Abstract Title: PR consultants and bloggers; a win-win situation? -  A study of PR consultants? new adaptations in the labour market due to the emergence of fashion bloggers. Authors: Cecilia Girell, Sandra Kjellstro?m Tutor: Ylva Ekstro?mPurpose: With the expansion of the Internet, fashion bloggers have gotten more power. A few companies have understood this powerful and reasonable cheap marketing channel. Despite this, most companies still feel powerless, but what has happened to the work of PR consultants in this constant changing media environment? The ones whos purpose is to act as intermediaries between companies and various media channels.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

SammanfattningRådgivning till lantbruket har en lång historia som fram till början av 1990-talet domineras av statsfinansierad rådgivning. Därefter har statsfinansierad rådgivning alltmer begränsats till insatser på miljöområdet. Andra aktörer som hushållningssällskap, husdjurföreningar, LRF-konsult och helt privata aktörer har tagit över rådgivningen som numera bedrivs på kommersiella grunder.Studien syftar till att tillföra ett kundperspektiv på rådgivningen för att öka förståelsen för hur kommersiell rådgivning kan organiseras närmast kunden, för att bidra till lönsamhet, utveckling och konkurrenskraft i lantbruket. I huvudsak bygger studien på en intervjuundersökning av större rådgivningskunder bland mjölk- och köttproducenter i Sjuhäradsområdet i södra Sverige.Den teoretiska grunden för diskussionen i studien utgörs av servicemanagementteori (Normann, 2000) och analysmodellen affärsplattformen (Klofsten, 1998). Med utgångspunkt från resultaten i intervjuundersökningen utmynnar diskussionen i ett antal slutsatser.

Inledning:Det är väl få människor som har kunnat undgå att på något sätt bli indragen i en konflikt. Framförallt gäller nog detta människor som dagligen arbetar i organiserat på arbetsplatser, Där ska många viljor mötas och förenas till en helhet för att nå de aktuella organisationernas uppsatta mål. Under vår utbildning så har det inte getts så stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter är. Detta väckte vårt intresse gällande konsultverksamhet inom ämnet.Syfte:Syftet med denna undersökning är att studera hur några inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta stycken män och kvinnor som alla jobbar med någon form av konsultverksamhet beträffande konflikthantering. Det vi har grundat vår studie på är fenomenologi.

Bakgrund och problem: Konsultbranschen kännetecknas av en hög omsättning av aktörer. En anledning till att det ständigt alstras nya mindre aktörer till branschen är att den kan vara lukrativ med låga inträdesbarriärer. Men varför försvinner många aktörer lika fort som de kommer upp? Är det en brist på strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero på svårigheten för småföretag att skapa sig en solid varumärkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjälp av styrverktyg stärka företagets varumärkeslegitimitet? Fallföretaget som använts i den här studien är ett litet konsultföretag som vill stärka varumärkeslegitimiteten med hjälp av differentieringsstrategi på marknaden.Syfte: Syftet med den här studien är att med hjälp av en egenarbetad utvärderingsmodell utvärdera olika långsiktiga styrverktyg inriktade mot små konsult- och tjänsteföretags. Genom att utvärdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de på ett litet konsultföretag är förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gällande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har använts i studien.

The thesis mission is to investigate whether the swiveling laser that Vectura (former Vägverket Konsult) has in use to measure the road areas and straddle measuring can be used to detect differences in the reflective road markings function. This is to increase use of the swiveling laser and get rid of the manual measurements performed today.Currently, the measurement of road markings reflective function is performed with both mobile and handheld measuring instruments. The purpose of this thesis is to develop better methods for determination of road markings? reflective function, in order to facilitate the description and suggestions for improvements of the maintenance of road markings reflective function.The questions that the thesis has been to start with are:Can the swiveling laser detect differences in longitudinal and transverse road markings reflective function?The accuracy of measurement has been sweeping the laser over the reference instrument (LTL-2000)Is it necessary with a conversion factor for swiveling laser data against the reference instrument data?To answer the question 2 and 3, there has been a field work in Värnamo where a road stretch with longitudinal road markings and zebra crossing (transverse road markings) has been investigated with a swiveling laser and LTL-2000.The formulas and calculations contained in the thesis are drawn from scientific reports that are produced by VTI in Linköping. The same formula that was used to calculate the optical measurement data was also used for the swiveling laser data.

Titel: Det sociala intranätet ? ett forum för information, interaktion och identifikationFörfattare: Jessika Hällerö, Emmy Nordin och Anna SalomonssonUppdragsgivare: Semcon ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, massmedier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 52Antal ord: 15 020Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Semcons konsulter reflekterar över sin organisationstillhörighet och hur de identifierar sig med sin arbetsgivare, samt att öka kunskapen om konsulternas inställning till och användandet av Semcons intranät.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Resultatet baseras på intervjuer med tio av Semcons konsulter.Huvudresultat: Genomgående för studien är att det tenderar att finnas en positiv och en negativ strömning i förhållande till frågorna. Vad gäller organisationsidentifikation finns det konsulter som identifierar sig med Semcon, konsulter som identifierar sig med arbetsplatsen samt de som är osäkra över sin organisationstillhörighet. Det råder även delade meningar kring hur ett socialt intranät kan medverka till att identifikationen med Semcon stärks. Vissa menar att ett socialt intranät kan bidra till identifieringen som Semconit, medan andra menar att det finns för lite information på avdelningsnivå för att uppnå detta.

För att minska EU-ländernas utsläpp av koldioxid, påbörjades den 1 januari 2005 handel med utsläppsrätter. Utsläppshandeln berör många olika områden inom företagen, förutom att utsläppen skall mätas eller beräknas samt rapporteras till tillsynsmyndigheten, skall företagen också hantera utsläppsrätterna i sin redovisning. Hur företagen skall redovisa utsläppsrätterna regleras inte i någon standard. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur svenska börsnoterade företag hanterat redovisningen av utsläppsrätter i 2005 års bokslut, jämföra företagens redovisning och därefter analysera eventuella konsekvenser av företagens redovisning utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper. För att uppfylla vårat syfte har vi använt oss av både en kvantitativ- och en kvalitativmetodansats.

Vi anser att eftersom affärssystem är generellt standardiserade, för att kunna användas hos ett flertal verksamheter, uppstår det en problematik. Vi har utfört en fallstudie av kvalitativ karaktär där syftet har varit att förtydliga och öka förståelsen för handlingsbarhet i affärssystem. Syftet har också varit att utvärdera ett affärssystem i en verksamhetskontext där vi har kunnat påvisa styrkor och svagheter i utvärderingsmetoder för handlingsbarhet. Vi har också utifrån det lämnat förslag på förbättringar som kan genomföras med de utvärderingsmetoder som ligger till grund för att utvärdera handlingsbarhet i ett affärssystem. Fokus i vårt uppsatsarbete har varit att kunna redovisa hur man kan gå tillväga för att åstadkomma handlingsbarhet i affärssystem.Resultatet visar att det som kännetecknar handlingsbarhet i affärssystem inte enbart är de handlingsbara kvalitetsidealen i affärssystemet.

Revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag i Sverige den 1 november 2010. Inför denna avreglering spekulerades om den affärskultur som tog fart i början av 1990-talet skulle bli mer påtaglig och om företag skulle börja efterfråga andra typer av revisionstjänster. Under 2013 presenterades siffror som visade att 33 procent av den totala andelen företag valt att avstå revision. Detta bidrog till att det framstod som viktigt att studera vilka förändringar revisorer har upplevt sedan avskaffandet av revisionsplikten. Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur individuella revisorer upplever sin roll som revisor och om den har förändras sedan avskaffandet av revisionsplikten.

Bakgrund och problem: Konsultbranschen kännetecknas av en hög omsättning av aktörer. En anledning till att det ständigt alstras nya mindre aktörer till branschen är att den kan vara lukrativ med låga inträdesbarriärer. Men varför försvinner många aktörer lika fort som de kommer upp? Är det en brist på strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero på svårigheten för småföretag att skapa sig en solid varumärkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjälp av styrverktyg stärka företagets varumärkeslegitimitet? Fallföretaget som använts i den här studien är ett litet konsultföretag som vill stärka varumärkeslegitimiteten med hjälp av differentieringsstrategi på marknaden.Syfte: Syftet med den här studien är att med hjälp av en egenarbetad utvärderingsmodell utvärdera olika långsiktiga styrverktyg inriktade mot små konsult- och tjänsteföretags. Genom att utvärdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de på ett litet konsultföretag är förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gällande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har använts i studien.

Gain IT Architecture & Solutions AB (refereras till som Gain IT) är ett litetHuskvarnabaserat IT-företag. De är verksamma inom de tre affärsområdenaprodukt, konsult och service. Inom produktområdet sker försäljning avprogramvaror och deras egenutvecklade webbapplikationer. På konsultsidanerbjuder Gain IT bl.a. utveckling av webbapplikationer.

De kanske största och mest komplexa frågorna som människan har ställt sig rör hennes existens. Det ligger i människans natur att ifrågasätta sin omgivning och söka mening med livet. På samma sätt ställer sig människor ute på olika företag samma frågor och söker efter meningen med deras arbete. Dagens företagsklimat skapar ett stort behov för verksamheter att inrätta vision och mål för att kunna få fram en lämplig strategi för företaget. Undersökningar visar att det finns en svårighet att integrera vision och mål i företag.

Syftet med den här studien var att ta reda på vad som tidigare skrivits om systematiskt arbetsmiljöarbete, kunskap och kunskapsbehov på företag via litteratur och vetenskapliga artiklar. Men framför allt var syftet med studien att undersöka om man på ett övergripande plan arbetar med SAM, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 på ett större företag, i detta fall Hennes & Mauritz. Det vill säga att man undersöker och bedömer de risker som finns, att man upprättar handlingsplaner och att man gör årliga uppföljningar så att eventuella problem åtgärdas. I sammanhanget ville jag dessutom undersöka vilka eventuella kunskapsbrister som finns hos cheferna på avdelningarna samt ge väl underbyggda förslag på utbildning i SAM. Metoden gick ut på att intervjua tio butikschefer och en arbetsmiljösamordnare om det systematiska arbetsmiljöarbetet, kunskaper och kunskapsbehov inom området.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.