Denna undersökning handlar om hur den mobila förskolan fungerar. Den beskriver hur bussen är inredd och den tar upp hur en normal dag fungerar i den mobila verksamheten. Vidare tar den upp hur rektorer och pedagoger ser på den mobila förskolan och dess framtid. Frågeställningarna är:Hur fungerar en mobil förskola? Hur ser rektorerna på verksamheten? Vad tycker pedagogerna om verksamheten? För att besvara frågeställningarna har jag deltagit i verksamheten under en dag och jag har använt mig av enkäter för att få svar på mina frågor.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad pedagoger på fyra förskolor i en mellansvensk stad har för uppfattningar om matematik i förskolan och hur de själva anser att de arbetar med ämnet i verksamheten. Undersökningen bygger på en enkät där pedagogerna fått beskriva vad de anser att matematik i förskolan är samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten.I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att matematik i förskolan till stor del handlar om att lära barnen vissa grundläggande matematiska färdigheter såsom jämförelse och mätning, sortering, former och antal. Pedagogerna beskriver att de har ett ansvar att göra matematiken lustfylld och intressant samt att den till största del sker i den dagliga verksamheten och inte vid planerade tillfällen. I verksamheten använder man sig av exempelvis sagor, pussel och spel. Man arbetar dessutom med sorteringsövningar och sånger och ramsor för att öka barnens matematiska förmåga..

Vid ett företagsförvärv måste det nya företaget införlivas och informationssystemen måste integreras. Integration av informationssystem åstadkoms oftast genom implementation av ett affärssystem. En lyckad implementation av affärssystem är en implementation som håller satta ramar för tid och budget. Implementationen av ett affärssystem leder till stora avbrott i verksamheten. I den här uppsatsen har jag studerat hur en implementation av ett affärssystem vid företagsförvärv genomförs, i syftet att integrera informationssystem, utan stora avbrott i verksamheten.

Sammanfattning Vår uppsats handlar om hur män som arbetar i förskolan upplever sitt eget inflytande i verksamheten ur ett minoritetsperspektiv. I uppsatsen redovisas kvalitativa intervjuer med åtta män i åldrarna 24?59 år. I intervjuerna har vi utgått från männens egen upp-fattning och förförståelse vad gäller deras inflytande och påverkan i förskole- verksamheten. Studien visar att männen i allmänhet trivs bra, både på sin arbetsplats och i sitt yrkesval.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur aktörerna kommunicerar effektivt med verksamheten i projektering med hjälp av en 3D-visualisering.Rapporten är resultatet av en fallstudie utförd på skol- och sjukhusprojekt. I fallstudien har kvalitativa intervjuer genomförts på respondenter som innehar olika roller inom de studerande projekten. Intervjuerna har syftat till att ta reda på om 3D-visualisering har används inom projektet och om det har påverkat kommunikationen mellan aktörerna och verksamheten. Intervjuerna har även syftat till att ta reda på om en 3D-visualisering bidrar till en större förståelse hos verksamheten för projektet.Resultatet redovisar att 3D-visualisering används mot verksmaheten i skolprojketet men inte i sjukhusprojektet. Resultatet visar även på att en 3D-visualisering kan bidra till en större förståelse för projektet hos verksamheten samt aktörernas intsällning till verksamhetens delaktighet i projektet och om/hur aktörerna nyttjar 3D-visualisering vid kommunikationen mot verksamheten..

I vår undersökning har åtta förskollärare intervjuats i syfte att få reda på hur de uppfattar att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten, samt vilket syfte de har med det. Vi har även undersökt hur den reviderade läroplanen har påverkat deras arbetssätt med naturvetenskap i verksamheten. Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollärare anser att det är viktigt att arbeta med naturvetenskap i verksamheten, syfte och tillvägagångssätt har dock varierat en del. Några generella mönster går emellertid att utläsa av intervjusvaren. Dessa är att förskollärarna försöker utgå från barnens intressen och arbeta konkret med naturvetenskap i verksamheten.

Denna uppsats handlar om hur den kommunala verksamheten Bojen kan påverka livskvalitén för familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD och Asperger syndrom. Intervjuer har genomförts med ungdomar och föräldrar som är knutna till verksamheten. Därefter har materialet analyserats med hjälp av teoretiska begrepp som KASAM (känsla av sammanhang), socialt stöd/sociala nätverk och empowerment. Resultatet visar på vilken betydelse verksamheten har för den enskilda individens livssituation, samt hur förbättrade förutsättningar kan göra skillnad för ungdomarnas framtid. Exempelvis kan utvecklade färdigheter och rätt verktyg gynna Bojens deltagare för att klara sig även i sociala sammanhang som inte är anpassade till deras svårigheter..

Förskolan ska lägga grunden till barns lärande och se till att de tillägnar sig de kunskaper som krävs i ett modernt samhälle. Där modern teknik utgör endel av de redskap som krävs för att tillägna sig kunskap. Syftet med den här kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn på datorn som ett verktyg för lärande. Fokus har även lagts på hur verksamheten speglar förskolechefers syn på hur verksamheten är utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den påverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur barn i årskurs fem på en skola i Stockholm upplever sin fritidsverksamhet. Vi var intresserade av att se om barnens uppfattning av verksamheten stämde överens med vad fritidsledarna anser att barnen behöver. Många barn deltar idag i fritidsverksamhet och därför är det intressant att få veta vad de tycker om sin vistelse där.För att ta reda på detta har vi genomfört en enkätstudie med barnen och även intervjuat de två fritidsledarna som arbetar i verksamheten.Resultatet av vår studie visar att barnen tycker det är roligt i verksamheten för att det finns ett varierat utbud av aktiviteter både inomhus och utomhus. Barnen utnyttjar helst de aktiviteter, som de annars inte har tillgång till. I verksamheten väljer de själva vad de vill göra och fritidsledarna styr endast verksamheten under loven.

Syftet med vår studie var att kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas på sex skolor i en kommun. Vi ville i vår studie söka svar på om skolor lever upp till de nationella och lokala kraven som ställs på utvärdering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom utvärdering och vilka krav som ställs utifrån styrdokumenten. Genom intervjuer med skolchef och rektorer ville vi kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att kommunen utvärderar den specialpedagogiska verksamheten som en del i skolans utvärderingsarbete med hjälp av utvärderingsmodellen Qualis.

Kvalitativ studie om Stockholmspolisens avhopparverksamhet. Undersöker genom 7 öppna tematiska intervjuer om avhopparverksamhetens praktiska verksamhet överensstämmer med den bild som Stockholmspolisen visar utåt gällande verksamheten..

Vår studie handlar om pedagogers uppfattningar om hur arbetet kring barn/elever som blir utsatta för sexuella övergrepp går till i den pedagogiska verksamheten. Vi har ställt tre forskningsfrågor: Hur kan pedagoger medvetet arbeta förebyggande i den pedagogiska verksamheten när det gäller barn som utnyttjas sexuellt, enligt pedagogerna? Hur upptäcks tecken på sexuella övergrepp enligt pedagogerna? Hur går arbetet vidare i den pedagogiska verksamheten efter eventuell upptäckt på sexuellt övergrepp, enligt pedagogerna? Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie. Intervjupersonerna var sju pedagoger i olika verksamhetsformer. Det vi kom fram till var att många av de pedagoger vi intervjuade ansåg att de inte hade nog med kunskap för att kunna tyda tecken hos barn som blir sexuellt utnyttjade.

Det talas mycket om lärande och det talas om att skolan ska bli en lärande organisation. Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lärande. Min uppsats handlar om hur skolan kan bli lärande genom att åstadkomma didaktiska möten där lärarna får tid att reflektera över verksamheten. Mötena har handlat om vårt uppdrag, olika skolkulturer och tiden. De här faktorerna är betydelsefulla när det handlar om skolutveckling. Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att på så sätt få syn på möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbättringar i verksamheten. Jag har använt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen. Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsättningar att använda den egna verksamheten som utgångspunkt i ett utvecklingsarbete. Om didaktiska möten ska äga rum krävs förutsättningar i form av tid för möten med andra..

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i olika naturvetenskapliga situationer i den fria verksamheten i förskolan. På vilket sätt tas sådana situationer tillvara på av pedagogen? Jag har använt mig av videoobservationer i två förskolor i Mellansverige för att försöka upptäcka situationer i den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lärandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lärande för barnen i den fria verksamheten i förskolan.