Sök:

Sökresultat:

1369 Uppsatser om Lćt gć - ledare - Sida 59 av 92

Barnmobbning : Vad Hur Vem och Varför?

Mobbning Àr nÀr nÄgon eller nÄgra, vid upprepade tillfÀllen blir illa behandlad/e psykiskt och/eller fysiskt. Verbal mobbning, Àr den vanligaste förekommande mobbningsformen pÄ svenska skolor. De tvÄ andra formerna av mobbning som man brukar tala om Àr fysisk och psykisk. Pojkar Àr de vanligaste förövarna nÀr det gÀller fysisk mobbning. Den psykiska mobbningen stÄr frÀmst flickor för.

"Som ett dubbelpar i tennis" : En studie i hur samarbetet mellan speciallÀrare och ÀmneslÀrare kan se ut pÄ en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning

I denna studie undersöktes hur samarbetet mellan speciallÀrare och ÀmneslÀrare kan se ut i matematik- respektive sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling pÄ en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning samt hur man bÀst kan utnyttja de bÄda yrkesgruppernas komplementÀra kompetenser. Som metod för datainsamling gjordes observationer pÄ lektioner dÀr speciallÀrare och ÀmneslÀrare samarbetade. Observationerna följdes av enskilda intervjuer av speciallÀrare och ÀmneslÀrare i matematik och sprÄk samt rektor och samordnande specialpedagog. Avslutningsvis genomfördes en gruppintervju med speciallÀrare och ÀmneslÀrare. Till analys anvÀndes Abbotts teori om olika yrkesrollers kamp om vem som ska göra vad pÄ arbetsplatsen samt Laviés teori om lÀrares olika instÀllning till samarbete. Resultatet visade att speciallÀrare och ÀmneslÀrare har olika arbetsuppgifter i klassrummet och i planeringsarbetet.

I jÀttens grepp? : En undersökning av morfemet jÀtte i svenska skriftsprÄket

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att studera etableringen och anvÀndningen av morfemet jÀtte i skrivna elevtexter och tidningstexter idag, med fokus pÄ jÀtte som förstÀrkande prefix. FrÄgestÀllningen lyder: ?Hur, av vem och i vilken utstrÀckning anvÀnds morfemet jÀtte i elevtexter och tidningstexter??.För att besvara ovanstÄende har tvÄ korpusundersökningar genomförts, en pÄ tidningstexter och en pÄ elevtexter. Resultatet visar att jÀtte förekommer i relativt stor utstrÀckning jÀmfört med andra förstÀrkande prefix som till exempel tok- och super-. Vanligast Àr att jÀtte anvÀnds i sammansÀttningar med adjektiv, bÄde i tidningstexterna och elevtexterna.

Nathan Söderblom : hans utveckling till ekumenisk ledare

Nathan Söderblom var ett levande band mellan Europas folkkyrkor, en andes budbÀrare, som blev hörd och förstÄdd överallt och genom vilken mÀnniskor frÄn skilda vÀrldar lÀttade upp sitt hjÀrta för varandra. Hans stora tanke: fred och samförstÄnd svarade mot den lÀngtan, som vÀxt sig sÄ stark i efterkrigsÄrens splittrade vÀrld, och dock förefaller det omöjligt att avgöra, om det var hans idéer, som fÀste vÀrldens uppmÀrksamhet pÄ hans person, eller om det inte snarare var den gÄtfulla makten hos denna mÀrkliga personlighet, som förde den ekumeniska tanken till seger. Han vann snart nog en erkÀnd stÀllning som en av protestantismens ledande personligheter, och hans namn blev till sist ett av de fÄ stora som vÀrlden kÀnner.Eftersom hans starka personlighet ligger i grund för hans ekumeniska verksamhet, sÀger jag nÄgra ord om Söderblom som person. Det som lockade mest var hans enkelhet. Han hörde inte till dem som blir uppblÄsta av sina vÀrdigheter.

MĂ€nniskan och motivationen : en litteraturstudie om motivationsteorier

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur ledare uppfattar dagens ledarskap samt hur de tror att det framtida ledarskapet kommer att pÄverkas och utvecklas i och med ett generationsskifte.Metod: Jag delar hermeneutikernas syn dÄ jag anser att kunskapen bildas hos den som strÀvar efter att skapa den. Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ och induktiv ansats i min studie, dÄ jag framförallt anvÀnder intervjuer för att besvara mina frÄgestÀllningar samt utgÄr frÄn empirin i min studie.Resultat & slutsats: Ledarskapsrollen har gÄtt frÄn att vara ?den som bestÀmmer?, ?chefen?, till att idag bli mindre mÀrkvÀrdig och prestigelös. Dessutom poÀngteras vikten och betydelsen av den nya lagledarrollen/ coachen som innebÀr att det Àr viktigt att kunna se var och en. Vi kan se att den yngre generationen har fler dimensioner i livet utanför arbetet, och det blir allt viktigare att kunna kombinera familjeliv och karriÀr.Förslag till fortsatt forskning: Att titta pÄ familjeföretag för att se om dessa skiljer sig Ät frÄn andra organisationer vad gÀller synen pÄ ledarskap.

Betydelsefulla ledaregenskaper ur personalperspektivet

Liksom ett samhÀlle i utveckling har Àven ledarskapet genomgÄtt förÀndringar. I dag har medarbetarna större inflytande pÄ arbetsmarknaden och vÄgar i större utstrÀckning tycka och tÀnka egna tankar om sin chef. Syftet med denna studie var att belysa vilka egenskaper medarbetare inom Àldreomsorgen anser som betydelsefulla hos en chef. FrÄgor som vÀcktes hos oss innan studien pÄbörjande var om organisationsperspektivet som ofta gestaltas i böcker kan delas med medarbetarnas perspektiv. Genom denna studie vill vi lyfta fram medarbetarnas syn som ofta glöms bort nÀr det pratas om framgÄngsrika ledare och lyckade organisationer.

Idrottsliga anstÀllningsförhÄllanden. : NÀr blir en ideell trÀnare, ledare, domare eller spelare att betrakta som anstÀlld utan ett anstÀllningskontrakt.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berÀttelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen bestÄr av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssÀtt, analyserat genom att göra en innehÄllsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berÀttelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna Àr flera, men handlar pÄ det stora hela om att barnafödande Àr nÄgonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. DÄ kvinnornas berÀttelser handlar om upplevelser som avviker frÄn denna norm mÄste de hela tiden positionera sig sjÀlva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstÄ sin upplevelse och göra den legitim.

Varannan damernas? : En analys av tre lÀroböcker utifrÄn genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var ocksÄ att studera hur de omdömen som lÀrare skriver ser ut i praktiken avseende innehÄll, för att se hur omdömena överensstÀmmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vÄr utgÄngspunkt varit de skrivningar i lÀroplanen (Lpo 94) och de allmÀnna rÄden (Skolverket, 2008) som uttrycker nÄgot om rektors ansvar samt elevers lÀrande- och kunskapsutveckling. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehÄllet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak Àr positiva till skriftliga omdömen men att de Àr kritiska till det stöd de fÄtt för implementering. Ett skÀl till att rektorerna Àr positiva Àr de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

PL : Publikt ledarskap

Bakgrund: Företagsledare i dagens nÀringsliv blir alltmer synliga i sÄvÀl mediala sammanhang som i samhÀllsdebatten. Samtidigt som företagsledare agerar som PR-figurer för företaget, tycks PR-mÀn mer och mer blir rÄdgivande aktörer Ät företagsledarna. DÀrmed tycks ett nytt fenomen göra sig gÀllande i svenskt nÀringsliv, nÀmligen att PR-verksamhet integreras som en del i företagsledarens arbete. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för PR som en integrerad del i det ledarskap som flera företagsledare bedriver. Detta sker genom att vi utifrÄn teorier kring företagsekonomi, religions- och statsvetenskap, samt utifrÄn empiriska iakttagelser utvecklar ett sprÄk inom omrÄdet.

Hur första linjens chefer inom Àldreomsorgen beskriver sitt ledarskap

I takt med att samhÀllet och hÀlso- och sjukvÄrden förÀndras torde det vara sÄ att ledare stÀndigt hanterar minskade resurser som kan pÄverka arbetsförhÄllanden. I en tid dÄ behovet av engagerade medarbetare Àr som störst, Àr arbetsmiljön en viktig faktor. Ledarnas förhÄllningssÀtt och handlingar pÄverkas av förvÀntningar, krav och faktiska förhÄllanden pÄ arbetet. Ledarskapet mÄste anpassas och vara flexibelt för att kunna möta situationer som uppstÄr pÄ arbetsplatsen. Syftet med studien Àr att undersöka hur första linjens chefer inom Àldreomsorgen beskriver sitt ledarskap.

Belastningsförluster i mellanspÀnningsnÀtet

Inom LuleÄ Energi ElnÀt pÄgÄr reinvesteringar i elnÀtet. För att ta reda pÄ om en av reinvesteringarna i elnÀtet lönar sig att utföra med tanke pÄ minskade belastningsförluster har en jÀmförelse gjorts mellan ett Àldre ledningsnÀt och ett nytt projekterat pÄ mellanspÀnningssidan. Den gamla befintliga friledningen som till större del bestÄr av blanklina ska raseras sÄ fort den nya linjen Àr klar och ersÀttas av bÄde markkabel och isolerad BLL. För att komma fram till om belastningsförlusterna pÄ den specifika linjen kommer att reduceras har data om de aktuella linjerna tagits fram; vilken typ av ledningar som finns och hur lÄnga de Àr, resistansen pÄ ledare och transformatorer, samt vilken kundbelastning som varje transformator har. FörlustberÀkningarna utförts med hjÀlp av Excel.

Hur leds den inhyrda personalen i kundföretaget?

Syfte: Vi vill med denna undersökning se hur cheferna leder sin inhyrda personal nÀr arbetsgruppen bestÄr av bÄde inhyrd och ordinarie personal.   För att fÄ svar pÄ detta har vi utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar Hur ser introduktions- och utbildningsinsatserna ut för de inhyrda?Anpassar ledarna sitt ledarskap gentemot de inhyrda?Hur motiveras de inhyrda?Hur gör ledarna för att fÄ de inhyrda att kÀnna sig delaktiga i organisationen?Metod: Vi har anvÀnt en kvalitativ metod. VÄra primÀrdata Àr intervjuer av ledare. SekundÀrdata Àr insamlade med hjÀlp av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. DÀrefter har vi lÄtit den teori vi valt ut möta den empiri vi fÄtt fram. Resultat & slutsats: Ledarna pÄ de företag vi undersökte ansÄg att de inte anpassar sitt ledarskap gentemot den inhyrda personalen.

INTERNKOMMUNIKATION - verktyg för förÀndringsarbete i nÀtverksorganisationer. En studie av NOSAM

Uppkomsten av NOSAM har sin grund i att dagens moderna samhÀllsutveckling mer eller mindre tvingar regioner att samarbeta för att stÀrka sin attraktionskraft gentemot omvÀrlden. Helt enkelt en ökad konkurrens. NOSAM innefattar ett regionalt omrÄde med tio olika medlemskommuner och befinner sig i en region som under de senaste 15 Ären, mycket pÄ grund av brobygget, genomgÄtt en rad förÀndringar. För att kunna arbeta mot de omgivande regionala krafterna och öka sin attraktivitet har sÄledes ett samarbete skapats. Fördelen med nÀtverkssamarbete Àr att de, genom sina olika kompetenser, kan lösa uppgifter bÄde pÄ ett billigare och effektivare sÀtt.

COIN vs DynCorp International : Hur har nyttjandet av DynCorp International pÄverkat Operation Enduring Freedom ? Afghanistan genom sin medverkan i utbildningen av Afghan National Police?

2001 störtades ett antal flygplan in i World Trade Center och Pentagon i USA, detta genomfördes av organisationen al-Qaeda med Usama Bin Laden som ledare. PÄföljden av detta blev att USA inledde sitt krig mot terrorismen. SkÄdeplatsen för detta blev Afghanistan som sedan tidigare har varit krigshÀrjat av Sovjet pÄ 80-talet. 2003 vann DynCorp sitt första kontrakt kopplat till Afghan NationalPolice, detta innebar att de ansvarade för att utbilda poliser som skulle arbeta pÄ lÀgre nivÄer. DÄ Tyskland ansvarade för utbildning av poliser pÄ nivÄerna commissioned och non-commissioned.

Facebook som intranÀt? : En studie om internkommunikation i facebookgrupper och sociala funktioner i intranÀt

Vi har identifierat att forskningen gÀllande Facebook som intern kommunikationskanal Àr bristfÀllig. VÄr studie syftar dÀrför till att undersöka hur facebookgrupper anvÀnds som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsÀttningar sociala funktioner i intranÀt skapar. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare pÄ tvÄ organisationer och en innehÄllsanalys av material frÄn en sluten facebookgrupp. VÄra resultat tyder pÄ att det finns mÄnga aspekter att ta hÀnsyn till om internkommunikationen sker pÄ Facebook, dÀribland sÀkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt grÀnsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland vÄra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar nÀr kommunikationen sker internt pÄ Facebook.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->