Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad några elever i årskurs 7-9 har för attityder till skolämnet geografi. För att kunna ta reda på detta har jag valt att använda mig av en enkätundersökning som innefattar två olika delar, den första innehåller 20 frågor om vad eleverna är intresserade av och den andra innehåller 10 påståenden om ämnet geografi som eleverna får ta ställning till. I resultatet visar det sig att eleverna i årskurs 7-9 är mest intresserade av naturkatastrofer, som till exempel, tsunamis, jordbävningar m.m. Däremot finner eleverna inget intresse av växter i deras närområden och det ekologiska jordbruket. Slutsatsen är att eleverna tycker att ämnet geografi är ett viktigt ämne i skolan samtidigt som de har lärt sig mer om var olika länder, städer ligger snarare än andra delar ur geografin..

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematikklassrummet. Bakgrunden till detta är att kommunikationsförmågan har blivit en viktig del i den nya läroplanen, LGR11. I studien har vi observerat hur två lärare som undervisar i årskurs nio hjälper eleverna att utveckla sin muntliga kommunikationsförmåga i matematiken. För att se hur eleverna ges möjlighet att utveckla sin skriftliga kommunikationsförmåga har läromedel från respektive klass analyserats. Resultatet av observationerna visade att lärarna använde sig mest av frågetyperna Ledande frågor och Följdfrågor.

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som påverkar bildlärarens förutsättningar att arbeta utifrån den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod där informanten är en bildlärare som är verksam på en högstadieskola. Jag valde att utgå ifrån ett ramfaktorperspektiv där jag undersökte i vilken utsträckning olika ramfaktorer hjälpte eller begränsade bildläraren. Att jag även använde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolämnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och användbara begrepp gällande underökningen av bildlärares attityder och inställning till digitala medier. Attityd kan ses såsom en mänsklig resurs som alla bildlärare använder sig av i undervisningen och i verksamheten.

Den här studiens syfte är att undersöka två olika läromedel i engelska för årskurs 9 utifrån ett genusperspektiv och hur väl läromedlen relaterar till läroplanens jämställdhetsfrågor. Våra frågeställningar är Hur framställs kvinnor och män utifrån ett genusperspektiv? och Hur relaterar läromedlen i engelskundervisningen till de jämställdhetsfrågor som tas upp i LGR11?Vi utgår ifrån socialkonstruktionism och genusteori och sammanlänkar dessa i begreppet doing gender. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med den så kallade genustrappan har vi analyserat alla texter i dessa två böcker. Resultatet visar att det finns brister, sett ur ett genusperspektiv, i synliggörandet av män och kvinnor och att böckerna förmedlar en könsstereotypisk bild av båda könen.

This study of leadership is comprised of two parts. The first part presented in this study is a theoretical study of leadership and the second part is an empirical study. The empirical study is comprised of six qualitative interviews that examine the perception of leadership among educators working at a school in the inner city.The work is based on the following issues; Do educators think that there is a link between educational work and leadership? Do educators see a link between leadership and goals, and guidelines that are written in Lgr11 and the Education Act? Does the perception of leadership depend on what training the educators have?In this study I use a hermeneutical approach where I try to create an understanding of the interviewees by interpreting their responses, actions and opinions during the interviews.The material gained from the empirical study has been analyzed and interpreted and then related to the theoretical study. The results show that leadership is something that everyone in the school system is in need of whatever their education.

With theories of creativity and aesthetic learning processes as a basis, this study explores the usage of the concept of creativity in the curriculum for the Swedish compulsory school (Lgr11) and in the various syllabi?s commentaries and the assessment guidelines for the subject of Sloyd produced by the Swedish National Agency for Education. The purpose of the study is, to examine to which extent an education and assessment that is directed towards the development of creativity among pupils in the subject of Sloyd, is underpinned and supported for in these texts, and furthermore how these wordings relate to the various other subjects? wordings about creativity. Creativity is a concept around which there is no proper consensus.

?The big 5? ? en möjlig väg mot uppdraget om likvärdig bedömning är en empirisk studie som utgår från en forskningsbaserad grund där likvärdighet ur ett bedömningsperspektiv står i centrum. Studien fokuseras på ?The big 5? och de fem förmågor som konceptet innefattar. Empirin är insamlad genom enkäter till lärare verksamma i två medelstora kommuner på låg- och mellanstadiet.

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som påverkar bildlärarens förutsättningar att arbeta utifrån den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod där informanten är en bildlärare som är verksam på en högstadieskola. Jag valde att utgå ifrån ett ramfaktorperspektiv där jag undersökte i vilken utsträckning olika ramfaktorer hjälpte eller begränsade bildläraren. Att jag även använde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolämnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och användbara begrepp gällande underökningen av bildlärares attityder och inställning till digitala medier. Attityd kan ses såsom en mänsklig resurs som alla bildlärare använder sig av i undervisningen och i verksamheten.

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhälle och att alla barn ska bli integrerade i den allmänna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att säkerställa barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gäller även för barn i behov av särskilt stöd. Syftet med den här studien är att ta reda på mer om de termer som ofta nämns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de används och beskrivs i några betydande skoldokument.

The purpose of this discourse-analytical study is to investigate teachers? beliefs about writ-ing and writing instruction and how their beliefs and writing instruction can be understood in relation to the Lgr11 syllabus in Swedish. The study included five teachers who teach in grade 6 of primary school, where I applied Roz Ivani??s theories of written discourses, based partly on interviews with teachers and classroom observations of teaching, partly on the Swedish curriculum for grades 4?6. The result shows that teachers move within creativi-ty, process, genre and social practice discourse, while the skills of discourse and the socio-political discourse lack matching.

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning redogöra för lärares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklärande i grundskolans tidigare år. I läroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt ämne där elever ska få möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs främst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet är avgörande för dess effekt.

The curriculum of the Swedish school system explains how the transitions between the preschool class and the pre-school should be. The co-operation between the organisations should aim for a long term perspective with the students learning process in mind (Lgr11).The pre-school has almost the same aim in their curriculum, as the curriculum of the Swedish school system.The aim with my study is to examine how the teachers from the different organizations relate to knowledge and how they look at the students social interactions. Also how the transition between the pre-school and the pre-school class is viewed from their point of view. How do the teachers from the different organisations comprehend knowledge?How do the teachers from the different organisations comprehend the social abilities?How do the teachers from the different organisations work and interact in terms of the transition between the pre-school and the pre-school class?The study that has been made is about the transitions between the pre-school and the pre-school class. It´s been investigated by doing interviews with teachers from both the pre-school and the pre-school class.

The essay treats how a process of implementation was executed and the teachers? relation to two curricula, Lpo94 and Lgr11, with two different grading systems, which have functioned as models for one and the same year. The purpose is to investigate the ways in which a change in curricula and syllabus affects teachers in their teaching and assessment practice in the subject of Swedish at secondary school. The investigation had a phenomenological approach and was executed by means of in-depth interviews, questionnaires and one observation. The results are based on a methodological triangulation with qualitative and quantitative data where visible similarities and differences are brought out.

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska från år 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska i jämförelse med kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.     Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan.Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet..

The aim of this Bachelor thesis is to examine and understand how teachers of younger children teach information literacy and also what part the school library and the school librarian take in this process.I have, in the study, used parts of Limberg & Folkesson´s IDOL project as my theoretical framework and the material was collected through qualitative interviews with four teachers. My result of this study indicates that many teachers have a vague idea of what information literacy is. My study also indicates that teachers only teach information literacy occasionally. This despite the new curriculum (Lgr11) which clearly indicates that information literacy is a priority. Some of the teachers express an opinion that the students, for example; in their source critical ability, develop this skill with age.