärares uppfattningar.

Syftet med arbetet som beskrivs i denna rapport var att undersöka om den Oracle-baserade laborationsmiljö som användes hos ADIT gick att överföra till MySQL. Oracle är ett komplext system som är krävande att administrera, något som ADIT ansvarat för med egen personal och egen hårdvara och detta var inte idealiskt. I kombination med ett stort intresse från studenter att använda just MySQL vid Laborationer hos ADIT beslutades det att man skulle undersöka om MySQL nu var moget att axla den roll som Oracle tidigare haft. Utifrån detta går rapporten igenom vad som behövde göras med det befintliga laborationsmaterialet. En introduktion till relations¬modellen och SQL samt förklaringar av skillnader i features mellan Oracle och MySQL som hade betydelse för Laborationerna återfinns också.

Syftet med undersökningen är att inom laborativa moment i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet skapa inblick i om det finns generella skillnader i hur killar respektive tjejer arbetar och om detta medför några skillnader i förutsättningar att klara av laborativa moment.Metod: Teorigenererande observationsstudie med låg grad av struktur.Bakgrund till arbetet är rapporter som gör gällande tjejers och killars fallande resultat inom naturvetenskap. Laborativa moment inom naturvetenskapliga ämnen sätter såväl praktiska som teoretiska kunskaper inom ämnet på prövning därför är empirin vald som plattform för arbetet. Examensarbetet har som ansats att ge inblick i om det finns generella skillnader i hur tjejer respektive killar förhåller sig till laborativt arbete inom naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet.Resultat: I undersökningen har gruppkonstellationer bestående av könshomogena tjejgrupper, könshomogena killgrupper samt könsheterogena grupper studerats. I samtliga gruppkonstellationer utkristalliserades några olika mönster med avseende på interaktion i grupp, interaktion mellan grupper, lärarkontakt, sätt att handskas med laborationen och därmed olika förutsättningar till lärande. Man kan, dock inte utan undantag, se antydan till skillnader i hur tjejer och killar generellt arbetar med naturvetenskapliga Laborationer..

Fysikundervisningen i gymnasieskolan anses av många som tråkig och svår. Ett sätt att försöka göra fysiken både roligare och mer begripbar är att använda en av fysikens fundamentala arbetssätt, Laborationer. Ett modernt sätt att laborera kan vara att använda dataloggers, en mätvärdesbehandlare som via en dator presenterar laborationsresultaten i form av värdetabeller och grafer. Med hjälp av elevenkäter och lärarintervjuer på två gymnasieskolor, skall denna undersökning försöka ta reda på vad lärare och elever som jobbat med denna utrustning i gymnasieskolan anser. Resultatet visar att dataloggers kan vara ett bra komplement till vanliga Laborationer om ekonomin tillåter och om man som lärare är beredd att lägga ned den tid som krävs för att behärska utrustningen.

Syftet med vårt examensarbete är att studera hur lärare ser på möjligheter att lyfta fram matematiken i undervisningen med laborativt material. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. Resultatet av intervjuerna visar att de flesta lärare ansåg att eleverna ska komma på matematiken själva. De menade att lärarna ska vara tydliga med syftet och ha en genomtänkt tanke vid användning av spel och Laborationer. De ansåg också att det var viktigt att vara positiv och entusiastisk gentemot spel och Laborationer.

Syftet med detta arbete är ta fram ett intressant laborativt material för högstadiet i ämnet kemi, samt att undersöka om detta material äger möjligheten att öka elevens intresse för nämnda ämne. Även en undersökning gällande skillnader mellan Sverige och Finland inom detta område genomfördes.Det framtagna materialet har provats på en elevgrupp och värdet på de deltagande elevernas uppfattning och intresse har fastställts med hjälp av två enkätundersökningar, en före presentationen av det utarbetade materialet och en efter.Resultatet av enkätundersökningen visar att laborationsmaterialet mottogs positivt och elevernas intresse för kemi ökat. Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och deras lärare uppfattar kemi-Laborationer. Genom litteraturstudier har jag sökt vad som ligger till grund för det laborativa arbetssättet. Jag har därefter använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat sju elever samt deras klasslärare, i år fyra och fem, om hur de upplevt ett antal kemiLaborationer och vad de lärt sig genom att utföra dessa. De flesta elever tyckte att det var roligt att laborera. De kom ihåg vad de hade gjort, men visste oftast inte varför resultatet blev som det blev.

Arbetet gjordes för att ta reda på vad forskningen säger om Laborationernas roll i fysikundervisningen. Detta gjordes genom att jag läste flera olika forskningsrapporter, bland annat från en stor undersökning inom EU där ett försök gjordes att undersöka måluppfyllelsen i dagens fysikundervisning. Forskarna tog först reda på vilka mål lärare har med sin undervisning, och sedan togs reda på i vilken utsträckning olika typer av undervisning hjälper eleverna att nå dessa mål.Resultaten visar att det bästa sättet att nå de fem huvudmålen (Länka teori och praktik, lära sig att utföra experiment, lära sig vetenskapliga metoder, öka motivationen och undersöka elevernas kunskaper) är en blandning av undervisningsmetoder, där laborativa moment är en viktig del. Min egen undersökning visade på samma resultat. För att få eleverna att förändra sina alternativa begrepp, så att de stämmer bättre överens med de vetenskapliga, krävs något mer än en öppen laboration.Variation verkar vara nyckeln till god måluppfyllelse..