Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka faktorer som styr maten som serveras i förskolan, samt att knyta an till vetenskaplig forskning inom ämnet mat och hälsa. Vi har genomfört semistrukturerade kvalitativa intervjuer, i vilka en kostchef, två kostrådgivare och fyra kokerskor har deltagit. Detta för att få utlåtanden från olika yrkeskategorier.Utifrån forskningen som granskats är det tydligt att det finns varierande åsikter om vad som är näringsriktig kost. Även informanterna i den empiriska undersökningen uttrycker skilda uppfattningar om vad barn bör äta.Ur resultatet av den empiriska undersökningen kan vi författare dra slutsatsen att det är olika faktorer som styr vilken mat som serveras i förskolorna i den undersökta kommunen; ekonomi, livsmedelsverkets kostrekommendationer, föräldrars åsikter och önskemål från barnen..

Inledning: Barnfetma är ett problem som ökar. Barn rör sig mindre än någonsin samtidigt som intaget av energität mat ökar. Som sjuksköterska är det viktigt att i tidigt skede medverka till att förebygga ohälsa såsom övervikt och fetma hos förskolebarn. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsstilsfaktorer som bidrar till övervikt och fetma hos förskolebarn, samt vilka möjligheter det finns för prevention och åtgärder. Metod: En litteraturöversikt med en deskriptiv design med kvalitativ och kvantitativ ansats.

Ohälsosamma matvanor ökar risken för övervikt och fetma vilket medför ökad risk att drabbas av sjukdomar som cancer, diabetes samt hjärt- och kärl. År 2010 var 20 procent av 16-29 åringarna i Sverige överviktiga samt 7 procent feta. Prevalensen av övervikt och fetma är högre bland funktionsnedsatta än bland de utan funktionsnedsättning.Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om kostvanor hos ungdomar på en särskola samt hur de praktiskt tillämpar dem. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer.Kunskaper om kost får intervjupersonerna framförallt från vuxna i sin närhet. Dessa är lärare, tränare, föräldrar eller expertråd.

Att äta en hälsosam och varierad kost är viktigt för att uppnå hälsa. Graviditeten är en tidpunkt i livet då det är extra viktigt att få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen för att tillgodose kvinnans och fostrets hälsa. Nästan 100 procent av alla kvinnor i Sverige besöker mödravårdcentralen under sin graviditet och barnmorskan är den som främst har ansvar när det kommer till vägledning av matvanor. Syftet med studien var att kartlägga gravida kvinnors upplevelse av rådgivningen kring kost och matval som förmedlas vid mödravården i Halmstad samt om de anpassat sin kost efter råden. Studien var av tvärsnittskaraktär och som metod användes en kvantitativ enkät.

Bakgrund Forskning visar att kvinnorsom varit gravida och ett år efter förlossningen inte tappat den vikt de gickupp under graviditeten har en ökad risk för övervikt. Hälsosam kost och fysiskaktivitet underlättar viktnedgången och ökar chansen att nå den pregravidavikten. Trötthet samt brist på tid och motivation utgör hinder för nyblivnamödrars viktnedgång. Syfte Studienssyfte var att undersöka kvinnors erfarenheter och tankar kring vikt, kost ochträning efter graviditet.Metod Åttakvalitativa intervjuer genomfördes med förstföderskor som fått barn för 6-12månader sedan. En frågeguide utvecklades och användes som stöd vid desemistrukturerade intervjuerna.

Den ökade övervikten i samhället leder till att allt fler insjuknar i hjärtsjukdomar. Vi vill att allmänsjuksköterskor ska få ökad kunskap inom detta område, för att hjälpa patienter i ett tidigt skede till livsstilsförändringar. Syftet med denna studie är att undersöka hur sjuksköterskor kan arbeta preventivt med överviktiga, hjärtsjuka patienter. Som metod används analys och tolkning av tio vetenskapliga artiklar, som granskats enligt Polit m fl (2001). Våra frågeställningar är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan erbjuda en överviktig patient med hjärtsjukdom? Vilken är den optimala kosten för en överviktig patient med hjärtsjukdom? Har sociala förutsättningar någon inverkan på valet av kost? Resultatet visar att Medelhavsdieten har en positiv inverkan på patienter med kranskärlssjukdom och övervikt samt att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder spelar stor roll..

Diet is mentioned by many seamen as a subject of joy and aims to give nutritional value and sufficient energy to manage a long working day at sea. The purpose with this investigation is to examine if there is a need among seamen to receive more information about diet regulations onboard and if they wish that it was shaped differently to meet their demands. The study is based on a literature part where diet regulations are examined and an interview part with semi structured qualitative interviews with five seamen. The conclusion of the study indicates that seamen have limited knowledge about the enunciation of the regulation, where it is to be found and consider it to be imprecise. Interviews showed that seamen believe that variety is the most important factor in diet intake and it was this expression that they primarily wanted stated in the regulations.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur företrädare för och verksamma i skolor resonerar kring kost och hälsa, till exempel om de känner till Livsmedelsverkets riktlinjer samt om de anser att skolan uppfyller dem. Jag ville också ta reda på hur skolorna bidrar till att förbättra elevernas matvanor, samt hur elevernas matvanor ser ut. Undersökningen genomfördes i form av en enkät på tre olika skolor från olika områden i en sydsvensk stad. På varje skola deltog en rektor, en fritidspedagog och två klasser, en årskurs fem och en årskurs sex. Totalt deltog nio personer ur personalen samt 132 elever i undersökningen. Den teoretiska anknytningen till arbetet handlar om att se hälsan ur ett helhetsperspektiv; fysisk, psykisk och social hälsa.

Bakgrund: 1 miljard människor världen över lider av hypertoni. Det är en kroniskfolksjukdom som påtagligt bidrar till olika kardiovaskulära följdsjukdomar. Med effektivblodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och även deföljdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvård encentral roll. Syfte: Belysa egenvårdsstrategier för personer med högt blodtryck.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva behandlingsmetoder och dess effekter för barn och ungdomar med övervikt och fetma. Data samlades in via databasen Medline/Pubmed och 14 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades sedan in i olika kategorier. Resultatet visar att det finns olika typer av behandlingsmetoder för barn och ungdomar med övervikt och fetma dock, ger de olika resultat. Kirurgiskbehandling har visats sig ha god effekt trots dess biverkningar.

Närmare hälften av den svenska befolkningen är överviktiga eller feta. Ökningstakten är stor. För att ta reda på hur överviktstrenden kan vändas genom hälsokommunikation, ställdes frågorna: Hur får människor information om kost, hälsa och motion? Vilka hälsokampanjer ? med inriktning mot kost, hälsa och motion ? har gjorts i Sverige, och vad är resultatet av dessa? Vilka kunskaper, attityder och beteende har människor till goda kost- och motionsvanor? Dokument, intervjuer och observationer har använts som metod. Informationen genomsyrar hela samhället; i hemmiljön, media, gator, köpcentrum, butiker och via myndigheternas informationskanaler.

Den här studien är: (1) En del av en andra fas i ett internationellt projekt med huvudsyfte att ökaförståelsen för om och hur olika faktorer påverkar utvecklandet av en (in)aktiv livsstil, samtutforska om faktorerna är samma i olika sociala grupper i samhället. (2) En egen studie med syftetatt utforska hur fenomenet habitus kommer till uttryck i smak och val av kost och fysisk(in)aktivitet hos barn i årskurs sju som kommer från ett område med hög invandrartäthet ochsocioekonomisk låg status.Som datainsamlingsmetod används kvalitativa fokusgruppsintervjuer och som analysverktyg avdata utnyttjas Bourdieus habitusteori. Studien innefattar två homogena fokusgruppsintervjuer medfem deltagare i respektive grupp.Studiens resultat stärker tidigare forskning som pekar på att framförallt idrottande i förening ärvillkorad och begränsad av stora grupper i samhället. Av deltagarna i studien är det endast en som äraktiv inom föreningsidrott och trots att över hälften av barnen testat på idrottsformen, är det ingetsom faller dem i smaken. Gällande matval stärker resultaten forskning som talar för att val av mathar en viktig roll i skapandet av en identitet, samt som statussymbol, där vilken mat man väljerrespektive tar avstånd från i hög grad uttrycker vem man är och var i samhället man kommer ifrån.Denna studie slår fast att val och smak av kost och fysisk (in)aktivitet i allra högsta grad påverkasav mötet mellan kulturell bakgrund och social miljö och stärker därmed Bourdieus teori om atthabitus påverkar en individs livsstilsval..

Skiftarbete är något som berör många i dagens samhälle. Att känna sig trött och sliten efter en period med många olika skift är ett vanligt inslag, inte minst i polisens vardag. Vi vill med detta arbete veta hur mycket planerig som egentligen kommer att behövas för att få ihop vardagen. Kost och sömn är de viktigaste inslagen i den vardagen och det är dessa faktorer arbetet inriktar sig på. Hur ska vi äta och sova för att klara av skifttjänstgöringen på bästa sätt? För att vi som skriver och ni som läsare ska få ut så mycket som möjligt av de resultat vi kommit fram till så kommer arbetet att avgränsas till de nyss nämnda faktorerna.

Att träningen har stor betydelse för en elitidrottare är en självklarhet, men får kosten lika stort utrymme? I litteratur poängteras att det måste finnas en balans mellan träning, kost och vila för att maximal träningseffekt ska kunna uppnås. Även Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, betonar hur viktig kosten är för idrottaren och har därför utformat kostrekommendationer till elitidrottare.För att se hur SOK: s rekommendationer tillämpas i praktiken valde vi att undersöka ett kvinnligt elithandbollslags kostvanor. Vi fokuserade främst på att granska deras energiintag och energifördelning för att sedan kunna jämföra detta med SOK: s rekommendationer.Studien bestod av ett elithandbollslag från Västsverige där 15 spelare ingick. I undersökningen användes två kvantitativa metoder och en kvalitativ, enkätundersökning, kostundersökning och uppföljningsintervju.

Globalt sett har intaget av energität mat och dryck ökat samtidigt som en stor del av befolkningen rör sig allt mindre. Ohälsosam livsstil är det som i högst grad bidrar till sjukdom i Sverige. Det ställs allt högre krav på att distriktssköterskor skall hålla hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet. Därtill bör även nämnas att dietisters närvaro på vårdcentralerna har minskat. Syftet är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av förutsättningarna för att genomföra hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet.