En av orsakerna till att det inte byggs fler passivhus i Sverige är de ökade kostnaderna. I detta examensarbete genomförs en grundlig jämförelse mellan fyra olika passivhusprojekt och konventionella projekt. Jämförelsen görs kring de olika processerna i projektet: projektering, byggande och förvaltning. Den största vikten är lagd kring byggandet där byggnadsdelarna, grund, vägg och tak, jämförs med konventionellt byggande, för att få fram särkostnader för passivhus. Denna information ska förhoppningsvis underlätta för beställaren.I den teorietiska bakgrunden ges en grundläggande presentation av litteraturstudierna om passivhus, dess historia, krav, kostnader, m.m.

Världens miljö och klimatsituation har försämrats kraftigt under det senaste decenniet ochbehöver förbättras i framtiden. Parallellt med detta har energipriserna stigit i Sverige. Ettled i att komma till rätta med miljöproblemen är att energieffektivisera våra byggnader.Under senare år har intresset för passivhus ökat i Sverige och byggandet av dessa husförväntas öka under kommande år.Jämförelsen har grundat sig i kostnader för villabyggsats, entreprenad och energikostnader.Fiskarhedenvillan har valts ut som leverantör då de levererar både traditionellt ochpassivhus i samma modell. Kostnader har baserats på offert från produktchefen MichaelStaffas på Fiskarhedenvillan som även delgivit övriga specifikationer på de olika hustypernaav modell Björken. Informationen som legat till grund för beskrivning av passivhus harsamlats genom rapporter, litteratur samt kontakt med sakkunniga personer.Resultatet visar att det är dyrare att bygga ett passivhus än ett traditionellt hus men attenergiförbrukningen är lägre hos ett passivhus.

Utvecklingen av passivhus har fått alltmer uppmärksamhet relaterat till dagens stora energianvändning som till 40 % går till upprätthållandet av våra bostäder. Utöver en byggnad som håller nere energikostnaderna riktas fokus mot att finna material som på lång sikt är miljömässigt hållbara. Trä har alltid varit ett material som benämnts som ?det naturliga byggmaterialet? och är vanligt i dagens passivhus. Men att uppföra en träkonstruktion som håller för de internationella krav för passivhus är omfattande och kostsamt, därför är det intressant att studera alternativa lösningar som kan uppfylla dessa krav.Detta examensarbete jämför en, av Sweco, konstruerad yttervägg med en teoretisk av Webers Leca ISO-block Rex relaterat till byggnadsfysikaliska egenskaper så som värme, täthet, fukt, emissioner och miljöpåverkan.

Den senaste tiden har intresset kring ekologisk bebyggelse vuxit. Passivhus är en teknik som växte fram under 90- talet och som pressenteras som ett miljövänligare och effektivare alternativ till modern regelverksbebyggelse. Men är det egentligen så? I den här uppsatsen används teorin om ekologiska fotavtryck för att presentera, resonera kring och jämföra de båda byggteknikerna. Utöver detta pressenteras ett planförslag för exploatering av området Himlabacken i Vetlanda..

Sverige har som mål att år 2020 reducera energianvändningen för bostadssektorn med 20 procent och med 50 procent till år 2050. För att målen ska uppnås fordras fler energisnåla nybyggnationer och energieffektivisering på ombyggnationer.Av alla nybyggnationer som har produceras i Sverige är mindre än 1 procent energisnåla nybyggnationer. Studier visar att en av orsakerna till den låga marknadsutvecklingen för lågenergihus beror på att lågenergihus är generellt mellan 2 till 10 procent dyrare än traditionellt byggda hus. Andra orsaker är att många byggherrar inte känner till fördelarna att bygga energieffektivt. Det har även visat sig att byggherrar har för lite kunskaper om energieffektivisering och saknar förmågan att tänka långsiktigt vilket har bidragit att många byggherrar inriktar sig på kortsiktiga ekonomiska resultat istället för hela byggnadens livscykel.Syftet med den här rapporten var att beräkna merkostnaden och livscykelvinsten för nyproduktion av minienergihus och passivhus.

Miljöcertifieringar av byggnader blir allt vanligare i Sverige. En av dessa är certifieringssystemet Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) som administreras av Sweden Green Building Council. En certifiering av ett projekt genom LEED grundar sig i ett poängsystem där antal poäng avgör vilken nivå certifieringen kommer att ske efter. Användningen av minst 50 procent FSC-certifierade träprodukter ger poäng enligt LEED. Dock är tillgången på FSC-certifierade träprodukter begränsad vilket försvårar arbetet med LEED-certifierade projekt.

This thesis examines the environmental benefits resulting from the choice of environmental certification scheme, with focus on energy. This was carried out by studying the measures that were implemented as a result of the certification of Sweco's three largest office buildings in Stockholm, Gothenburg and Malmö. The office property in Stockholm has been certified with the Swedish Environmental Building, Gothenburg with the British BREEAM and Malmö with the U.S system LEED.The results from the study indicate that an environmental certification can reduce the energy consumption by up to 59 percent and the water consumption by 20 to 66 percent. However; the interviews, literature study and simulations in MATLAB indicate that the size and scope of these environmental benefits depend on several identified factors: the type of building and its conditions, system selection, grade level, the choice of indicators, the ambition of those involved and when in time the certification process begins. The comparison between Environmental Building, LEED and BREEAM showed that Environmental Building for the office property in Stockholm gave the largest environmental benefit in terms of reduced energy consumption thanks to several large measures.

Passivhus är en vidareutveckling av ett energisnålt hus, där man genom extra tjock isolering,hög kvalitet på dörrar och fönster samt husets planlösning minimerar beroende att köpa energiför uppvärmning. Passivhus har krav på uppvärmningsbehovet samtprimärenergiförbrukningen. En princip för passivhus är att de inte ska vara krångligare ellerobekvämare att bo i än vanliga hus.Lindås Park är ett bostadsområde som består av 20 st. radhus som ligger en bit utanförGöteborg. Radhuset klarar kraven för ett passivhus, det enda värmesystem som är installeratär en eftervärmare till FTX-systemet på 900 W.De passiva hus som byggts i Sverige har gemensamt är att de ligger i södra delen av Sverigeeller nära kusten, dvs.

This thesis tries to clarify why more houses such as passive houses is not built and at the same time the differences is described with the conventional construction as a starting point. Sweden has set environmental objectives to reduce energy consumption in buildings by 50 percent by the year 2050 compared to 1995. The passivehouse concept could have a significant role, particularly in the reconstruction of buildings with high energy consumption. For sustainable building the passivehouse technology is an economically viable concept while benefiting the environment. Initially an introduction is given of the background to the problem, purpose and objective of the thesis.

Syftet med denna rapport är att granska skillnaden mellan energikategorierna i miljöcertifieringssystemen LEED och BREEAM. Eftersom amerikanska LEED bygger på det brittiska BREEAM finns det många aspekter som liknar varandra. BREEAM utgår ifrån de nationella standarderna i första hand. Om sådana inte finns är det de europeiska som används. Klassningen av byggnaden visar hur bra byggnaden är jämfört med de krav som finns nationellt.

Hus byggs idag allt tätare för att möta högre miljökrav, ställda av både konsumenter och politiker. När hus byggs täta minskar luftläckaget genom klimatskalet. Tack vare det sänks energiåtgången då nästan all luft styrs genom en värmeväxlare. Tätheten i de nya husen har lett till att utsugande köksfläktar inte fungerar som de ska, beroende på att de behöver mycket luft. I detta projekt utvecklades ett utsugande köksfläktsystem för passivhus, de allra tätaste husen på marknaden.

Energianvändningen i Sverige måste minskas, eftersom den bidrar till stora utsläpp av växthusgaser som påverkar vårt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utsläpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvändning kommer från bostäder och lokaler. Passivhus, som är en byggnad utan traditonellt värmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvändningen i byggnader. Ett passivhus värms upp av den energi som alstras från människor och de hushållsapparater som används i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbättring, har de ändå inte fått något större genomslag på den svenska marknaden.

This report gives an overview of applications of the Greenroads rating system whichin turn is an environmental review system for roads. The focus of this report isapplications during the construction phase, ie on solutions which adhere to theentrepreneur's area of responsibility as opposed to the designer's. The study was undertaken in cooperation with Skanska (a global contractor andFortune 500 company) which provided a project suitable for an exemplatory study ofGreenroads. Please note that the project in particular was not specifically designedwith Greenroads in mind. Therefore and because of that the site provided anexcellent opportunity to study effects of application contra non-application. The approach of this study was to first review the system, thereafter to performinterviews with key personel at the site in different roles as to receive different viewsof selected points of application. Selected possibilities of application are cathegorizedand presented with comments and suggestions for adoption. Lastly Greenroads is briefly compared to the rating system which today is the mostwidely used by Skanska, LEED.

De senaste åren har drivkraften för forskning inom trådlösa sensornätverk ökat markant. Detta är framförallt på grund av de potentiella fördelar som den nya tekniken tillhandahåller. Vi har efter förfrågan av Ivan Kruzela tagit på oss uppgiften att skapa en laboration som är tänkt att ingå i den andra årskursen för högskoleingenjörerna i Data- och Telekommunikation på Centrum för Teknikstudier (CTS), Malmö Högskola. Laborationen handlar om routing och är den tredje i raden av laborationer med trådlösa sensorer. Protokollet som används heter XMesh och är tillverkat av Crossbow Technology. Ambitionen är att laborationen ska leda till förståelse för hur routing uppstår i trådlösa sensornätverk, med avseende på parametrar och andra faktorer som påverkar nodernas val av rutt. Examensarbetet resulterade i en laborationshandledning med tre tillhörande bilagor..

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.