Individens rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng inom skÀlig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mÀnskliga fri- och rÀttigheter, EMRK, för att försÀkra individen om den grundlÀggande rÀtten. RÀttslÀget ser ut som sÄdant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehÄll, dÄ flera mÄl varje Är förenas med oskÀligt lÄnga vÀntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng inte har fÄtt grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utstrÀckning de rÀttigheter i artikel 6.1 EMRK Äterfinns i svensk rÀtt. Syftet Àr Àven att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan pÄ rÀttslÀget.EMRK inkorporerades i svensk rÀtt 1995, dÄ uppkom en diskussion om den nya lagens rÀttsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle fÄ grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sÄdana fall skulle innebÀra dubbelreglering pÄ ett antal rÀttigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rÀtten till rÀttegÄng inom skÀlig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

NÀr det sker förÀndringar pÄ det samhÀlleliga planet, vad gÀller normer och vÀrderingar, mÄste Àven de lagar samhÀllet följer utvecklas för att pÄ sÄ sÀtt bli tillÀmpbara i den nya samhÀllsordningen. Den svenska sexualbrottslagen Àr en lag som tydligt visar den utveckling som sÄvÀl det svenska samhÀllet som rÀttsvÀsendet genomgÄtt under de senaste seklerna. Lagen i sig pÄvisar hur normer och vÀrderingar vad gÀller kvinnans och mannens sexualitet över tid förÀndrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rÀttsvÀsendet som rÀttsligt subjekt. DÄ det Àr i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger sÄledes denna uppsats pÄ de debatter vilka uppstÄr i riksdagen under en lagÀndringsprocess. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter.

SamhÀllets krav och behov av tredimensionella fastigheter har lett fram till en proposition om lagÀndringar i jordabalken, fastighetsbildningslagen, miljöbalken och i lagen om förvaltning av samfÀlligheter. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för gÀllande rÀtt och de nya lagÀndringarnas betydelse för tredimensionell fastighetsindelning. FrÀmst studeras fastighetsbegreppet, som har en central betydelse för fastighetsbildning. Andra aspekter som studeras Àr expropriation, anlÀggningslagen och ledningsrÀtt. DÄ uppsatsen skrivs i samverkan med Banverket ÄskÄdliggörs reglerna med ett kort exempel utifrÄn Banverkets projekt med godstÄgsviadukten Olskroken-Gubbero.

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Enligt Ärsredovisningslagen ska vissa företag presentera en kassaflödesanalysrapport i sin Ärsredovisning. Analysens utformning finns numera reglerad i den nya förordningen IAS7. Syftet med kassaflödesanalysen Àr att den ska redogöra ett företags faktiska penningflöden. Följande information borde minst sagt vara relevant hos bankerna vid sin kreditbedömning. Av denna anledning var det intressant för oss att undersöka omrÄdet.Syftet med vÄr undersökning Àr att skapa en helhetsbild över kassaflödesanalysens verkliga betydelse hos bankerna.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vÄrd och Àldreomsorg. Syftet Àr att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stÀmmer överens med SocialtjÀnstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrÄn teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förÀndrat ledarskapsideal inom byrÄkratiska organisationer. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sÀtta detta i en kontext med tidigare forskning och teori.

Det hÀr Àr en uppsats om svenskt jÀmstÀlldhetsarbete. Under lÄng tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mÄl. Ett av de viktigaste mÄlen idag handlar om jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor. Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av Mills problemuppdelning i allmÀnna problem och personliga bekymmer analysera förÀldraförsÀkringens roll för ett jÀmstÀllt Sverige och huruvida förÀldraförsÀkringen kan leda till ökad jÀmstÀlldhet.Vi har anvÀnt oss av Tillys teori om kategoriell ojÀmlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmÀnna problem och personliga bekymmer. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om förÀldraledighet, tidigare forskning och statistik.Resultatet vi har kommit fram till Àr att förÀldraförsÀkringen Àr ett medel för att lösa ett allmÀnt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos förÀldrarna.

Hur en mÀnniska bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta Àr inte minst viktigt för personer med sÀrskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rÀtten till insatser och en av dessa insatser Àr sÀrskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ kommuner möter ansökningar om sÀrskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handlÀggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi fÄ en uppfattning om personer som Àr insatsberÀttigade fÄr sina behov tillgodosedda.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Problemdiskussion: För 25 Ă„r sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsĂ€ga sig revision.Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, dĂ€rtill hur denna lagförĂ€ndring kan pĂ„verka Skatteverkets arbete att bekĂ€mpa den.Metod: En kvalitativ studie har genomförts. DĂ€r den empiriska datainsamlingen bygger pĂ„ intervjuer med tre regionchefer pĂ„ skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krĂ€vs det att företaget anser att nyttan att frĂ„nsĂ€ga sig revision Ă€r större Ă€n den hjĂ€lp revisorn bistĂ„r med idag. MĂ„nga bedömer att företag i framtiden kommer att anvĂ€nda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att krĂ€va detta..

I denna uppsats har vi försökt ta fram de faktorer som har betydelse för sjÀlva brottet och vad som behövs för att kunna försvÄra och förebygga för de personer som gör sig skyldiga för denna typ av brott. Syftet med denna uppsats Àr att kunna vara en lÀnk mellan butiker och övriga aktörer som arbetar mot snatterier och försöker komma pÄ ett bra och givande sÀtt att motverka att butiker blir utsatta för brottet. Denna uppsats avhandlar snatteri och stöld i butiker och varuhus. I avhandlingen förklaras vad lagen sÀger och innebörden av stöld och snatteribrottet. Undersökningen har tagit sikte pÄ möjliga ÄtgÀrder som polis, vÀktare och butiker kan vidta för att förebygga brottet.

Sverige Àr det första landet som gav mÀnniskor med transsexualism möjligheten att Àndrajuridisk könstillhörighet. Den första lagen om ?FaststÀllande av könstillhörighet i vissa fall?infördes 1972 och krÀvde att personen skulle vara över 18 Är, ogift, folkbokförd i Sverige samtsteril. Nu krÀvs endast att personen Àr över 18 Är och boende i Sverige efter flera Ärs politiskkamp för trans*personers mÀnskliga rÀttigheter. Steriliseringskravet Àr Àntligen borta men Àr viframme Àn? Vad hÀnder enligt svensk lag nÀr den juridiska könstillhörigheten Àr Àndrad? FinnsnÄgon risk för intrÄng i mÀnniskors integritet och rÀtt till privatliv efter ett faststÀllande av nyjuridisk könstillhörighet? Vad hÀnder med folkbokföring av slÀktskap? Min undersökningsynliggör juridiska dilemman för personer som har Àndrat juridisk könstillhörighet.