Sökresultat:
1369 Uppsatser om Lćt gć - ledare - Sida 44 av 92
Grupprocesser i en multikulturell ledningsgrupp
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledare beskriver de processer som uppstÄr in en multikulturell ledningsgrupp. Studien Àr designad som en fallstudie omfattande en multikulturell ledningsgrupp, med tio personer frÄn sju olika nationaliteter. Teorier om ledarskap, multikulturalitet och gruppdynamik anvÀnds för att visa pÄ de komplexa grupp-processer som antogs kunna framtrÀda. ForskningsfrÄgan som besvaras Àr: ?Vilka inomgruppsliga processer framtrÀder i en multikulturell ledningsgrupp nÀr gruppen samtalar om ledarskapet, multikulturaliteten och gruppdynamiken i den egna gruppen?? Huvudsaklig metod har varit fokusgruppmetoden.
Det positiva ledarskapet : Marte meo i arbetslivet: En testkonstruktion
Moderna ledarskapsteorier lyfter fram ledarens utvecklingsbefrÀmjande funktion och ser flera likheter mellan ledarskap och förÀldraskap. Syftet med studien Àr att konstruera ett ledarskapstest som bygger pÄ Marte Meo-metodens dimensioner för hur man skapar en utvecklingsstödjande dialog. De Ätta dimensionerna omtolkades frÄn ett förÀldra/barnsammanhang till ett ledare/medarbetarsammanhang. DÀrefter skapades fem testuppgifter utifrÄn operationella definitioner av varje dimension. NÀr etthundra testpersoner hade besvarat testet undersöktes varje dimensions reliabilitet med hjÀlp av Cronbachs alpha.
FramgÄngsrikt ledarskap: delaktighet i det strategiska arbetet - en nyckel till framgÄng?
Syftet med uppsatsen Àr att utröna om, pÄ vilket sÀtt och varför graden av delaktighet i det strategiska arbetet skiljer sig Ät mellan ett kunskapsintensivt tjÀnstföretag och ett tillverkande företag. Vidare syftar denna uppsats till att beskriva hur framgÄngsrika företagsledare skapar delaktighet i företagets strategiska arbete. Studien har genomförts som en fallstudie dÀr insamling av datamaterial skett genom personliga intervjuer och enkÀter. Resultatet visar att medarbetarna har större delaktighet i det strategiska arbetet i det kunskapsintensiva tjÀnsteföretaget. Det kunskapsintensiva tjÀnsteföretagets vision, affÀrsidé, kultur och vÀrderingar, stödjer delaktighet i det strategiska arbetet i större utstrÀckning.
Att vara i timglasets mitt
Uppsatsen beskriver första linjen chefers upplevelse av att arbeta i Àldreomsorgen. Det handlar om deras upplevelser av att sitta i en mellanposition och sjÀlva problematiken med att vara styrda bÄde uppifrÄn och nedifrÄn.För att försöka fÄnga denna upplevelse har vi stÀllt följande frÄgor till vÄra informanter: Vad innebÀr det att vara första linjen chef inom Àldreomsorgen? Vad anser första linjen chefer behövs för att vara en bra chef samt Ästadkomma ett gott ledarskap? För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem första linjen chefer inom Àldreomsorg i tre olika kommuner i SkÄne. Tre övergripande teman framkom ur vÄra intervjuer vilka vi benÀmnt som handlingsutrymme, chef och ledare samt stöd och handledning. Slutsatser som blivt uppenbara för oss Àr att första linjen chefer behöver mer stöd och handledning för att pÄ sÄ vis kunna öka flödet i timglasets mitt..
Arbetsterapeuters erfarenheter av arbetet i ett team för rehabilitering av vuxna med förvÀrvad hjÀrnskada
Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i ett team med rehabilitering av vuxna med en förvÀrvad hjÀrnskada. Sex arbetsterapeuter verksamma pÄ rehabiliteringskliniker i VÀsterbotten och i Norrbotten intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Strukturens betydelse för en effektiv rehabiliteringsprocess?, ?Samarbete ger rehabiliteringen ett mervÀrde? och ?Arbetsterapeutens roll med aktivitet i fokus?. Resultatet visade pÄ behovet av ett strukturerat arbetssÀtt i teamet dÀr en gemensam ledare Àr betydelsefull för att driva rehabiliteringsprocessen.
LÀrares syn pÄ ledarskap
Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att studera vad lÀrare och dÄ specifikt lÀrare som ocksÄ Àr idrottsledare har för uppfattningar nÀr det gÀller ledarskap. Det kommer stÀndigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet sÄ dÀrför behöver man kontinuerlig utbildning i detta omrÄde. Arbetet bestÄr av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lÀrare dÀr jag söker svaren till mina frÄgestÀllningar. Min litteraturgenomgÄng delar jag upp i tre delar, lÀrares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv pÄ ledarskap. I diskussionen har jag utgÄtt ifrÄn mina frÄgestÀllningar och det övergripande syftet med arbetet.
Specialpedagogens roll och den individuella utvecklingsplanen
Uppsatsen handlar om specialpedagogens roll i arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP). Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger, andra pedagoger och skolledare beskriver specialpedagogens roll i arbetet med IUP och att undersöka och analysera hur specialpedagogens roll i arbetet med IUP skulle kunna utvecklas enligt intentionerna i styrdokumenten. I uppsatsen anvÀnds det socialkonstruktionistiska perspektivet och social systemteori för att förstÄ specialpedagogikens anvÀndning. Intervjuundersökningen bearbetades kvalitativt och av den kan vi dra slutsatser som visar att specialpedagogen Àr involverad i arbetet med IUP framför allt i samband med elevers ÄtgÀrdsprogram. IUP ska utgÄ frÄn var eleven befinner sig i förhÄllande till lÀroplanens mÄl att uppnÄ och mÄl att strÀva mot, vilka visat sig svÄra att hantera.
Ledartexten ? En genre för alla?
Denna studie undersöker lÀsbarheten i ledargenren i morgontidningarna DN och SvD med hjÀlp av lÀsbarhetsfaktorerna; meningslÀngd, bisatsfrekvens, personliga pronomen och personord, LIX samt OVIX. Hypotesen som prövas i uppsatsen Àr att ledargenren, liksom skriftsprÄket i allmÀnhet, har gÄtt mot ett allt ?enklare? och mer lÀsbart sprÄk med mer inslag av talsprÄklighet. En annan hypotes Àr att DN som Àr en liberal tidning har ett enklare sprÄk Àn SvD som Àr konservativ/moderat. Materialet bestÄr av sammanlagt 12 ledartexter frÄn Ären 2004, 2008 och 2012.
"Om jag vore lite bÀttre skulle jag fÄ ett jobb" : En studie om hur arbetslöshet kan pÄverka sjÀlvkÀnslan
Den hÀr uppsatsen handlar om den mÀnskliga dimensionen iett företagsförvÀrv. VÄrt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av för att uppnÄ syftet Àr: Vad Àr HRs roll i ett företagsförvÀrv? Vilka uttryck tar sig den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv? Vad i den mÀnskligadimensionen Àr det som möjliggör respektive försvÄrar ett företagsförvÀrv? VÄrtfokus har legat pÄ tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mÀnskliga dimensionen i ett företagsförvÀrv, vilka Àr HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De hÀr tre temanautgör vÄr teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar.
Delat ledarskap : 8 kvinnliga enhetschefer berÀttar
Delat ledarskap Àr ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken Àn enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag Àr att denna arbetsform passar bÀttre för kvinnor dÄ de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förstÄelsen kring varför en del kvinnor vÀljer delat ledarskap samt hur de ser pÄ fenomenet i allmÀnhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i nÄgon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys.
Kvinnor och mÀns karriÀrvÀgar : En kvalitativ studie kring kvinnor och mÀns vÀg till chefskap
Den hÀr uppsatsen handlar om den mÀnskliga dimensionen iett företagsförvÀrv. VÄrt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av för att uppnÄ syftet Àr: Vad Àr HRs roll i ett företagsförvÀrv? Vilka uttryck tar sig den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv? Vad i den mÀnskligadimensionen Àr det som möjliggör respektive försvÄrar ett företagsförvÀrv? VÄrtfokus har legat pÄ tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mÀnskliga dimensionen i ett företagsförvÀrv, vilka Àr HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De hÀr tre temanautgör vÄr teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar.
Inlyssnande, tillit och feedback. - En kvalitativ studie om hur chefer och medarbetare pÄ ett Àldreboende ser pÄ ledarskap och medarbetarskap
Denna uppsats Àr en kvalitativ studie om hur chefer, medarbetare och samordnare ser pÄ ledarskap och medarbetarskap. Syftet Àr att undersöka chefers, medarbetares och samordnares syn pÄ ledarskap och medarbetarskap pÄ ett Àldreboende samt att ge en förstÄelse för hur ledarskap kan se ut i praktiken. Studien svarar pÄ tre frÄgestÀllningar vilka Àr: Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn pÄ ledarskap? Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn pÄ medarbetarskap? PÄverkas ledarskapet av yttre omstÀndigheter och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?. FrÄgestÀllningarna besvarades genom att vi genomförde individuella semistrukturerade intervjuer.
Mobbning : Definitioner, uttryckssÀtt och ett förebyggande arbete inom fritidshem
Denna undersökning visar hur nÄgra utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser ocksÄ vilka former mobbning kan ta sig i uttryck pÄ samt hur begreppet definieras. FrÄgestÀllningar Àr enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom vÄra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jÀmfört med varandra för att upptÀcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en lÀngre tid och att det kan ta sig i uttryck pÄ ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sÀtt.Det visar ocksÄ att man pÄ vÄra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och förÀldrar för att fÄ fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning..
Frihet i arbetet : En kvalitativ studie kring vad som skapar frihet i arbetet för anstÀllda
Den hÀr uppsatsen handlar om den mÀnskliga dimensionen iett företagsförvÀrv. VÄrt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av för att uppnÄ syftet Àr: Vad Àr HRs roll i ett företagsförvÀrv? Vilka uttryck tar sig den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv? Vad i den mÀnskligadimensionen Àr det som möjliggör respektive försvÄrar ett företagsförvÀrv? VÄrtfokus har legat pÄ tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mÀnskliga dimensionen i ett företagsförvÀrv, vilka Àr HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De hÀr tre temanautgör vÄr teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar.
Delat ledarskap - en möjlighet i offentliga organisationer? En analys av för- och nackdelar med delat ledarskap utifrÄn perspektiven ansvar och effektivitet
Traditionella modeller och instÀllningar till ledarskap har pÄ senare tid blivit allt mer ifrÄgasatta. Delat ledarskap Àr en organisationsform pÄ frammarsch som tar avsteg frÄn den vanliga bilden av ledaren som en person. Vi undersöker vad det innebÀr att ha tvÄ personer i en organisation som delar pÄ det formella ledarskapet. Den centrala frÄgan Àr huruvida delat ledarskap gÄr att rekommendera för offentliga organisationer. För att svara pÄ frÄgan krÀvs att man utreder vilka konsekvenser fenomenet har pÄ effektivitet, ansvarsutkrÀvande och ansvarstagande eftersom det Àr viktiga krav som stÀlls pÄ offentliga organisationer.