Sökresultat:
191 Uppsatser om Lös egendom - Sida 10 av 13
Röster ur den Islamska Rörelsen i Israel
16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare Àr muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. DÀrmed Àr Israel det enda landet i Mellanöstern dÀr muslimer lever som minoritet. Samtidigt Àr Israel en regional minoritet huvudsakligen av tvÄ skÀl. För det första bestÄr landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.
Finns det intresse att friköpa sitt bostadsarrendestÀlle? : Motiv och möjligheter för friköp i Söderhamns kommun
Ett hus stÄr pÄ ofri grund nÀr marken och byggnaden har skilda Àgare och betraktas dÀrför civilrÀttsligt som lös egendom. Husets Àgare sÀkerstÀller tillgÄngen till marken genom ett nyttjanderÀttsavtal i form av ett bostadsarrende. Arrendet upplÄts genom att ett skriftligt avtal mellan markens Àgare och arrendatorn ingÄs. Som ersÀttning för upplÄtelsen betalar arrendatorn en Ärlig avgift till markÀgaren. Utvecklingen av arrendeavgiften blir ofta en osÀkerhetsfaktor för arrendatorerna eftersom den med jÀmna mellanrum omförhandlas.
Det förstĂ€rkta laglottsskyddet : En utredning av gĂ€llande rĂ€tt avseende 7:4 ĂB
Uppsatsen behandlar det förstĂ€rkta laglottsskyddet i 7:4 ĂB som Ă€r en viktig del av den svenska successionsrĂ€tten samtidigt som den Ă€r svĂ„r att tillĂ€mpa i praktiken. Det Ă€r dĂ€rför av vikt att bringa klarhet i detta komplexa rĂ€ttsomrĂ„de. Syftet med uppsatsen Ă€r dĂ€rav att utreda gĂ€llande rĂ€tt kring denna rĂ€ttsregel och pĂ„visa samt analysera de praktiska tillĂ€mpningssvĂ„righeter rĂ€ttsregeln ger upphov till för domstolen med avsikt att undersöka om den Ă€r i behov av en reform av nĂ„got slag. För att uppnĂ„ detta syfte anvĂ€nds en rĂ€ttsdogmatisk metod, dĂ€r rĂ€ttspraxis har en framtrĂ€dande betydelse i uppsatsen.NĂ€r nĂ„gon avlider ska dennes kvarlĂ„tenskap fördelas genom den legala arvsordningen om inget testamente har upprĂ€ttats. En arvlĂ„tare kan fritt testamentera bort den ena halvan av arvslotten medan den andra halvan utgörs av bröstarvingarnas laglott.
GrannelagsrÀtt
FastighetsÀgares relation till varandra som grannar varierar i hög grad, mÄnga Àr ?goda grannar? och har en bra relation tillskillnad frÄn andra som inte alls kommer överens. Enligt svensk grannelagsrÀttslig tradition sa man förr, med tanke pÄ vad som Àr skÀligt att tÄla, att grannen fÄr stÄ ut med Ätskilligt av mig för jag Àr skyldig att stÄ ut med detsamma frÄn hans sida. Man tillÀmpade sÄledes ett slags kompensationstÀnkande. HÀnsynsprincipen Äterfinns lagfÀst i Jordabalkens 3 kap.
Avkastning : En studie av begreppet avkastning samt rÀtten till avkastning i olika rÀttsförhÄllanden
Vad Àr avkastning? Trots att de flesta Àr bekanta med ordet Àr det ett svÄrdefinierat begrepp.Avkastning kan Àven definieras pÄ olika sÀtt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjÀlp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieÀgarna till del pÄ tvÄ sÀtt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i vÀrde. Ett snÀvt synsÀtt pÄ avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar vÀrdeökningen.Normalt tÀnker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens Àgare, och att denne Àr fri att förfoga över densamma.
Skyddet av egendom & RÀtten till domstolsprövning : Fallet Yusuf
Reglerna angÄende skattetillÀgg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att fÄ de skattskyldiga att bÀttre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, dÄ systemet för skattetillÀgg infördes, har det genomgÄtt flera förÀndringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gÀllande lag anser Regeringen att det Àr av grundlÀggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstÄr som rÀttvist och rimligt, och att det dessutom Àr förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 Àr Europakonventionen svensk lag, vilket framgÄr av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebÀr att svensk rÀtt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gÀllde Àven skattetillÀggssystemet.
LÀnsstyrelsens krav vid beviljandet av förvÀrvstillstÄnd : En studie om huruvida lÀnsstyrelsen agerar i enlighet med gÀllande rÀtt i de fall nÀr tillstÄnd vÀgras och fastigheten ej löses in till ett pris dÀr eventuell jaktrÀtt ÄsÀtts marknadsmÀssigt vÀrde
En av de grundlÀggande rÀttigheterna som tillerkÀnns den enskilde Àr egendomsskyddet. Denna rÀttighet Àr stadgad i regeringsformen. Ingrepp i den enskildes egendomsskydd medges om det syftar till att tillgodose ett angelÀget allmÀnt intresse samt om inskrÀnkningen klarar det test pÄ proportionalitet som skapats genom praxis.Kravet pÄ förvÀrvstillstÄnd i jordförvÀrvslagen Àr en typ av ingrepp i den enskildes egendomsskydd. Att den enskilde inte fritt kan förfoga över sin egendom genom att sÀlja den till vem han vill utgör ett sÄdant ingrepp. För att ingreppet ska anses vara proportionerligt krÀvs det att enskild ersÀtts genom att staten löser in fastigheten till det pris som avtalats.
Produktansvar - frÄn praxis till lagstiftning: en redogörelse för gÀllande rÀtt
Detta arbete har visat hur det rÀttsligt oklara produktansvarsomrÄdet ökat i aktualitet och utvecklats frÄn praxis till lagstiftning under större delen av 1900-talet. Vidare har visats hur den internationellt pÄverkade PAL tillkommit efter neurosedynkatastrofen, hur lagen Àr uppbyggd och förhÄller sig till övrig köp- och skadestÄndsrÀttslig lagstiftning. Produktansvar innebÀr ett ansvar för en produkts farliga egenskaper, eller sÀkerhetsbrister och skall inte förvÀxlas med felansvaret inom köprÀtten. Produktansvaret omfattar de följdskador som en sÀkerhetsbrist orsakar pÄ annan person eller egendom. I förhÄllande till sedvanligt fel- och skadestÄndsansvar, innebar produktansvaret en hel del svÄrigheter och sÀrdrag, som tidigare lett till ett oklart rÀttslÀge.
PenningtvÀttslagen : Revisorers tillÀmpning och uppfattning
Med penningtvÀtt kan avses ÄtgÀrder i syfte att dölja eller omsÀtta egendom som hÀrrör frÄn brottslig verksamhet. Finanspolisen uppskattar att omsÀttningen av pengar som tvÀttas uppgÄr till cirka 100 miljarder Ärligen enbart i Sverige.1991 antogs ett EG- direktiv i syfte att samordna insatser mot penningtvÀtt inom EES- omrÄdet. Detta direktiv lÄg som grund för införandet av Lag (1993:768) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt, Àven kallad penningtvÀttslagen. Företag inom den finansiella sektorn har sedan 1994 varit skyldiga att rapportera misstÀnkt penningtvÀtt till Finanspolisen. Ett nytt EG- direktiv antogs 2001 i vilket det stadgades att Àven andra yrkesgrupper ska omfattas, dÀribland godkÀnda och auktoriserade revisorer.
GrÀsbrÀnder i Sverige 1998-2012 : En kartlÀggning av variationer i tid och rum
GrÀsbrÀnder Àr ett Äterkommande problem i hela Sverige och kan pÄverka bÄde egendom och mÀnniskor. Det finns flera faktorer som pÄverkar uppkomsten av grÀsbrÀnder. Det kan vara vÀder/klimat, mÀnsklig pÄverkan, typ av grÀs och antÀndningsmedel.I denna studie Àr mÄlet att kartlÀgga vart det sker flest grÀsbrÀnder i Sverige, varför de sker och nÀr sÀsongen startar och slutar. Ett annat mÄl med studien Àr att undersöka hur utsatta kommuner ser pÄ och hanterar problemet med grÀsbrÀnder. Slutligen var syftet ocksÄ att undersöka om framtida klimatförÀndringar kan komma att pÄverka grÀsbrandsituationen i Sverige.För att svara pÄ studiens mÄl valdes att anvÀnda en statistisk undersökning som bygger pÄ insatsstatistik frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB).
RÀddningstjÀnstens samverkan med andra organisationer vid miljöpÄverkande olyckor: En studie av rÀddningstjÀnsterna i Haparanda och LuleÄ
Olyckor sker dagligen och vid nÀstan alla olyckor uppstÄr nÄgon form av negativa konsekvenser för miljön. RÀddningstjÀnsten har lÄng erfarenhet av insatser som förhindrar eller begrÀnsar skador pÄ mÀnniskor och/eller egendom, men inte lika stor erfarenhet av miljöskyddande insatser. Efter kontakt med nÀtverket ?Grön rÀddningstjÀnst? som finns i Myndigheten för samhÀllskydd och beredskaps (MSB) regi kunde det konstateras att det finns ett behov av samverkan mellan rÀddningstjÀnsten och de aktörer som kan bli inblandade vid miljöolyckor. Detta för att rÀddningstjÀnsten mÄste kunna lÀra sig om hur miljön pÄverkas av olyckor och dess insatser.
Unionsmedborgarskapet och rÀtten till socialt bistÄnd
Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.
Analys av brandrisker vid Domsjö Fabriker: Avseende konsekvenser gÀllande ekonomi och egendom
Syftet med arbetet var att ge Domsjö Fabriker en inblick i vilka brandrisker som finns i huvudbyggnaden och pÄvisa vilka egendoms- och ekonomiska skador dessa kan ha. Rapporten syftade Àven till att presentera ÄtgÀrdsförslag. Genom en identifiering och analys av möjliga brandrisker skulle syftet uppfyllas. MÄlet med rapporten var att Domsjö Fabriker skulle fÄ en inblick i vilka ÄtgÀrder som borde prioriteras samt ett underlag för mer ingÄende analyser. För att uppfylla rapportens syfte och mÄl har metod och arbetsgÄng anpassats specifikt för denna rapport.
Farligt gods i samhÀllsplanering: en vÀgledning för LuleÄ kommun
Mot bakgrund av den stora mÀngd farligt gods som transporteras i Sverige har syftet i denna rapport varit att undersöka hur dessa transporter kan beaktas vid samhÀllsplanering. Tanken Àr att rapporten ska kunna utgöra underlag för hur risker kan hanteras i olika processer. Rapportens omfattning avgrÀnsas till att behandla vÀgtransporter av petroleumprodukter. Transporter av tryckkondenserade gaser, radioaktiva Àmnen etc. behandlas inte i denna rapport.
ErsÀttning för vÀrdet av skadad egendom : Om olika vÀrdebegrepp inom skadestÄndsrÀtten
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.