Sökresultat:
3419 Uppsatser om Lönesättande samtal - Sida 21 av 228
Elever samtalar om lnnebörder av hÀlsa, ekonomi och miljö
I skolans styrdokument ingÄr mÄnga olika begrepp, som elever ska utveckla kunskap kring. I den hÀr studien behandlas begreppen hÀlsa, ekonomi och miljö som Àr tre centrala begrepp i hem- och konsumentkunskap. Dessa tre begrepp Àr en konkretisering av de tre dimensionerna i hÄllbar utveckling. Undervisning i hÄllbar utveckling innebÀr en demokratisk undervisning, dÀr eleverna ska utveckla ett kritiskt fÄrhÄllningssÀtt för att kÀnna till konsekvenser med olika val. För att utveckla kunskapen kring begrepp Àr sprÄket en avgörande faktor.
Upplevelsen av sexualitet hos kvinnor med bröstcancer: en litteraturstudie
Sexualitet inom omvÄrdnad Àr ett problem som underprioriteras och Àr tabubelagt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos kvinnor med bröstcancer. Eftersom att definitionen Àr bred gÀllande sexualitet, har vi valt att utgÄ frÄn relationer och sociala kontakter, sexuell kontakt och erotik, kroppsförÀndringar och kroppsbild, kÀrlek, personlighets- och sjÀlvförtroendeförÀndringar nÀr materialet analyserades. En litteratursökning gjordes och 14 vetenskapliga artiklar analyserades i en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att förlora kroppens tidigare utseende och behov: Att möten och relationer med andra blir annorlunda: Att tvingas hitta nya vÀgar och bli starkare.
Att vandra tillsammans mot text : en fallstudie i hur elever i skÀrmbaserad undervisning skapar text
Inom det teoretiska perspektivet för huvudomrÄdet SMDI vilket inbegriper sprÄkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingÄr i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förstÄelse för hur elevers samtal skapar text i skÀrmbaserad undervisning, det vill sÀga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur lÀraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att tolka och klargöra, Àr av kvalitativ karaktÀr. Metoden Àr deltagande observation.
Matematikundervisningens hörnstenar. : En kvalitativ studie om hur nÄgra behöriga matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 sÀger sig undervisa i matematik.
Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att Àmnet Àr svÄrt att undervisa om, har vi stÀllt oss frÄgan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna fÄ förstÄelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som Àr att undersöka hur nÄgra behöriga matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 sÀger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna fÄ en förstÄelse för Àmnet. DefrÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av i studien Àr, hur sÀger sig nÄgra lÀrare att de undervisar i matematik? Hur sÀger sig lÀrarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi frÀmst anvÀnt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet matematik. Som stöd i vÄrt analysarbete har vi anvÀnt begreppen, samtal,samspel och redskap som vi anser Àr av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.
Gott snack! - en kulturanalys i jakten pÄ det pedagogiska samtalet
Gott snack ? en kulturanalys i jakten pÄ det pedagogiska samtalet Àr författat av Sebastian
Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i
skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet
mellan lÀrare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegiala
samarbetet pÄ en grundskola i SkÄne. UtifrÄn teorier av framförallt Andy Hargreaves och
Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbÀrare; kommunen, rektorn
och lÀrarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska
materialet.
Elevers erfarenheter av institutionella samtal
Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses hÀr de samtal lÀraren eller speciallÀraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. FrÄgestÀllningarna Àr fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrÄn sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? PÄ vilket sÀtt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har anvÀnts i studien och forskningsmetoden Àr semistrukturerade gruppintervjuer med elever pÄ gymnasiets introduktionsprogram.
Logopeders samtal med nÀrstÄende till en person med afasi : En samtalsanalys
I institutionella samtal sÄsom nÀrstÄendesamtal mellan en logoped, en nÀrstÄende till en person med afasi och personen med afasi rÄder en asymmetri gÀllande maktförhÄllandet. Asymmetrin som uppstÄr i det institutionella samtalet kan innebÀra att samtalsdeltagaren med minst makt upplever ansiktshot. I samtal ses förstÄelse som en dynamisk process och nÀr förstÄelsen innebÀr ett problem i konversationen störs den pÄgÄende aktiviteten. Mottagaren kan lösa problemet som uppstÄtt genom att ge talaren en candidate understanding. Hur kommunikativa strategier anvÀnds i nÀrstÄendesamtal Àr ett relativt obeforskat omrÄde och ett viktigt omrÄde dÄ nÀrstÄendesamtal Àr en vanligt förekommande för logopeder.
MÄlkonflikter
Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mÄn deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i sÄ fall kan vara en vÀg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, dÀr ett arbetslag frÄn industriprogrammet och ett frÄn samhÀllsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkÀt, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervÀgande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbÀttrat klassrumsklimat, en ökad kvalité pÄ undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlÀttandet för utveckling av en demokratisk kompetens. SvÄrigheter som kan identifieras med arbetssÀttet Àr elevers bristande sprÄkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..
Skolsköterskors erfarenheter av samtal med vÄldsutsatta barn
Bakgrund: Skolsköterskan har möjlighet att upptÀcka barn som blivit vÄldsutsatta och det Àr en svÄr uppgift att samtala med dessa barn. En god kommunikation Àr ett villkor för att hjÀlpa barnet klara av lidande och finna mening i sin upplevelse. Trygghet och sÀkerhet Àr ett viktigt stödjande element för att kunna hjÀlpa ett vÄldsutsatt barn. Skolsköterskor har en unik möjlighet att göra skillnad som kan förÀndra dessa barns liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av samtal med vÄldsutsatta barn.
Likabehandling : Eller diskriminering trakasseri och annan krÀnkande behandling
SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom Àr och vad det innebÀr för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att stÀlla diagnosen Aspergers syndrom och Àven hur förÀldrar, förskolan och skolan kan hjÀlpa barnen med Aspergers syndrom att lÀra sig samhÀllets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjÀlp av litteratur frÄn tidigare forskningar och samtal med lÀrare och specialpedagogen. Det som jag lÀgger tyngdpunkten pÄ, Àr min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 Ärs Älder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svÄrigheter med sprÄket och det sociala beteendet. Men med hjÀlp av tÄlamod och vilja kan de lÀra sig att samspela med omgivningen Àven om de inte förstÄr varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..
Delaktighet i förskolan -och det deliberativa samtalets förekomst
Enligt lÀroplanen för förskolan har pedagoger pÄ förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det Àr detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vÄrt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn pÄ en och samma förskola.   FrÄgestÀllningarna har handlat om delaktighet, bÄde hur delaktig man kÀnner sig sjÀlv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. UtifrÄn intervjuerna har vi analyserat svaren i förhÄllande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som rÄder i lÀroplanen.
Modighetsmedaljer och termobyxor : en essÀ om att samtala kring vÀrderingar
Enligt skollag och lÀroplan har skolan tvÄ huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och fÀrdigheter? och att ?frÀmja deras harmoniska utveckling till ansvarskÀnnande mÀnniskor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa bÄda uppgifter Àr ofta svÄrt. Av tradition dominerar kunskaps- och fÀrdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring vÀrdegrundsfrÄgor har lÀnge varit eftersatt.Under lÀsÄret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i Ärskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. VÄra samtal har utgÄtt frÄn litteratur och film.
Foto-matematik : Ett försök till deliberativa samtal i matematik för ett ökat elevintresse kring problemlösande undervisning.
Jag har undersökt ifall det Ă€r möjligt att vĂ€cka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag sjĂ€lv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik Ă€r Ă€ven ett försök att vĂ€cka lĂ€rarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja anvĂ€nda sig av denna metod i sin skolundervisning.Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lĂ€rande, samtidigt som lĂ€rarnas förstĂ„else för elevens resonerande, svĂ„righeter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Ăven matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar pĂ„ ett starkt engagemang och vilja..
KoncentrationssvÄrigheter pÄ gymnasiet - fler sÀtt att förstÄ begreppet och förslag till handling i klassrums-situationer. En litteraturstudie kopplad till en fallbeskrivning och samtal
Arbetets syfte Àr att fÄ en bred kunskapsbas för att förstÄ vad koncentrationssvÄrigheter Àr och hur de kan se ut i klassrummet. Syftet med studien Àr Àven att söka förslag till handling för att stÀvja koncentrationssvÄrigheter. Det Àr en litteraturstudie av medicinsk och pedagogisk forskning kring koncentrations-svÄrigheter. Med hjÀlp av en fallstudie genom intervjuande samtal med en elev och skolans specialpedagog beskrivs verkligheten pÄ just den hÀr yrkesorienterade gymnasieskolan. Resultatens första del beskriver koncentrationssvÄrigheter till hjÀlp för förstÄelse av begreppet.
Det journalistiska mötet : eller StÀndigt nyförÀlskad och notoriskt otrogen
Enligt skollag och lÀroplan har skolan tvÄ huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och fÀrdigheter? och att ?frÀmja deras harmoniska utveckling till ansvarskÀnnande mÀnniskor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa bÄda uppgifter Àr ofta svÄrt. Av tradition dominerar kunskaps- och fÀrdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring vÀrdegrundsfrÄgor har lÀnge varit eftersatt.Under lÀsÄret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i Ärskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. VÄra samtal har utgÄtt frÄn litteratur och film.