Sökresultat:
191 Uppsatser om Lös egendom - Sida 4 av 13
Revisorns apportintyg - Finns det brister i den rÀttsliga tillÀmpningen
De slutsatserna som företagits i studien mot bakgrund av analysen, pÄvisar att finns vissa oklarheter i rekvisiten som kan göra det problematiskt för revisorn. NÀr det gÀller lös egendom som tillförs kan det vara problematiskt i praktiken för revisorn att avgöra nÀr den har blivit korrekt tillförd. Nyttokriteriet Àr otydligt och vad som egentligen gÀller har RN aldrig tagit stÀllning till. Det Àr frÀmst vilka som Àr godtagbara vÀrderingsmÀn och hur mÄnga de skall vara som kan vÄlla bekymmer nÀr revisorn skall ge en negativ försÀkran..
Kombinerad markavvattning i fritidshusomrÄde
Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..
Bundenhet vid successivt undertecknande av avtal om köp av fast egendom
FrÄgan om vid vilket moment bundenhet uppstÄr vid successivt undertecknande av formalavtal har prövats i Högsta domstolen (HD) vid tre avgöranden de senaste 15 Ären, av vilka det senaste avgjordes sÄ sent som 2012. Avgörandena har berört frÄgan huruvida bundenhet uppstÄr vid den tidpunkt den andra parten undertecknar avtalet eller om bundenhet uppstÄr först vid den tidpunkt det undertecknade avtalet kommuniceras till den första parten eller till en i förhÄllande till den andra parten fristÄende person.Med anledning av bristen pÄ tydlighet i gÀllande rÀtt, vilken tagit sig uttryck i skiljaktiga meningar i rÀttstillÀmpningen, har det varit upp till HD att, med vÀgledning frÄn lagtext, förarbeten, doktrin och allmÀnna principer, besvara bundenhetsfrÄgan. HD har, med hÀrledning frÄn en allmÀn princip, klargjort att bundenhet uppstÄr vid den tidpunkt köpehandlingen utges antingen till den först undertecknande parten, de av HD specifikt bestÀmda personerna eller en i förhÄllande till den sist undertecknande parten fristÄende person. Genom analys av HD:s resonemang identifieras den riktningsÀndring som vidtagits av HD samt pÄ vilket sÀtt HD:s resonemang eller uteblivna resonemang ger upphov till betÀnkligheter vid successivt undertecknande av avtal om fastighetsköp. RiktningsÀndringen, som synes bero pÄ att HD valt att utföra en stilfull Àndring av tidigare praxis, tar sig uttryck i en komplex definition av den fristÄende person till vilken den undertecknade köpehandlingen kan utges.
NyttjanderÀtt till fast egendom - Hyra eller arrende?
Uppsatsen behandlar olika definitioner av korruption utifrÄn internationella regelverk. The United Nations Convention against Corruption (UNCAC) ger en mer specifik definition till korruption Àn the African Convention on Combating and Preventing Corruption and Related Offences (AUCPCC). DÄ det finns flera olika definitioner av korruption kan diskuteras huruvida en enhetlig definition Àr nödvÀndig. Korruption pÄverkar Àven rÀtten till att bli prövad av en sjÀlvstÀndig och oberoende domstol. De internationella regelverk som behandlar denna rÀttighet Àr the Universal Declaration on Human Rights (UDHR), the African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR).
Dold samÀganderÀtt : om makars ÀganderÀtt till fast egendom
PÄ 80-talet tog ett nytt rÀttsligt institut kallat dold samÀganderÀtt sin form. Institutet har vÀxt fram i praxis och innebÀr att make, trots de strikta formkraven i Jordabalken, kan anses ha samÀganderÀtt till egendom som endast den andre maken enligt köpeavtalet Àr Àgare till. Den dolda samÀganderÀtten innebÀr att den dolde samÀgaren kan krÀva att genom formenlig överlÄtelse eller dom bli insatt som öppen samÀgare i fastigheten. Innan den dolda samÀganderÀtten förvandlats till ett öppet samÀgande kan den öppne Àgaren förfoga fritt över fastigheten. Make kan hÀvda dold samÀganderÀtt för att fÄ ut mer vid en bodelning.
Upplysningspliktens vara eller icke vara : i belysning av NJA 2007 s. 86
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och utreda en sÀljares upplysningsplikt vid försÀljning av fast egendom. FrÄgestÀllningen aktualiseras dÀrför att i rÀttsfallet NJA 2007 s. 86 har en sÀljare Älagts en upplysningsplikt trots att huvudregeln enligt gÀllande rÀtt Àr att sÀljaren inte har nÄgon upplysningsplikt. I uppsatsen utreds Àven om utgÄngen i mÄlet kan anses förenlig med lagstiftning och rÀttspraxis pÄ omrÄdet. I syftet ingÄr ocksÄ att besvara hur omfattande sÀljarens upplysningsplikt anses vara samt vilket prejudikatvÀrde NJA 2007 s.
Culpa in contrahendo : ett prekontraktuellt skadestÄndsansvar
SammanfattningDenna framstÀllning har till syfte att utreda den kontraktsrÀttsliga principen culpa in contrahendo, med utgÄngspunkt enligt följande frÄgestÀllningar;1. Vilken innebörd har den rÀttsliga principen culpa in contrahendo?2. Under vilka förutsÀttningar och med vilka kriterier utdömer rÀtten skadestÄndsansvar med stöd i denna rÀttsprincip?3.
Skaft till hackor
PÄ elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbÀr att slutkunden sjÀlv ska producera sin el frÀmst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett vÀxande intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det frÀmst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sÀtts upp vid deras egendom. I den hÀr studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anlÀggningar för att producera smÄskalig elkraft. Men Àven tittat pÄ den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt stÀllt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.
Kiruna stadsflytt - ett legitimitetsproblem?
Vi har som utgÄngspunkt anvÀnt filosofen John Rawls rÀttviseteori. Han delar upp rÀttviseteorin i tvÄ principer, differensprincipen och frihetsprincipen. Frihetsprincipen sÀger att rÀtten att Àga egendom ska vara lika för alla. Det vill sÀga att det Àr en grundlÀggande frihet. Differensprincipen sÀger att allt agerande av staten ska gynna alla medborgare i största möjliga utstrÀckning.
Har illegal fildelning orsakat minskad skivförsÀljning i Sverige? : En empirisk studie
I denna uppsats genomförs en empirisk analys av den svenska skivmarknaden och den nedgÄng i skivförsÀljningen som skett under senare Är. Fokus ligger pÄ att undersöka om nedgÄngen orsakats av illegal fildelning, eller om andra faktorer kan ligga bakom. Analysen sker genom en genomgÄng av relevanta aggregerade data för skivförsÀljning, videoförsÀljning, internetanvÀndande m.m. En enkel ekonometrisk analys görs ocksÄ, och sammantaget visar resultaten att den vÀxande konkurrensen frÄn DVD-film troligen Àr en viktig orsak till den minskade skivförsÀljningen. Inga tydliga bevis för att fildelningen haft en signifikant pÄverkan hittas.
Möjligheten till sakrÀttsligt skydd vid överlÄtelse av andel i handelsbolag samt överlÄtelse mellan bolag och bolagsman. Vad krÀvs?
En sakrÀttsligt giltig överlÄtelse krÀver ett utförande av ett sakrÀttsligt moment. De vanligaste sakrÀttsliga momenten Àr tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rÀtt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rÀttsfallet har HD angett att det vid överlÄtelse av lösöre krÀvs tradition, alternativt registrering av överlÄtelsen enligt Lag (1845:50 s.
Förtroende för offentliga organisationer : Varför har vissa offentliga organisationer högre förtroende hos medborgarna Àn andra?
En sakrÀttsligt giltig överlÄtelse krÀver ett utförande av ett sakrÀttsligt moment. De vanligaste sakrÀttsliga momenten Àr tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rÀtt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rÀttsfallet har HD angett att det vid överlÄtelse av lösöre krÀvs tradition, alternativt registrering av överlÄtelsen enligt Lag (1845:50 s.
Mikroproduktion av el : Micro-production of electricity
PÄ elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbÀr att slutkunden sjÀlv ska producera sin el frÀmst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett vÀxande intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det frÀmst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sÀtts upp vid deras egendom. I den hÀr studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anlÀggningar för att producera smÄskalig elkraft. Men Àven tittat pÄ den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt stÀllt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.
Generationsskifte i familjeÀgda aktiebolag : SÀrskilt arv och testamente
Det Àr naturligt att det flera gÄnger under ett företags livstid sker generations- och Àgarskiften. Genomförandet av ett sÄdant skifte Àr en stor och krÀvande procedur som krÀver noggrann planering och god framförhÄllning. Det handlar om stora summor pengar och ibland ovÀrderlig kunskap som skall förvaltas vidare av en kommande generation. De bör tidigt sÀttas in i företagets verksamhet för att underlÀtta den dag dÄ skiftet vÀl sker.Tyngdpunkten i denna uppsats har lagts pÄ oplanerade generationsskiften och sÀrskilt efterlevande makes arvsrÀtt vad gÀller arv av andelar i familjeföretag. Syftet Àr att visa pÄ de fördelar och nackdelar denna metod har vid generationsskifte samt visa pÄ svagheter i gÀllande lagstiftning.Ett planerat skifte under företagarens livstid Àr att föredra och det finns dÄ ett antal olika metoder att tillÀmpa, som gÄva och andelsbyte, intern aktieöverlÄtelse, underprisförsÀljning och testamente.
PL 19 § : Kroppsvisitation i förebyggande syfte mot skadegörelse av egendom vid klotter.
Klotter och annan skadegörelse ökar i vÄrt samhÀlle. Detta innebÀr dels stora kostnader för frÀmst staten, kommuner och företag i landet. Ett annat problem detta medför en ökad kÀnsla av otrygghet bland befolkningen och att det kan leda till en sÀmre boende miljö i vissa omrÄden. FrÄn 2004-01-01 finns det ett nytt stycke i polislagen 19 § som innebÀr att en polisman i vissa situationer har möjlighet att i förebyggande syfte kroppsvisitera en person. Vi har i vÄran rapport fokuserat pÄ att försöka ta reda pÄ hur tillÀmpningen av detta nya stycke skall ske.