Syftet med denna studie Àr att synliggöra förÀldrars perspektiv pÄ tvÄ olika inskolningsmetoder, traditionell (tvÄ-tre veckors) och förÀldraaktiv (tre-dagars), med fokus pÄ inflytande och delaktighet. Med hjÀlp av frÄgestÀllningarna om hur förÀldrar upplever möjligheten till inflytande och delaktighet under introduktionen i förskolan, samt om hur de upplever de olika metoderna för inskolning, ville vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns nÀr det gÀller inskolningsperioden i förskolan. DÄ det finns en brist pÄ tidigare studier kring Àmnet ville vi Àndra pÄ detta och finnas som ett stöd för förskollÀrare och pedagoger i förskolans vÀrld. VÄr studie gjordes via kvalitativ metod och resulterade i att vi med hjÀlp av vÄra teorier kunde göra förÀldrars röster hörda. Kortfattat resulterade studien i att vi kunde se att viljan till att vara delaktig och ha inflytande över förÀldrars inskolning visade sig vara stor, dock enbart om pedagogerna uppmuntrar till denna delaktighet.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv utveckla teorier om vad som Àr en god matematikuppgift och sedan testa hur vÀl en sÄdan fungerar i klassrumsmiljö.Vi undersöker först vad ett konstruktivistiskt perspektiv fÄr för konsekvenser för undervisningen i matematik och presenterar en didaktisk ansats med sexton karaktÀristiska drag hos en bra uppgift. Tanken med dessa sexton drag Àr att de ska vara ett hjÀlpmedel vid konstruktion och analys av matematikuppgifter. Vidare sÄ exemplifierar vi med ett antal större uppgifter som tas fram och analyseras utifrÄn de sexton karaktÀrsdragen.För att besvara frÄgestÀllningen om hur en matematikuppgift konstruerad utifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv fungerar i praktiken sÄ genomfördes en empirisk undersökning dÀr en av matematikuppgifterna testades i tre gymnasieklasser. Resultatet av denna undersökning var att uppgiften bemöttes positivt utav eleverna. Undersökningen visar ocksÄ pÄ hur elever kan utveckla problemstÀllningen och göra uppgiften till sin egen.

Bakgrund: Balanced Scorecard Àr traditionellt en effektivitetsmodell dÀr mÀtning av verksamheten sker vertikalt utifrÄn vanligen fem olika perspektiv. Kvalitet Àr ett oundvikligt inslag i de flesta organisationer varför det blir viktigt att kvalitet genomsyrar hela organisationen.Syfte: Att beskriva och analysera mÀtbarheten hos kvalitet utifrÄn fem olika perspektiv i ett Balanced Scorecard (finansiellt, kund, interna processer, medarbetare och innovation/utveckling).AvgrÀnsningar: Vi har valt att studera endast en variabel, kvalitet, för att se om denna variabel skulle kunna lÀggas till den traditionella Balanced Scorecard-modellen. Vi beaktar endast kvantitativa mÄtt i studien.Genomförande: Vi har gjort en förstudie dÀr tvÄ styrkort tagits fram. DÀrefter har vi genomfört personliga intervjuer med dels personer som sÀljer Balanced Scorecard-konceptet, dels personer som anses mer distanserade till konceptet. Samtliga av dessa respondenter fick ocksÄ fylla i en kompletterande enkÀt.

Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt det Ă€r möjligt att arbeta över de gamla grĂ€nserna mellan teoretiska och praktiska Ă€mnen. Jag har valt att inrikta mig pĂ„ Historia och Hem- och konsumentkunskap. FrĂ„gestĂ€llningarna som ligger som grund för arbetet Ă€r: PĂ„ vilka sĂ€tt Ă€r ett samarbete mellan historia och hemkunskap möjligt? Finns det stöd i kursplaner och lĂ€roböcker för ett sĂ„dant samarbete? Är det viktigt att samarbeta över grĂ€nserna pĂ„ detta sĂ€tt? Om det Ă€r viktigt, varför i sĂ„ fall? Har hem- och konsumentkunskap i sig ett historiskt perspektiv? För att uppnĂ„ mitt syfte har jag anvĂ€nt mig av intervjuer, skriftliga kĂ€llor och analyser av kursplaner och lĂ€romedel. Mina teoretiska ramar handlar om Ă€mnesövergripande arbetssĂ€tt och historiskt perspektiv.

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skÀll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur mÄnga gÄnger leder till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Vi ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en enkÀtundersökning har pedagogerna fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick frÄn det danska SkÊldud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv pÄ Àmnet.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr ett vÀlkÀnt problem hos ungdomar. Studien jÀmför förÀldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig sjÀlva och sina förÀldrars reaktioner. Befintliga data frÄn ett forskningsprojekt anvÀnds dÀr undersökningsdeltagarna var ungdomar, frÄn skolÄr sju till första Äret pÄ gymnasiet. Resultaten visade att förÀldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt frÄn andra förÀldrar bÄde nÀr det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende dÀr ungdomarna med ADHD-problematiken hade svÄrigheter.

Syftet med studien Àr att undersöka barnens samspel och pedagogens förhÄllningssÀtt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dÄbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vÄr undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande pÄ en kulturförskola dÀr vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild sÄg ut..

LÀroplanen för förskolan strÀvar mot att skapa samma villkor och möjligheter för alla individer oavsett kön (Skolverket, 2010). Mot bakgrund av det Àr det viktigt att synliggöra förskollÀrares perspektiv pÄ genus- och jÀmstÀlldhetsarbete. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förskollÀrares perspektiv pÄ genusarbete i spÀnningsfÀltet mellan lÀroplanens mÄl och den dagliga pedagogiska praktiken. I vÄr undersökning har vi intervjuat sju förskollÀrare i tre kommuner, samtliga kvinnor i 50- ÄrsÄldern, om deras syn pÄ genus och jÀmstÀlldhetsarbete. Insamlad data har kategoriserats och dÀrefter analyserats med hjÀlp av bakgrundsteori och tidigare forskning.

Syftet med studien var att ta reda pÄ barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts Àr att smÄbarn i förskolan inte fÄr vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte fÄr möjlighet till inflytande under matsituationen i den utstrÀckning som skulle kunna erbjudas. Studien Àr kvalitativ och observationer har utförts pÄ smÄbarnsavdelningen vid tvÄ förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfÀllen till delaktighet men fÀrre tillfÀllen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men fÀrre tillfÀllen till delaktighet Àn vid bufféserveringen. Slutsatser som kan stÀllas utifrÄn studien Àr att det inte spelar nÄgon roll om barn serveras mat ifrÄn en bufféservering eller en traditionell servering.

x.

Pedagogers perspektiv pÄ en lÀrande innemiljö.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra barn upplever insatsen kontaktfamilj, hur nÄgra socialsekreterare anser att bistÄndet kontaktfamilj ter sig ur barnens perspektiv samt via intervjuerna av socialsekreterarna och aktstudier undersöka hur barnens perspektiv tas tillvara i handlÀggningen kring kontaktfamiljsÀrenden.Studiens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ hur det Àr för barn att vara i en kontaktfamilj. Ytterligare frÄgestÀllningar Àr hur barnens perspektiv tas tillvara i möten och handlÀggning i beslut gÀllande kontaktfamilj.Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod, dÀr jag intervjuat tolv barn, nio socialsekreterare i barn- och familjegrupp och gÄtt igenom 25 akter. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr det utvecklingsekologiska perspektivet, salutogena teorier, teorier om samtal med barn och familjemönster.Resultaten visar att barnen till stor del Àr positiva till insatsen kontaktfamilj och att de genom kontaktfamiljerna fÄr möta positiva och vÀlfungerande vuxenförebilder och att socialsekreterarna tror att det Àr positivt för barnen att vara i en kontaktfamilj. I intervjuerna med barnen framskymtar förstÄelse inför förÀldrarnas situation och barnens svÄrigheter att pÄverka sin vistelse i kontaktfamiljen. I intervjuerna och akterna framkommer att barnens perspektiv inte alltid blir synligt.

De sÀrskilda undervisningsgrupperna ifrÄgasÀtts allt mer. Tanken med dessa grupper var att ge stöd till de elever som behövde det, men istÀllet sÄ har fler av de elever som kommit till en sÀrskild undervisningsgrupp frÄn sina ordinarie klasser blivit kvar tills de gÄtt ut grundskolan. Jag valde att studera en medelstor kommun i Sverige som arbetar med avveckling av sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet var att belysa och tolka vilka de bakomliggande faktorerna var för avveckling av sÀrskilda undervisningsgrupper. Jag ville Àven ta reda pÄ hur pedagogerna frÄn de sÀrskilda undervisningsgrupperna sÄg pÄ denna integrering.

Sammanfattning Med denna forskning har jag frÄn olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lÀrande. Jag har ocksÄ försökt förstÄ hur elever och pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssÀtt. Intressant har ocksÄ varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frÄgor till skolledare och enkÀter med elever och pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett tÀckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag anvÀnde mig av intervjufrÄgor till skolledare och enkÀter av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr för pedagoger och elever.