Lagen om finansiell rÄdgivning har i bank- och försÀkringsbranschen stÀllt krav pÄ dokumentation och sÀkerstÀlld teoretisk kompetens.Medlyssning Àr ett verktyg för att internt följa upp att kundmötet uppfyller kraven, samtidigt som det förvÀntas bidra till en utveckling av bÄde rÄdgivaren och kundmötet.Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera fenomenet medlyssning samt identifiera faktorer som kan bidra till att utveckla verktyget.En kvalitativ metod valdes och datainsamlingen genomfördes genom en fokusgruppintervju. Materialet bearbetades och resulterade i fyra kategorier: LÀrandeprocessen, Bedömningen, Medlyssnaren och Framtiden.Studiens viktigaste slutsats Àr att resultatet av medlyssningen Àr avhÀngt vem som genomför den. Det Àr viktigt med ÄtgÀrder avseende nÀrmsta chefs medlyssning, dÀr mÄlkonflikten behöver undanröjas och attityden behöver förÀndras. RÄdgivaren lyfter fram att intresset för att utveckla kundmötet Àr den viktigaste faktorn för att det ska upplevas som meningsfullt.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka faktorer som vuxna upplever har betydelse f?r sina livsmedelsval i butik och hur dessa faktorer h?nger samman med attityder till och k?pav k?ttsubstitut.Metod: Studien genomf?rdes som en kvantitativ tv?rsnittsstudie med datainsamling via en webbaserad enk?t. Urvalet bestod av vuxna personer ?ver 18 ?r som rekryteradesgenom ett bekv?mlighetsurval via sociala medier och personliga n?tverk. Enk?ten inneh?ll fr?gor om kostvanor, livsmedelsval, attityder till k?ttsubstitut och sj?lvrapporterat k?pbeteende.

Det sena 1990-talets företagsskandaler i USA har föranlett lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken tvingar berörda företag till en hÄrdare kontroll av all finansiell rapportering. För svenska företag verksamma pÄ den amerikanska marknaden innebÀr denna lag att Àven de mÄste anpassa sina arbetsrutiner efter den. Detta förÀndringsarbete skall vara fullbordat och godkÀnt vid Ärsskiftet 2006/2007, för att berörda svenska företag ska tillÄtas fortsÀtta agera pÄ den amerikanska marknaden.En anpassning av detta slag krÀver ett omfattande förÀndringsarbete, vilket i sin tur krÀver ett gott informationsflöde, samordnat och i samförstÄnd. Den krÀver vidare en strukturerad differentiering och decentralisering inom företaget, samt en motiverad, engagerande och för uppgiften lÀmpad förÀndringsledare som har möjligheten att lÀgga ner all sin arbetstid pÄ förÀndringen. Det Àr dessutom av yttersta vikt att redan i planeringsstadiet av förÀndringen ha en vÀl utarbetad strategi för mÄl, handlingsplan och agerande pÄ individ-, arbetsgrupps-, avdelnings- och organisationsnivÄ..

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

MÄnga företag vÀljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan anvÀndas i syfte att locka till sig kompetent personal men Àven för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen gÄr ofta ut pÄ att den anstÀllde kan förvÀrva vÀrdepapper pÄ förmÄnliga villkor. Liksom andra förmÄner pÄ grund av tjÀnst utgÄr förmÄnsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjÀlp av den s.k.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Den första april 2005 trÀdde en ny reviderad lagstiftning mot sexualbrott i kraft. Syftet var att öka skyddet för barn och ungdomar mot att utsÀttas för sexuella övergrepp samt att göra lagstiftningen tydligare. Dessutom ville lagstiftaren minimera risken att fokus hamnar pÄ mÄlsÀgandens agerande före, under och efter den sexuella handlingen. I detta syfte Àndrades lagen och numera innefattar brottsrubriceringen vÄldtÀkt mot barn Àven i fall dÀr personer över 15 Är har samlag, eller utför visa andra sexuella handlingar med nÄgon under 15 Är utan att nÄgot vÄld, otillbörligt tvÄng eller hot om vÄld föregÄtt den sexuella handlingen. Detta har lett till vissa problem vid tillÀmpningen av lagen, eftersom samma paragraf skall tillÀmpas bÄde pÄ fall dÀr den sexuella handlingen föregÄtts av nÄgon form av tvÄng och pÄ de fall dÀr den skett genom fullstÀndig frivillighet mellan offret och gÀrningsmannen.

Tvister mellan grannar rörande skymmande grönska Àr, nÀr man ser till antalet rÀttsfall, inte sÀrskilt vanligt förekommande. Ser man till verkligheten istÀllet Àr det inte svÄrt att konstatera att skymmande grönska verkar vara en av de vanligaste orsakerna till dispyter mellan grannar. Det rÀttsomrÄde som berörs Àr grannelagsrÀtten, vilket Àr ett tÀmligen vidstrÀckt rÀttsomrÄde som Äterfinns i flera vitt skilda regleringar. NÀr det gÀller skymmande grönska finns dock endast tvÄ bestÀmmelser och dessa Àr jordabalken 3:1 och 3:2. Eftersom det finns sÄ fÄ rÀttsfall rörande grannelagsrÀtten och skymmande grönska samt sÄ fÄ och generellt hÄllna bestÀmmelser i lagen, Àr uppsatsens syfte att undersöka grÀnserna för de rÀttigheter och skyldigheter som en nyttjare av fast egendom har betrÀffande skymmande grönska pÄ dennes fasta egendom..