Under de senaste åren har manipulering av kassaregister ökat och blivit mer datoriserat. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av ekonomisk brottslighet. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett godkänt kassaregister. Genom det så kallade ?Restaurangprojektet? som bedrivs i Stockholms län har det framkommit att grundläggande principer för bokföring av kontanta affärshändelser underlåtits i ett stort antal aktiebolag, detta utan att revisorn i bolaget har reagerat.

Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att många frågor inom redovisningen är obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och därför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebär att det finns särskilda skatterättsliga regler där redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar både balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen där skatteeffekterna elimineras såsom de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel på sambandets effekter är värdering av pågående arbeten där juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att välja mellan dessa två metoder för redovisning av en transaktion väljer företagenofta den metod som är mer förmånlig från ett skatteperspektiv, vilket sedan får genomslag iredovisningen. Från en samordningssynpunkt är detta problematiskt då innehållet i dejuridiska personerna måste justeras till de regler som finns vid upprättande avkoncernredovisningen.Syfte: Här vill vi få en förståelse av den företeelsen som uppstår inom det formella sambandetoch dess betydelse på redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebära.Metod: Vi har utgått ifrån en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vår teoretiska start har vi använt oss gällande regler och normer angåendesambandet mellan beskattning och redovisning för upprättandet av års- ochkoncernredovisningen.

Ämnet uppsatsen behandlar är redovisningsrätt. Både juridik och redovisning är två delar som går in i varandra. Syftet har varit att undersöka hur domstolarna dömer i fall där god redovisningssed behandlas, med fokus på när Regeringsrätten, RegR, och Bokföringsnämnden, BFN, inte är överens. BFN är en statlig myndighet som är upprättad för att utveckla god redovisningssed. De avlämnar på begäran yttranden till domstolar i fall om god redovisningssed.De presenterade fem rättsfallen är alla prejudikat, dvs.

I Sverige finns det ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt Bokföringsnämnden skall företagen utföra löpande bokföring samt upprätta ett bokslut. När företagen redovisar skall detta göras i enlighet med god redovisningssed och rättvisande bild. Det är Bokföringsnämnden som har ansvaret för att utveckla god redovisningssed samt upprätta allmänna råd. Bokföringsnämnden startade K-projektet, vilket är allmänna råd.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Många svenska medborgare är bosatta i Spanien och erhåller pensioner som utbetalas från Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehåller bestämmelser om hur fördelningen av beskattningsrätten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har båda länderna rätt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstår. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvänd avräkning. Den omvända avräkningen innebär att den skattskyldige initialt erlägger skatt i både Sverige och Spanien.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Bakgrund: Efter diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten för små bolag ifrågasätts revisorernas betydande roll för de företag som berörs. För en långivare kan den slopade revisionsplikten för små bolag påverka deras bedömning vid en kreditgivning. Detta eftersom det är genom revision och årsredovisningar som banker gör noggranna undersökningar (Halling, 2007). Tidigare forskning har försökt beskriva revisorns roll ur det lilla företagets perspektiv där den traditionella rollen av en revisor enligt Gooderham et el., (2004) är en person som hjälper till med registrering och genomgång av rapporter samt att lagar och regler vad gäller beskattning efterlevs. Revisorns roll är oftast sett ur företagets perspektiv vilket vi ställer oss frågandes till eftersom tidigare forskning även tyder på att relationen mellan revisorn, banken och företaget är av stor betydelse och att dessa parter har nytta av varandras kunskaper vid en kreditbedömning. Syfte: Vi vill beskriva ur revisorns, bankens, företagets och perspektiv vilken roll en revisor har vid en kreditbedömning i ett litet företag, samt försöka förstå relationen mellan de tre olika perspektiven och deras syn på revisorns roll.

Inskrivningsväsendet utgör en grundläggande del av fastighetsrätten. Registrering av fastigheter började ske redan under medeltiden. Registreringen var både ett allmänt och enskilt intresse eftersom det var av vikt att veta vem som var rätt ägare till en fastighet, främst för att den fasta egendomen utgjorde den viktigaste källan till beskattning. Fastighetsregistret är idag ett officiellt register i Sverige över hur marken i landet är indelad, samt över ägandeförhållandena. Ett inskrivningsregister innefattar således nödvändig information om fastighetens ägandeförhållanden, hur många inteckningar som beviljats och vilka pantbrev som finns samt vilka rättigheter som är inskrivna.Vid köp av fastighet ska en ansökan om lagfart göras för att registrera rätt ägare, detta är en lagstadgad skyldighet för köparen.

SammanfattningUppsatsen behandlar EU-stadgans tillämplighet på det svenska dubbelförfarandet, påförande av skattetillägg och utdömande av straffrättsliga påföljder vid oriktig uppgift. Framställningen baseras på gällande lagtext vid 1 december 2011, men hänsyn har även tagits till lagförslaget avseende den nya skatteförfarandelagen, SFL, som avses träda i kraft den 1 januari 2012.  Besvarandet av syftet sker ur ett svenskt perspektiv med beaktande av rättssäkerheten för den enskilde. Det klargörs att EU-stadgans ställning innebär att den skall ha företräde framför motstridig nationell rätt. Vidare kan kravet på klart stöd som HD har uppställt för att underkänna det svenska dubbelförfarandet med stöd av Europakonventionen, inte upprätthållas vid EU-stadgans tillämpning. Ett sådant krav skulle strida mot rättssäkerhetskravet på en bestämd rättskällehierarki, och därmed inte tillförsäkra den enskildes rättssäkerhet.

Periodiseringsfonder innebär att företag har en möjlighet att senarelägga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagändring under 2004 innebar att periodiseringsfonder räntebelades. De nya reglerna trädde i kraft och började tillämpas för de beskattningsår som påbörjades efter utgången av 2004. Företagen ställdes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina periodiseringsfonder på grund av den nyinförda räntan, eller att behålla befintliga periodiseringsfonder och fortsätta göra avsättningar och därmed få betala ränta.Syftet med uppsatsen är att utreda hur räntebeläggningen av periodiseringsfonder har påverkat Uppsala läns femtio största aktiebolag mätt i omsättning. Uppsatsförfattarna vill undersökavilka faktorer som har påverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsättningar till periodiseringsfonder.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna.

En undersökning gjord av KPMG visar att det nya regelverket K2 som Bokföringsnämnden har gett ut inte tillämpas av några mindre aktiebolag i studien. Arnell menar att revisorers inställning till K2 har en påverkan på varför de inte tillämpas. (Kristoffersson 2009). Det här har lett oss in i syftet att genom en empirisk studie identifiera och analysera vad revisorer anser om K2. Eftersom den nuvarande utredningen om sambandet redovisning och beskattning kan komma att påverka K2 har vi även valt att ställa oss frågan hur revisorer ser på K2 i relation till SamRoB-utredningen.

Sedan år 1965 har Sverige haft koncernbidragsregler som har till syfte att åstadkomma resultatutjämning inom en koncern. Anledningen till att reglerna finns är att beskattningen inte ska styra valet av organisationsform. Beskattningen ska inte variera beroende på om verksamheten bedrivs som en koncern eller som ett enda bolag. De svenska reglerna i 35 kap. IL förutsätter dock att mottagaren av koncernbidraget beskattas i Sverige, vilket gör att reglerna enligt uppsatsen slutsats anses strida mot EU-rätten.Koncernavdragsreglerna i 35 a kap.