Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

The aim of this thesis is to contribute to a better understanding of the FRA-law. The focus of the study is to examine how Swedish politicians relate to the new draft of this law on intelligence. Key themes in the study are security, threats, surveillance and privacy. The power relationship between the individual and the state is also examined. Empirical data used in this study consists of a spoken plenary debate in the House which was held in connection with the adoption of the FRA law in June 2008.

SocialförsÀkringen har under senare tid alltmer nedmonterats varför behovet av privata försÀkringar har ökat. NÀr den nya försÀkringsavtalslagen trÀdde ikraft Är 2005 infördes en lagstadgad rÀtt till individuell personförsÀkring som avsÄg skydda sÀrskilt utsatta grupper sÄsom funktionshindrade och andra personer med varaktig sjukdom. FrÄgan Àr om denna förestÀllning om en ovillkorlig kontraheringsplikt Àr riktig. I förarbetena anges att det inte kan krÀvas att försÀkringsbolagen frÄngÄr den försÀkringstekniska bedömningen av risken eller behöva frÄngÄ sin egen praxis. Enligt lagen ges försÀkringsbolagen en möjlighet att neka försÀkring om sÀrskilda skÀl föreligger.

Den svenska arbetsmarknaden Àr under förÀndring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anstÀllningsskydd blir mer ifrÄgasatt och det finns diskussioner om att förÀndra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats Àr att med utgÄngspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill sÀga förÀndringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nÀmnda förÀndringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande pÄverkas av förÀndringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet Àr uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt. Strategier som Handels anvÀnder sig av för att möta individualisering, gÄr ut pÄ att trÀffa ungdomar tidigt.Om ungdomar Àr mer individualiserade i dagens samhÀlle Àn gÄrdagens samhÀlle innebÀr det att Handels pÄ sikt kan fÄ problem. Med problemet menas att de ungdomar som vÀljer bort ett medlemskap utifrÄn ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och dÀrmed deras förhandlingsstyrka pÄ arbetsmarknaden..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Detta arbete har undersökt skillnaderna mellan den nuvarande skogsvÄrdslagen och den föregÄende. Undersökningen har bestÄtt av tvÄ delar, dÀr ena delen Àr en litteraturstudie av lagarna och den andra Àr en fÀltstudie av metoder för att mÀta naturhÀnsynsförÀndring. Som komplement till fÀltstudien har en litteraturstudie av undersökningsparametranas naturvÄrdsnytta. Litteraturstudien av lagarna gick till pÄ följande sÀtt, inledningen av bÄda lagarna och hÀnsynsparagraferna har lÀsts och jÀmförts. FÀltstudie har gjorts efter metoder som har arbetats fram och sedan testats i fÀlt.

Detta arbete ger en bild av polisens handrÀckningar av psykiskt sjuka personer enligt lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT ). Arbetet visar Àven att det idag finns ett antal faktorer inom handrÀckningsförfarandet av psykiskt sjuka som berörda parter inom polis och sjukvÄrd vill Àndra pÄ. Det problem som lyfts Àr bland annat bristande kommunikation mellan polis och sjukvÄrd, det finns ingen nationell blankett för hur en handrÀckningsbegÀran ska se ut samt inte heller nÄgon gemensam arbetsform vid handrÀckningar av detta slag. Vi har Àven granskat juridiken kring handrÀckningsförfarandet och bland annat kommit fram till att dessa handrÀckningar sÀllan följer de lagstöd som finns idag för hur de skall utföras. Sekretessen i sig Àr idag ocksÄ ett problem eftersom det finns en sÄdan osÀkerhet bland bÄde polis och sjukvÄrd angÄende vilken information som fÄr utlÀmnas om den person som Àr aktuell för en handrÀckning.

Bakgrund: I Sverige drabbas Ärligen över 100,000 patienter av vÄrdskador inom den somatiska sjukvÄrden. En bristande arbetsmiljö ökade risken för att sjuksköterskor skulle begÄ misstag. Internationella rekommendationer belyste att sjukvÄrden mÄste förbÀttra patientsÀkerheten. Syfte: Syftet var att belysa patientsÀkerheten pÄ sjukhus i förhÄllande till sjuksköterskors arbetssituation. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angĂ„ende en mĂ€nsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angĂ„ende en mĂ€nsklig gensekvens Ă„r 1988. I Sverige regleras patent pĂ„ uppfinningar i patentlagen, Ă€ven patent pĂ„ gener regleras i den lagen. NĂ€r ett patent beviljas pĂ„ en uppfinning erhĂ„lls en ensamrĂ€tt, alltsĂ„ en ensamrĂ€tt att yrkesmĂ€ssigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).BestĂ€mmelsen kring patent pĂ„ mĂ€nniskokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte gĂ„r att ta patent pĂ„ mĂ€nniskor i olika bildning- och utvecklingsstadier, mĂ€nniskokroppen utgör alltsĂ„ ett undantag för patentering. Isolerade bestĂ„ndsdelar av mĂ€nniskokroppen eller tekniskt framstĂ€llda bestĂ„ndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, Ă€ven om en bestĂ„ndsdels struktur Ă€r identisk med strukturen hos en naturlig bestĂ„ndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio Ă„r lĂ„ng debatt lĂ„g bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rĂ€ttsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

Title: Older people's experiences of exercise training: a survey based on a descriptive design.Course: Public Health: Theory and method of application and degree, 30 credits. University of GĂ€vle, health education program.Author: Helena AnderssonPurpose: According to earlier research the western population is aging. This may affect, the older peoples`s physical disability in one form or another. The consequences may be that the need off care can increase. However elderly can prevent a variety of age-related diseases by being physically active.

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX Ă„r 2002 för att Ă„terskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, frĂ€mst Skandia-affĂ€ren, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. DĂ„ bolag agerar pĂ„ fler marknader Ă€n den inhemska kan problem uppstĂ„ med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen Ă€mnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, nĂ€r det gĂ€ller den interna kontrollen.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.

RedovisningsrÄdets rekommendation nr 17 Àr en förhÄllandevis ny rekommendation som trÀdde i kraft den 1 januari Är 2002 och vars syfte Àr att beskriva de vÀrderingsmetoder som företag kan anvÀnda sig av för att sÀkerstÀlla att tillgÄngarna inte Àr redovisade till ett för högt vÀrde. RR 17 innebÀr att företagen inför varje bokslutstillfÀlle mÄste göra en bedömning av sina tillgÄngar och om det redovisade vÀrdet överstiger ÄtervinningsvÀrdet ska det skrivas ned. Rekommendationen Àr mycket omfattande och innehÄller bland annat riktlinjer för hur berÀkning av ÄtervinningsvÀrdet ska ske. En svÄrighet med nedskrivningar Àr sjÀlva identifieringen av nedskrivningsbehov och hur företaget ska vÀrdera denna vÀrdeminskning. Det regelverk och den rekommendation som finns idag lÀmnar en del frÄgor öppna, vilket gör att företagen kan bedöma och redovisa nedskrivningsbehov pÄ skilda sÀtt.

Aktuell forskning framhÀver modersmÄlets stora betydelse för att man ska kunna ta till sig kun­skap pÄ ett andrasprÄk, att kunna utvecklas och uppnÄ framgÄng med studierna. I grund­skoleförordningen finns att lÀsa vilka rÀttigheter som elever med annat modersmÄl Àn svenska har i grundskolan. Bland dessa rÀttigheter finns undervisning i sitt moders­mÄl samt studiehandledning pÄ sitt modersmÄl. Det övergripande syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur skolorna följer det som sÀgs i grundskoleförordningen nÀr det gÀller elevers rÀtt till modersmÄls­undervisningen och rÀtten att fÄ studiehandling pÄ sitt modersmÄl om man Àr i behov av det. För att nÄ vÄrt syfte och fÄ lite bredd har vi intervjuat 2 rektorer, 2 lÀrare samt 1 modersmÄlslÀrare i olika delar av Sverige. Vad som menas med studiehandledning för elever med annat modersmÄl Àr ett begrepp som tolkas pÄ olika sÀtt, eftersom det saknas tydliga riktlinjer hur denna skall genom­föras. En ofta förekommande missuppfattning Àr att studiehandledning rör sig om ett fÀrdig­utformat dokument samt muntlig handledning i ett begrÀnsat omfÄng.

Parkeringsplatser och parkeringsgarage i stÀder har mycket intressant funktion för stadsplaneringen pÄ grund av hur de pÄverkar tillgÀnglighet, miljö och konkurrens om markyta. Planeringen av dessa anlÀggningar mÄste ses som bÄde komplexa och ibland problematiska av en mÀngd skÀl kopplat till hur de pÄverkar ovan nÀmnda faktorer. Parkering Àr dessutom tÀtt förknippat med boende pÄ grund av att det mÄste anlÀggas parkeringsplatser i anslutning till bostÀder vilket ocksÄ Àr i enlighet med plan- och bygg lagen 4:13. Syftet med denna studie Àr att genomföra en kostnadsnyttoanalys för anlÀggandet av RÄdhusgaraget. Detta innebÀr att denna uppsats kommer att undersöka om den aggregerade nyttan överstiger kostnaderna för projektet. Syftet Àr att visa komplexiteten i beslutsfattande och i investeringsanalyser, i synnerhet nÀr det gÀller projekt som pÄverkar miljön. Resultaten visar att projektet Àr framgÄngsrikt i den meningen att nyttan överstiger kostnaderna men den visar ocksÄ att denna typ av analys Àr vÀldigt kÀnslig nÀr det gÀller antaganden kring reell prissÀttning.