Att kunna använda sig av olika strategier för att kunna räkna och veta när man bör använda sig av dem är något som betonas i LGR11. Denna studie undersöker huruvida ett urval av elever i år 6 kan variera sina räknestrategier för huvudräkning i uppgifter med addition och subtraktion och vilka de vanligaste felen som eleverna gör är. Vidare undersöks om eleverna använder sig av skilda strategier på samma uppgift, beroende på om den är satt i en text i ett vardagligt sammanhang eller enbart består av nakna tal. Som ett led i denna studie gjordes kvalitativa intervjuer med eleverna. Resultaten av studien visar att eleverna till stor del varierar sina strategier och att de generellt sett byter strategi från den nakna uppgiften till den i textform..

Mot bakgrund av de nya läroplanerna Lgr11 och Gy11, där sex och samlevnad fått en större och tydligare plats, har vi undersökt skolpersonals syn på arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen samt vilken roll normkritisk pedagogik spelar i denna verksamhet. Vi har besökt fem skolor där personal fått fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning för att kunna möta de nya riktlinjerna. Genom fem intervjuer har vi kommit fram till att fortbildning är viktigt för yrkesutövandet och att normkritisk pedagogik i flera fall inneburit perspektivförskjutningar för kursdeltagarna. Det har dock visat sig att arbetet med sex och samlevnad möter mycket motstånd på skolorna och det upplevs i många fall som ett svårt, ibland kontroversiellt ämne. Detta leder till att utvecklandet av sex- och samlevnadsundervisningen ofta bedrivs av enskilda personer och därför efterfrågas större ansvar och engagemang från ledningshåll..

The study shows how seven informants, all studying at a university in northern Sweden to become art teachers, perceive and relate to controversial contemporary art in the context of secondary school art education. The study is based on semi-structured interviews. The study contributes to a nuanced view of these informants opinions and thoughts regarding provocative contemporary art, in relation to the school's democratic values ??and founding mission. The seven informants' responses were compiled thematically linked to the study's purpose and issues to allow for comparisons and analysis.

AbstractThe aim of this study is to find out how the central content of the compulsory school curriculum (Lgr11) is handled in three teacher?s manuals for instruction in reading and writing for grade 1, and how these consider interaction and variation in learning how to read and write. Through a qualitative analysis with a hermeneutic approach, the three teacher?s manuals in Swedish for grade 1 were subjected to a close reading. The result shows that parts of the central content of the curriculum are considered, but that it is by studying exercises and texts that these become visible.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att visa och ge förslag på hur man på ett tematiskt sätt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mänskliga rättigheter. Med hjälp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya läroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare år i ämnena historia, svenska och samhällskunskap. Planeringen sträcker sig över fem veckor och har varierande moment såsom teoretiska föreläsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lärstilar. Utvecklingsarbetet vilar på följande två frågeställningar: Vilka didaktiska aspekter är viktiga i ett tematiskt arbete om mänskliga rättigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgångspunkt i målen i läroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sådant arbete, på ett didaktiskt sätt, få eleverna att bli medvetna om ämnet historia?.

Syfte och frågeställning:Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar:Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet?Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna?Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen?Metod:För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi.Resultat:Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning.

Syftet med detta arbete är att undersöka tre lärares arbete med läsförståelse, samt se om de har förändrat sina undervisningsmetoder när det gäller läsförståelse efter den nya läroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet läsförståelse. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori för inlärning. En central tankegång i denna teori är att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjälp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda på lärarnas undervisningsmetoder gällande läsförståelse. Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i läsförståelse som lärarna använder sig mer eller mindre.

Läroplanen (Lgr11) anser att bild är en viktig del i människors liv när det gäller att lära sig olika saker men även hur människan upplever sig själv och andra. Bild är något vi möter dagligen i våra liv både inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien är att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn på planering av estetiska lärprocesser (bild) i verksamheten, utifrån läroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger använder bild för att främja barnens lärande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger på fyra olika fritidshem där frågorna kretsade kring bild som lärande, kommunikationsmedel och utveckling.

The essay treats how a process of implementation was executed and the teachers? relation to two curricula, Lpo94 and Lgr11, with two different grading systems, which have functioned as models for one and the same year. The purpose is to investigate the ways in which a change in curricula and syllabus affects teachers in their teaching and assessment practice in the subject of Swedish at secondary school. The investigation had a phenomenological approach and was executed by means of in-depth interviews, questionnaires and one observation. The results are based on a methodological triangulation with qualitative and quantitative data where visible similarities and differences are brought out.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs och hur den nya läroplanen integreras i denna. En studie har genomförts riktad mot elever i tre klasser som går i årskurs åtta samt deras undervisande lärare i matematik. 71 elever svarade på en enkät, tre lärare intervjuades och observationer av klassrummen gjordes. I vårt resultat och analysarbete har vi kombinerat svaren från de olika metoderna för att få en djupare förståelse och ökad validitet. Resultatet visar att lärarna strävar efter variation i undervisningen för att eleverna ska uppnå de mål och förmågor som finns i den nya läroplanen, LGR11.

This study, a document analysis with a qualitative approach, explores children, under 18years, who have been subject to measures of child welfare in the city of Malmö during theyears 1935-1937. It also explores the school's role in this context. The questions that the studyis guided by is: How was children described in the Child Welfare documents in Malmö duringthe years 1935-1937? And what role did the school have in Child Welfare work and whatmotivated this? The theoretical approaches are Foucaults theories of power, control anddisciplining.It appears from the study that the school and child welfare authorities had a close cooperationwith the purpose to control the upbringing and disciplining of the children. It was through theupbringing that the deviant child would become a "normal", docile and good, industriouscitizen.

Denna studiers syfte är att få inblick i hur lärare och elever tänker kring betygsättningen i ämnet bild och hur den nya läroplanen Lgr 11 har påverkat lärarnas bedömning i ämnet. Genom litteratur behandlas en historisk bakgrund av betyg i ämnet bild, likheter och olikheter av Lpo 94 och Lgr 11 och röster om det nya betygsystemet. Studien bygger på litteratur och intervjuer av fyra bildlärare och åtta högstadieelevers tankar kring betyg och bedömning i ämnet bild. Den första undersökningen skedde under 2010, då två lärare och fyra elever intervjuades. Den andra undersökningen skedde under 2013, då intervjuades två nya lärare och fyra nya elever. Resultatet av studien visar att i detta tidiga skede av den nya läroplanens införande, så väljer lärarna att följa sin egen väg i undervisningen.

Design är en stor del av vårt samhälle. Som studenter på slöjdlärarutbildningen vid Göteborgs universitet har vi upplevt att design får en allt större plats i undervisningen. Studien undersöker vilka kopplingar det finns mellan design och slöjd och hur man kan arbeta med det i skolan. I studien har 10 designstudenter vid Göteborgs universitet och Linköpings universitet blivit intervjuade. I studien användes kvalitativa intervjuer som metod.

Utbildningsfrågor, med särskilt fokus på elevers grundutbildning och måluppfyllelse, är ett angeläget och återkommande inslag i samhällsdebatten. Frågor som diskuteras är bland annat hur elevers lärande kan stimuleras och hur lärmiljöer bör utformas. Sveriges nationella styrdokument; Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11, har tydligt framskrivet att eleverna ska ges inflytande över utbildningens innehåll och utförande och att de ska ha möjlighet att ta initiativ till frågor som rör undervisningen. Genom att anta elevers perspektiv och låta deras röster få utrymme i debatten kan ytterligare kunskap tillföras kring hur olika aspekter av skolors lärmiljöer kan skapa förutsättningar för elevers lärande och utveckling. Syftet med studien är att utifrån elevers uppfattningar, erfarenheter och känslor skapa förståelse för hur de upplever och beskriver sitt lärande i skolan och vilka förutsättningar och faktorer de ser som betydelsefulla för sitt lärande och sin utveckling.

Den här uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gäller språkkunskaper, språkutveckling och kognition hos tvåspråkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta några forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala län, där syftet är att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmålsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker också möjligheten för modersmålsstöd i de nationella minoritetsspråken.Litteraturen visar att mängden input är viktig vad gäller språkkunskaper i allmänhet, samt att risken är stor för språkbyte ifall det inte finns något stöd utifrån för att stötta utvecklingen av ett minoritetsspråk i ett majoritetsspråksamhälle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svårt att följa styrdokumenten fullt ut i fråga om att barn med annat modersmål ska kunna utveckla sitt modersmål. Inputen riskerar att bli väldigt begränsad, så som de undersökta kommunerna arbetar med modersmålsstödet idag..