Detta arbete behandlar vad man som organisation bör tÀnka pÄ nÀr man inför ett intranÀt i sin verksamhet. Jag anser att det generellt saknas riktlinjer för hur en intranÀtimplementering i en organisation bör gÄ till. De aspekter som arbetet tar upp Àr frÀmst vilken information som Àr lÀmplig att distribueras via ett intranÀt, hur ett intranÀt bör administreras, underhÄllas och förvaltas, samt vilken implementationsplattform man skall bygga sitt intranÀt pÄ. NÀr det gÀller intranÀtplattformar har jag begrÀnsat min undersökning till en jÀmförelse mellan webbaserade intranÀt och intranÀt baserade pÄ gruppvaruprogrammet Lotus Notes. Arbetet har utförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med representanter frÄn fem olika organisationer som nyligen har, eller Àr pÄ vÀg att införa ett intranÀt i sin verksamhet.Slutsatserna visar pÄ att nÀstan all information kan distribueras via ett intranÀt och att en organisation bör införa klara och strikta regler och rutiner för hur administration, underhÄll och förvaltning av ett intranÀt skall gÄ till.

Det ökade inflödet pÄ landets akutmottagningar stÀller stora krav pÄ sjukvÄrdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och sÀkert omhÀndertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vÄrdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrÄn riktlinjer som Àr baserade pÄ sökorsak. Dokumentationen av olika ÄtgÀrder har betydelse för det fortsatta vÄrd- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsÀkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur vÀl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök pÄ akutmottagning.

FrÄn och med 2005 blir det obligatoriskt för alla börsnoterade bolag i Sverige att tillÀmpa IAS-baserad koncernredovisning. En del i den nya redovisningen blir att företagen ska redovisa segmenterad information, dÀr företagets redovisningsenheter ska delas in i primÀra och sekundÀra segment, baserade pÄ antingen rörelsegrenar eller geografiska omrÄden. RedovisningsrÄdets rekommendation nr 25 (RR 25) reglerar vilka faktorer i företagen som ska ligga till grund för indelningen. Det ena delsyftet med uppsatsen Àr att lokalisera de faktorer som ska ligga till grund för segmentindelningen i gruppen enproduktföretag. Anledningen Àr att rekommendationen inte tar hÀnsyn till enproduktföretag.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer pÄ virtuella utvecklingsteam för att dÀrmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. TillÀmpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar bÄde nÀr det gÀller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan stÀller krav pÄ en helt ny typ av utveckling och implementering dÄ IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affÀrsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier dÄ sÄvÀl svenska som utlÀndska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.

I YS-NY studien (YTstridsfartyg NYtt) ingÄr lÄngrÀckviddig precisionsbekÀmpning av markmÄl som en ny förmÄga.Uppsatsens syfte Àr att belysa utvecklingen inom stridsdelsteknologin, och föreslÄ möjliga stridsdelsuppbyggnader förmarkmÄlsfunktionen. Arbetet börjar med att undersöka de politiska och militÀra förutsÀttningarna för att anskaffa ettmarkmÄlskoncept. DÀrefter belyses den framtida insats- och verkansmiljön, tillsammans med de idébilder som liggertill grund för Försvarsmaktens utformning, i avsikt att identifiera möjliga mÄl för konceptet. De tekniskautvecklingstrenderna för stridsdelar och en kort analys av olika framtida markmÄlsrobotsystem ger tillsammans medmÄlkatalogen uppslag till olika tÀnkbara stridsdelskonstruktioner. Dessa Àr baserade pÄ kombinationsstridsdelar ochmodulÀra stridsdelar som Àr den troliga utvecklingen.

VÄr rapport visar vad som hÀnder med ungdomar efter att de har behandlats för missbruk pÄ en SiS institution enligt Lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Samt pÄ vilket sÀtt eftervÄrden bedrivs idag och hur den fungerar. Resultatet i vÄr rapport visar att eftervÄrden Àr svÄrdefinierad och kan ses ur flera olika perspektiv. EftervÄrden kan se vÀldigt olika ut eftersom det inte finns nÄgra bestÀmda riktlinjer för hur den skall bedrivas, den ska anpassas efter varje ungdoms problem och behov. I rapporten har vi kommit fram till att eftervÄrden inte fungerar fullt ut.

Syftet med denna studie var att kontrollera om och i sĂ„ fall hur mycketvisus förbĂ€ttras med toriska linser jĂ€mfört med sfĂ€riska linser vid astigmatism -0,50 D - -1,00 D.I studien ingick tolv försökspersoner, fördelat pĂ„ nio kvinnor och tre mĂ€n, medcylinder mellan -0,50 D och -1,00 D pĂ„ ett eller bĂ„da ögonen korrigerades först medAir OptixÂź (sfĂ€risk) berĂ€knad pĂ„ sfĂ€risk ekvivalent och sedan med Air Optix forAstigmatismÂź(torisk) med styrkor baserade pĂ„ refraktionen. Högkontrastvisus ochlĂ„gkontrastvisus mĂ€ttes bĂ„de monokulĂ€rt och binokulĂ€rt.I studien framkom att i bĂ„de monokulĂ€rt och binokulĂ€rt finns en statistisktsignifikant förbĂ€ttring med den toriska linsen jĂ€mfört med den sfĂ€riska. ÄvenlĂ„gkontrastvisus visar en förbĂ€ttring bĂ„de monokulĂ€rt och binokulĂ€rt med den toriskalinsen, denna skillnad Ă€r inte statistiskt signifikant. Även vid 0,50 D cylinder finnsĂ€ven hĂ€r en förbĂ€ttring med den toriska linsen men denna Ă€r inte heller statistisktsignifikant, varken för hög eller lĂ„gkontrastvisus. För 1,00 D cylinder Ă€r förbĂ€ttringensignifikant vid högkontrast men inte vid lĂ„gkontrastS.

I denna uppsats undersöks hur etablerade lÀrteorier hÀmtade frÄn det pedagogiska forskningsfÀltet kan pÄverka inlÀrningen i dataspel. Ett spel togs  fram i tvÄ versioner baserade pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande respektive behaviorism. DÀrefter har spelversionerna testats av 18 respondenter med fokus pÄ att undersöka deras lÀrande samt framgÄng i spelet. LÀrandet mÀttes genom en analys av de haverier spelarna stött pÄ och om dessa minskat i antal efter upprepade spelsessioner. Resultatet var inte entydigt, men visade pÄ en större poÀngförbÀttring för de som spelat den sociokulturella versionen.

VÄrt examensarbete Àr en studie av hur elever uppfattar meningsfullt lÀrande inom matematiken. VÄra metoder för datainsamlingen har varit baserade pÄ kvalitativ studie och fallstudie. Vi samlade in information via fokusgrupper med elever i Ärskurs sex och har Àven intervjuat elevernas lÀrare och skolans rektor. Innan undersökningen studerade vi styrdokument och litteratur kring meningsfullt lÀrande. Efter elevernas samtal har vi analyserat resultatet, dÀrefter har vi ÄtervÀnt till klassen för att ge dem möjlighet att utveckla sina tidigare tankar i vÄrt forskningsomrÄde.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Undersökningens syfte har varit att utifrÄn relevant litteratur granska vem som frÀmjas bÀst av ett utvecklingssamtal, Àr det eleven, vÄrdnadshavaren eller lÀraren. En frÄgestÀllning var att undersöka vem som fÄr mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrÄn syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhÄller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frÄgan har som metod anvÀnts en litteraturstudie dÀr ett antal artiklar baserade pÄ avhandlingar fungerat som bas. Studien har Àven inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar.

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att mÄnga elever har problem med platsvÀrde. Forskning belyser vikten av att elever fÄr kunskaper om att talsorterna har olika vÀrde beroende pÄ dess position. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad elever baserar sina resonemang pÄ nÀr de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod dÀr sex elever enskilt har observerats med hjÀlp av videokamera har vi gjort tvÄ delstudier.

Genom kvalitativa intervjuer med barn i förskoleklass och genom enkÀtundersökningar hos pedagoger har jag fÄtt svar pÄ mina frÄgestÀllningar som handlar om pojkar, flickor och deras leksaksval dÄ det gÀller teknikbaserade leksaker. Syftet var att försöka se om det fanns skillnader i valet och anvÀndandet av dessa leksaker och i sÄ fall försöka tydliggöra dem, och dessutom ta reda pÄ varför barnen Àr olika i sina leksakspreferenser.Resultatet pÄvisar att för barnen i denna förskoleklass Àr konstruktionsleksaker ett frekvent val i verksamheten. Alla barn leker med dessa leksaker, dock skiljer sig preferenserna Ät beroende pÄ om man Àr flicka eller pojke, bÄde i hemmet och i förskoleklassen. Hur barnens preferenser uppkommer finns det delade meningar om, dock Àr huvudteorin enligt de forskarna/författare jag tagit del av, socialt betingat.Pedagogiska slutsatser Àr att som pedagog mÄste man arbeta pÄ ett mÄlmedvetet sÀtt dÄ det gÀller leksaker och genus, man skall alltid ha med sig att leken har stor betydelse i barnens utveckling.Nyckelord: genus, leksaker, preferenser, teknik.

Jakten pÄ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dÀr det Àr enklare att hÀrma andras servicesystem Àn att skapa egna, unika. En detaljhandel dÀr ingen sticker ut och Àr annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjÀlvvalsdjungeln, dÀr du ska serva dig sjÀlv och inte förvÀnta dig att nÄgon kan hjÀlpa dig nÀr du Àr i ñ€klÀdnödñ€. För personalen har annat att göra Àn att serva dig. Även om kunden tycker att det Àr skönt att vara ensam ibland sÄ behövs en hjÀlpande hand och ett vÀnligt ord i klÀdaffÀren. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.

Textens syfte Àr att peka pÄ ett antal av de förutsÀttningar som har möjliggjort det moderna japanska enfamiljshusets sÀrart. Fokus ligger pÄ det typiska i centrala Tokyos stadsbild som Àr en viktig faktor för den allmÀnna utvecklingen. Stor inflyttning och ett svagt regelverk för stadsplanering har skapat unika smÄhusomrÄden. Den tÀta stadsstrukturen har skapat mÄnga speciella lösningar Àven i bebyggelse utan arkitektonisk ambition, mycket av det man ser i publicerade arkitekturprojekt Àr vanliga inslag i den standardbetonade bebyggelsen. Ekonomi Àr ocksÄ en viktig faktor.