Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sänder dem angående kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som främst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för ämnet relevant forskning, främst med fokus på samarbete mellan elever och mellan lärare, och av de delar av läroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjälp av en enkätundersökning.

Syfte: Syftet är att se om de verksamheter som säger att de tillämpar individuell lönesättning, verkligen gör det? Metod: Vi har valt att göra en uppsats med både kvantitativ och kvalitativ inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19 respondenter i fyra olika verksamheter. Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den individuella lönesättningen inte fungerar.

Bakgrund och problem: När ett noterat företag inom EU förvärvar ett annat bolag och bildaren koncern ska en förvärvsanalys göras. Den av IASB utgivna standarden IFRS 3 innehålleranvisningar för upprättande av förvärvskalkylen. Standarden som är principbaserad angerdock bara att tillgångar och skulder ska värderas till verkligt värde, men inte hur processen attta fram dessa värden går till i praktiken. Hur ett företag faktiskt angriper denna process ochtolkar IFRS 3 blir därför av intresse att studera.Syfte: Författarna vill kartlägga analysprocessen vid upprättande av förvärvskalkylen. Det ärav vikt för att kunna skapa en förståelse för hur företag i praktiken använder IFRS 3 vidupprättandet av en förvärvskalkyl.Avgränsningar: Uppsatsen kommer bara att behandla processen efter förvärvet dåköpeskillingen identifieras och allokeras i förvärvsanalysen.

Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas förutsättningar förändras och i många fall påverkar förtätningen centrala grönområden och grönytor vars kvaliteter och värden riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt belysa arbetets syfte. Slutsatserna som kan dras av detta arbete är att grönområden i staden har en viktig betydelse både utifrån ett ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. Utifrån fallstudien går det att dra en slutsats om att det finns en skillnad i hur kunskaper om grönområdens betydelse förstås och hur det används i praktiken. Fallstudien av Rambergsstaden visar att det finns en medvetenhet, hos aktörer som är involverade i projektet, om grönområdens betydelse men att det finns svårigheter i att motivera dessa kunskaper i praktiken eftersom andra intressen i samhället väger tyngre och kan motiveras starkare..

Användandet av mobila informationsklienter har under de senaste åren ökat i lavinartad takt. Enligt Computer Sweden såldes 550 000 WAP-terminaler i Sverige under år 2000 [HMWAP]. Det är en ökning med 44% jämfört med året innan och man beräknar att de följande åren kommer att ha en minst lika gynnsam utveckling. Att kunna ha tillgång till aktuell information var man än befinner sig har blivit en förutsättning för många. Bara för att en person är på resande fot ska det inte innebära att denne måste lämna arbetet bakom sig.

Samlad kunskap inom hälsofrämjande arbete tyder på att medarbetare inom omsorgsförvaltningar utgör en grupp som bör uppmärksammas extra, samtidigt som förutsättningarna för hälsofrämjande ledarskap inom kvinnligt dominerade sektorer beskrivs som sämre än för mansdominerade sådana. Forskning har lyft fram relevansen av studier kring implementeringar av projekt för hälsofrämjande ledarskap. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur enhetschefer inom kommunal omsorg, ett år efter deltagandet i det omfattande projektet Hälsofrämjande ledarskap Gävleborg, beskriver sina erfarenheter av hälsofrämjande ledarskap i praktiken. Ansatsen var att med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöka enhetschefernas uppfattningar om hur de praktiserar hälsofrämjande ledarskap, försöka klargöra hur de upplever förutsättningarna för detta inom sin förvaltning samt ta reda på vilken form av stöd de eventuellt önskar för att vidmakthålla och vidareutveckla sitt hälsofrämjande ledarskap. Det fenomenologiska perspektivet utgjorde inspirationskälla för planering och genomförande av studien, liksom för utskrift och analys av intervjuerna.

Denna rapport beskriver utförandet av en miljöcertifieringsprocess enligt systemet Miljöbyggnad på en befintlig byggnad. Hus N på Linnéuniversitetet i Växjö har valts som referensfall. Med hjälp av utvärderingar och jämförelser mellan teorier och bedömningar på Hus Ns nuvarande energi-, inneklimats- och materialsprestanda, har byggnaden fått Silver som slutbetyg. Miljöbyggnad värderas ytterligare med hänsyn till dess användarvänlighet, nytta och brister..

Det finns ett begränsat utbud med forskning kopplat till hur fotbollstränare tänker kring ochgår tillväga under träningar inte bara i Sverige utan även internationellt. Studierna vi har tittat på är inte samtliga i ämnet men påpekar bristen av intresse att undersöka coachers didaktiska tillvägagångssätt kopplat till teoretiska kunskaper. Uppsatsen har skrivits inom ramen av ett större projekt. Studien är av kvalitativ ansats med utgångspunkt ur Peitersens modell?Metodiska former?.

Syfte: Syftet med vår undersökning är att undersöka hur bostadsrättensfastighetsvärdering går till i praktiken.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av ombildade bostadsrättsföreningen och konsulter som primärdataResultat och slutsats: Bostadsrättsförningen gör ingen värdering enligt teoretiska modeller av själva fastigheten inför ett köp. Istället kalkyleras det fram ett pris som föreningen kan betala för fastigheten. Priset tar utgångspunkt i marknadsvärdet enligt ortsprismetoden för de enskilda lägenheterna och månadskostnaden för den enskildemedlemmen..

Mot bakgrund av de utmaningar som välfärdsstaten ställs inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser måste nya sätt att främja tillväxt hittas. Därmed är statens och offentliga aktörer s möjligheter att främja näringslivsutveckling och tillväxt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför.I och med utvecklingen från government och governance har lösare former av samarbeten fått ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poängterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nätverk och partnerskap. Vilka effekter som detta får ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp är ?luddigt?, vilket inte underlättar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring.Denna studie fokuserar på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av åtta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel.

De skattepliktiga informationsutbytesregelverken finns till för att länder ska ha möjlighet till en korrekt beskattning av sina medborgare. Det här arbetet är en granskning av hur bra de skattepliktiga informationsutbytesregelverken fungerar i praktiken. För att granska effektiviteten har jag granskat informationsutbytesavtalen mellan Sverige och tre före detta ansedda skatteparadis, Luxemburg, Liechtenstein och Schweiz..

Sverige är ett mångkulturellt land med en mångkulturell förskola. Även om modersmål i förskolan inte är en lagstadgad rätt, så är förskolorna ålagda att medverka till att barnen kan utveckla sitt modersmål. Denna medverkan kan se ut på olika sätt i praktiken.Syftet med föreliggande arbete är att, utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv, undersöka relationen mellan det regelverk som styr modersmålsstödet i förskolan och hur modersmålspedagogerna organiserar sitt arbete i praktiken. Arbetet använder sig av ramfaktorteorin för att kunna besvara frågan som rör modersmålspedagogernas utformning och genomförande av sin verksamhet eftersom denna teori uppmärksammar de olika faktorer som kan påverka modersmålspedagogernas arbetsvillkor.Metoden som var aktuell för detta arbete var samtalsintervju. Fem intervjuer med olika typer av närbyråkrater genomfördes.

De flesta svenska elitidrottsföreningar är ideella till sin karaktär. Den senaste tidens utvecklingvisar dock att idrotten blir alltmer kommersiell och professionell, vilket gör attidrottsföreningarnas organisation mer och mer liknar traditionella företag. Ett tydligt tecken pådetta är att den allsvenska fotbollsföreningen IF Elfsborg uppger i sin senasteverksamhetsberättelse att de sedan några år tillbaka följer sin verksamhet med balanserat styrkort,ett koncept som vanligtvis förknippas med den traditionella företagsvärlden. Syftet meduppsatsen är att ta reda på varför IF Elfsborg valt att använda sig utav ett koncept som i grundenär utformat för företag samt hur de har tolkat konceptet och hur man använder det i praktikenjämfört med vad som beskrivs i litteraturen. För att få svar på våra frågor har vi valt attgenomföra en kvalitativ undersökning genom att intervjua tre personer inom Elfsborg:klubbchefen, ekonomichefen samt en före detta styrelsemedlem som varit med och fört in, ocharbetet med, det balanserade styrkortet i verksamheten.Resultatet visar att man inom Elfsborg egentligen inte styr sin verksamhet med balanseratstyrkort, utan att man snarare skapat en egen modell som man med tiden valt att kalla förbalanserat styrkort då det liknar Elfsborgs modell.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Miljöfrågorna har idag en allt större plats i samhällsdebatten och utgör en del av vårt individuella och kollektiva medvetande. Som medborgare och konsumenter ställer vi krav på politiker, beslutsfattare och företagsledare att värna miljön och bevara den för kommande generationer. Vår bedömning av olika företag grundar sig inte enbart på vilka produkter eller service som de tillhandahåller, utan även på vilket samhällsansvar de tar.För att miljöfrågorna ska utgöra en integrerad del av företagets verksamhet krävs ett kontinuerligt arbete med målsättning att samtliga medarbetare ska känna till företagets miljöpolicy samt ha förståelse för och kunskap om dess innebörd.Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur försäkringsbolaget If, som är ett tjänsteföretag, arbetar med den interna spridningen av miljöpolicyn samt på vilket sätt miljöpolicyn ur ett ledarperspektiv tolkas, konkretisteras och hur den efterlevs i praktiken inom olika avdelningar på företaget.För att besvara frågorna i studien genomfördes en kvalitativ empirisk undersökning med semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av ledare på If som har miljöfrågor som del av sitt ansvarsområde.Resultatet från undersökningen visar att If arbetar strategiskt och målmedvetet med miljöfrågor. Spridningen av miljöpolicyn internt sker genom en mix av kommunikationskanaler, vilket bidrar till att miljöpolicyn kan nå ut med större räckvidd.Av undersökningen framgår tydligt chefernas centrala roll för spridningen av miljöpolicyn, skapandet av dialog, mening och efterlevnad av miljöpolicyn i praktiken.