Enligt Naturvårdsverket (2010) står Sveriges bebyggelse för närmare 40 % av landets totala energianvändning och detta måste minskas radikalt.  För att skapa en standard och göra det lättare för miljöarbetet har miljöcertifieringar instiftats. Enligt Sweden Green Buildings Council (2015b) finns det i dagsläget 4 stycken miljöcertifieringar: Miljöbyggnad, LEED BREEAM och GreenBuilding.Eftersom miljöcertifieringar blir allt mer populära har Tyréns AB upplevt en större efterfrågan på dessa. De har därför sett ett behov av att få bättre underlag för hur de som konstruktörer påverkas vid projektering för att kunna klara olika miljöcertifieringar.Detta examensarbete behandlar Miljöbyggnad och LEED och valdes därför att de gäller på alla typer av byggnader. För Miljöbyggnad användes ett referensobjekt, ?Kvarteret Jongärdan?.

Syftet med detta examensarbete är att genomföra en energi- och systemanalys av den planerade stadsdelen Djurgården i Linköping. Den ska ge svar på vilket uppvärmningssystem kombinerat med hustyp som är mest systemriktigt. Att bygga så miljövänligt som möjligt för att mildra den globala uppvärmningen är i fokus för alla parter. Slutsatsen är att passivhus inte är miljövänligast när det byggs i ett fjärrvärmenät med kraftvärme.1 Det miljövänligaste och förmodligen det billigaste alternativet för alla parter är att bygga BBR2008 hus med fjärrvärme.2Examensarbetet utreder en alternativ anslutning av passivhus till fjärrvärme. Resultatet visar att anslutningen med EPS PEX och ackumulator i ett sekundärnät lönar sig jämfört med en traditionell anslutning med Twin-stålrör i primärnät.3 Den alternativa anslutningens främsta egenskap är minskade värmeförluster med en bättre isolering.1 Passivhus är ett hus med bra och tät isolering som gör hela konstruktionen energisnål2 BBR2008 är hus med gällande energispecifikation från Boverket.3 EPS PEX är plaströr med frigolit isolering.

Med stigande energikostnader, och med påverkan av miljön är det viktigt att spara energi. Ett led i detta äratt bygga bostäder och andra byggnader mer energisnåla, eftersom dessa står för nästan 40 % av Sverigesenergianvändning.Ett hinder för att bygga energisnålt är den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mängdbyggnadsmaterial. Det är därför viktigt att inte bara titta på vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blirpå sikt. Läggs extra pengar vid byggnationen på extra isolering och effektivare installationer, kommerdriftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i längden att bygga passivhus.

Detta examensarbete beskriver arbetsprocessen med att ta fram ett webbverktyg som ska hjälpa arkitekter som är i skisskedet av ett passivhusprojekt att förverkliga sitt projekt på bästa sätt.Det politiska klimat som råder i världen och framförallt Sverige idag manar tillen kraftig sänkning av energiförbrukningen och därigenom koldioxidutsläppen. Detta gäller inte minst för den svenska bostadssektorn som normalt sägs stå för 40 % av Sveriges totala energiförbrukning. Ett av medlen för att sänka denna energiförbrukning är att bygga fler passivhus samt att omvandla befintliga hus till passivhus. Problemet är att många arkitekter och byggherrar inte har någon erfarenhet av passivhus och vågar därför inte starta upp denna typ av projekt. Detta examensarbete syftar till att ta fram ett verktyg som hjälper arkitekter m.m.

Byggandet av passivhus har ökat kraftigt under 2000-talet i Sverige. Dock har det inteutformats och byggts några studentbostäder i passivhus form ännu. Denna studie går ut påatt försöka utforma studentbostäder som uppfyller de svenska kraven för passivhus. Genomatt välja ut lämpligt material och komponenter, t ex. väggtyper, platta på mark ochfönstertyper redovisas olika beräkningar för energiförbrukning.I metoden till beräkningarna som genomfördes, där resultaten hamnar i jämförelse medvarandra, användes VIP-energy samt PHPP.

A uniform environmental rating system for green buildings is demanded in today's society, where the requirements of the energy consumption for real estate are increasing. There are several different systems around the world used to rate buildings, all with different assessment criteria and starting points, which make it difficult to compare environmental rated buildings with each other.The purpose of this paper is to acquire knowledge about the differences between the Swedish environmental rating system Miljöklassad Byggnad and the American LEED, to discover which system is most advantageous. We also examine whether environmental rating affect the value of a property.Miljöklassad Byggnad is relatively simple structured, which makes it possible for private individuals to rate their property. LEED is better structured on the other hand in the case of environmental classification of commercial properties, because there are manuals for among others hospitals, schools and retail. The rating system for Miljöklassad Byggnad is good since the system seeks to fix the number of errors and deficiencies as soon as possible.

Den senaste tiden har intresset kring ekologisk bebyggelse vuxit. Passivhus är en teknik som växte fram under 90- talet och som pressenteras som ett miljövänligare och effektivare alternativ till modern regelverksbebyggelse. Men är det egentligen så? I den här uppsatsen används teorin om ekologiska fotavtryck för att presentera, resonera kring och jämföra de båda byggteknikerna. Utöver detta pressenteras ett planförslag för exploatering av området Himlabacken i Vetlanda..

I debatten om den förändrade miljö- och klimatsituationen har energifrågan kommit att bli central. Eftersom ca en tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige är kopplad till bebyggelse är detta ett område där det bör gå att åstadkomma stora förändringar. Detta faktum i kombination med ökade energipriser har gjort att byggnader med låg energiförbrukning blivit alltmer attraktiva. Byggande av passivhus, d v s hus utan konventionellt värmesystem, är på kraftig uppgång i Sverige. Dock är det fortfarande få som byggts i de nordligaste delarna av landet vilket kan bero på osäkerhet i form av lönsamhet för beställaren.I detta arbete har möjligheterna att investera i passivhus i Kiruna undersökts med hjälp av energianalyser och livscykelkostnadsberäkningar.

Detta examensarbete syftar till att försöka redogöra för möjligheten att minska energiförbrukningen för bostäder i Sverige. Idag står bostadssektorn för cirka 40 % av landets totala energianvändning. En satsning på lågenergihus såsom passivhus kan därför komma att ha stor betydelse för Sveriges strävan mot en hållbar utveckling när det gäller energianvändningen. Det är inte bara miljön som gynnas av energieffektiva satsningar utan även den boendes egen ekonomi. Detta eftersom framtidens energipriser sannolikt kommer att vara kraftigt stigande.

Idag står bostads- och servicesektorn för cirka 40 procent av Sveriges energianvändning, det är därför viktigt att vidta åtgärder som leder till en effektivare energianvändning. Det gör man bland annat genom att minska energianvändningen för uppvärmning av bostäder. Energiförbrukningen i ett passivhus är ungefär en fjärdedel av förbrukningen för ett traditionellt hus. Passivhus är välisolerade och täta byggnader som till stor del värms upp av den energi som redanfinns i huset. De boende och deras hushållsapparater är mycket viktiga energikällor.

Det är idag stort fokus på energiprestanda, detta gäller inte minst för byggnader, då bebyggelsen står för 40% av Sveriges totala energiförbrukning. I takt med ökade energipriser och fokus på klimatdebatten stramas därför reglerna åt för nybyggnation och flera nya begrepp så som lågenergihus, passivhus, nollenergihus och plusenergihus är vanligt förekommande både i marknadsföringar och diskussioner.Syftet med detta arbete är att undersöka och sammanställa de krav som ställs på nybyggda småhus i Sverige idag. Denna rapport svarar också på frågorna om vad de olika begreppen för ?lågenergihus? innebär. Utöver detta har ett nybyggt typhus undersökts genom att en energiberäkning har genomförts.

Den ökning som sker av jordens temperatur beror enligt allt fler forskare på mänskliga utsläpp av växthusgaser. För att minska dessa utsläpp måste människan utveckla nya lösningar för att bo och leva. I byggbranschen diskuteras hur användning av energi till uppvärmning och varmvatten kan minskas. Detta ställer stora krav på konstruktion, installationer samt utförande. Ett hus som använder mindre energi är både en tillgång för den enskilde individen och för ett miljövänligare samhälle.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

Under de senaste decennierna har miljö- och klimatsituationen i världen lyfts fram, energipriserna har stigit kraftigt i Sverige och den framtida energiprisutvecklingen förväntas ha en fortsatt ökning. Inom EU står byggnader för 40 % av den sammanlagda energianvändningen. Byggandet väntas öka och energianvändningen likaså. För att bryta denna utveckling bestämde Europeiska rådet år 2007 att införa hårdare krav. Med hårdare krav och ett högre energipris har intresset för lågenergihus i Sverige ökat och byggandet av lågenergihus väntas ta fart.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en kostnadsjämförelse mellan ett konventionellt hus och ett passivhus.

Bostäder och service står idag för den största delen av energianvändningen i Sverige. För att skapa en hållbar miljö har regeringen i Sverige tagit fram 16 miljömål. I ett av dess delmål förklaras det att till år 2020 bör energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet minska med 20 % och med hela 50 % till år 2050. Landet är i behov av energieffektiva lösningar och därmed har uppmärksamhet riktats mot passivhus (energieffektivt hus). Resultat från tidigare byggprojekt i Sverige visar att passivhus starkt kan bidra till att kraven uppnås. Ett passivhus har ett litet behov av energi och anses vara ett framtidssäkert hus eftersom det räknas med att konflikter kommer att uppstå i samband med framtidens energikriser.