Sök:

Sökresultat:

5529 Uppsatser om Lćt den rätte komma in - Sida 61 av 369

Fenolers inverkan pÄ vinkvalitet : en litteraturstudie för kartlÀggning av fenoler och faktorer som kan inverka pÄ fenolkoncentrationen

Detta kandidatarbete Àr en litteraturstudie om fenoler i vindruvor. Fenoler Àr en stor grupp kemiska Àmnen som i sin nÀrvaro eller frÄnvaro inverkar pÄ vinets slutliga kvalitet i form av fÀrg, arom, bitterhet och strÀvhet. Detta arbete kommer att ta upp fenolers kemiska indelning, vilken roll de har i druvor, deras inverkan pÄ vinets kvalitet, olika miljöförhÄllanden som pÄverkar koncentrationen samt ta upp hur vinframstÀllningsprocessen inverkar pÄ fenolhalten. Fenolkoncentrationen i vin pÄverkas av en rad yttre betingelser vilket bÄde vinodlaren och vinmakaren behöver ha i Ätanke hela vÀgen frÄn odlingen av druvor till det drickfÀrdiga vinet. Genom en ökad förstÄelse för hur de kemiska föreningarna beter sig och genom att optimera förhÄllanden under odlingen och vinframstÀllningsprocessen kan vin av bÀttre kvalitet med högre fenolkoncentrationer komma att produceras..

LÀrande av spelförstÄelse i fotboll

Den hÀr studien undersöker fotbollsinstruktörers undervisning pÄ fotbollsgymnasium i VÀstraGötalandsregionen, fotbollsinstruktör Àr en term som betecknar lÀraren i Àmnet fotboll. Studiensstyrande frÄgestÀllningar forskar kring instruktörers uppfattningar och erfarenheter kringspelförstÄelse i fotboll, samt deras metodval i en undervisning som riktar sig mot spelförstÄelseoch lÀrande. Syftet med studien Àr att utifrÄn instruktörernas synsÀtt komma fram till effektivametodiska former som kan bidra till inlÀrning av spelförstÄelse pÄ gymnasiets fotbollsundervisning.I denna studie anvÀnds kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod för att samlain data dÀr sju fotbollinstruktörer vid tre olika gymnasier har intervjuats. Data Àr analyseratutifrÄn teorier om spelförstÄelse samt metoder i idrottsundervisning.I studien kommer det exempelvis fram att tidigare erfarenhet som fotbollsspelare Àr en fördelför att bli instruktör senare i trÀnarskapet. Det Àr instruktörernas ansvar att göra elevernamedvetna om vad spelförstÄelse Àr, hur och varför man trÀnar det.

Enhandsmanövrerad slanganslutning till dammsugare

Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..

Agnes ska börja i förskoleklass - en projektredogörelse om att göra en barnbok

Min projektredogörelse bestÄr av en barnbok som man i förskolan ska kunna anvÀnda sig av som ett pedagogiskt verktyg för att underlÀtta och synliggöra vad som komma skall för de barn som ska börja i förskoleklass. Fenomenet förskoleklass har funnits sedan 1998 men Àr vÀldigt svÄr att lokalisera i litteratur, och dÄ speciellt i barnlitteraturen. Det finns mÄnga böcker som berör skolstarten, men jag har inte hittat nÄgra som fokuserar pÄ övergÄngen mellan just förskola och förskoleklass. DÀrför tyckte jag att det var en rolig utmaning att göra en uppdaterad barnbok som speglar verksamheterna sÄ som de ser ut i dagslÀget. Jag har ocksÄ haft som mÄl att se hur man ute i verksamheterna jobbar för att eventuellt förebygga att förskoleklassen blir ett sÄ kallat tionde skolÄr. Resultatet blev en bok, som berör övergÄngen mellan förskola och förskoleklass, genom ett klassiskt upplÀgg av berÀttelsen, men med ett ovanligt Àmne och med en layout som sticker ut frÄn mÀngden.

Basel II, hur ska det gÄ? : En studie kring hur implementeringen av Basel II kan tÀnkas pÄverka den finansiella riskbedömningen av fastighetsbolag

Banker Àr skyldiga enligt lag att hÄlla en andel kapital mot utestÄende risker. För att minimera kreditrisken pÄ en alltmer komplex marknad har riskbedömning och riskhantering fÄtt en mer framtrÀdande roll. Detta för att hÄlla riskerna inom rimliga grÀnser. GÀllande kapitaltÀckningskrav, Basel I, uppfattas idag som oflexibelt och bristfÀlligt med avseende pÄ faktisk risk. Basel I beaktar varken kreditvÀrdigheten hos kunden, den faktiska riskexponeringen eller löptiden pÄ affÀren.

Bilder av meröppet : En textanalys av samtalet kring bibliotekens ?meröppet? i dagspress och biblioteksbladet

I den hÀr uppsatsen ligger fokus pÄ att utvÀrdera hur samtalet förs kring funktionen ?meröppet? pÄ bibliotek i dagspress och i biblioteksbladet. Meröppet Àr en funktion som gör det möjligt för anvÀndare att komma in pÄ biblioteket Àven nÀr personal inte Àr pÄ plats. Det Àr en framförallt positiv bild som ges nÀr man rapporterar kring meröppet. Teman som att meröppet utvecklar biblioteket och anpassar det till ett modernt samhÀlle, ökar besök och utlÄn, fungerar som en lokal mötesplats och gör biblioteket mer tillgÀngligt, Àr sammanflÀtade med att meröppet anses vara en framgÄng.

Studenter om lÀroboken som lÀromedel

Föreliggande studie undersöker elevers attityder till och anvÀndning av lÀroböcker i historia. Studien Àr en enkÀtundersökning som sÀtter lÀroboksanvÀndningen inom Àmnet historia mot den hos eleverna upplevda nyttan av alternativa medier, frÀmst internet. Den undersökta elevgruppen gÄr pÄ gymnasiet, antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt program, pÄ friskolor i Malmö. I ett försök att komma fram till vad som gör att elever i stor utstrÀckning Àr positivt instÀllda till internet medan de Àr mera negativt instÀllda till lÀroböcker delas respondenterna in i kategorier efter kön, typ av gymnasieutbildning samt konstant tillgÄng till dator. Resultaten för studien visar att det Àr frÀmst mÀn som avviker frÄn den genomsnittliga uppfattningen med mÀn pÄ praktiska utbildningar som mest negativ till böcker och positiv till internet medan mÀn pÄ teoretiska utbildningar Àr mer positiva till böcker Àn de andra, men fortfarande positiva till anvÀndning av internet..

MÀnniskohandelosoffers rÀtt till uppehÄllstillsÄnd i Sverige samt ÄtervÀndarprobematiken

Syftet med denna uppsats Àr att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rÀttssÀkerheten för den enskilde. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr centralt i en lag som denna dÄ tvÄngsvÄrd Àr ytterst ingripande i den enskildes integritet samt Àr obligatorisk att tillÀmpa. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr tvetydigt och svÄrt att ge en klar definition, i detta fall Àr dock förutsebarheten samt den rÀttsliga likheten av vikt för den enskilde. Det Àr Àven viktigt att handlÀggarens utrymme för skönsmÀssiga bedömningar samt godtycke Àr sÄ liten som möjligt för att öka den rÀttsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillÀmpning av LVM.SocialtjÀnstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem Àr ytterst lÄngtgÄende och Àr en viktig del av tvÄngsvÄrden. Detta dÄ socialtjÀnsten har till ansvar att starta en utredning dÄ det anses pÄkallat samt en skyldighet att ansöka om tvÄngsvÄrd hos lÀnsrÀtten dÄ kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.

Svenska som andrasprÄk - ett stödÀmne?: en studie av Àmnet svenska som andrasprÄks status

Denna uppsats ger en tillbakablick pÄ skolÀmnet svenska som andrasprÄks nÄgot komplexa historia och karaktÀr. HÀr undersöks Àven hur det ser ut för elever med huvudÀmnet svenska som andrasprÄk i dagens skolverklighet, samt hur elevernas utbildning i sin tur ses pÄ av lÀrare och skolledning: det vill sÀga vilken status Àmnet har. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ IVIK (individuella programmet introduktionskurs för invandrare) pÄ gymnasieskolan. Fyra lÀrare, en rektor samt en kurator har intervjuats, alla med koppling till IVIK. Resultatet visar att det rÄder stor okunskap om Àmnet svenska som andrasprÄk inom skolvÀrlden, och mÄnga dÀri ser Àmnet som ett stödÀmne.

Simsalabim frÀmlingsfientlighet försvinn! : En kvalitativ studie av lÀrares arbetsmetoder mot frÀmlingsfientlighet

Jag Àmnade att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare praktiskt bemöter frÀmlingsfientlighet. Vilka metoder anvÀnds? VarifrÄn kommer dessa metoder? Hur upplever lÀrare att dessa metoder fungerar? För att ta reda pÄ detta har jag genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Jag genomförde fem oberoende intervjuer med fem olika lÀrare frÄn olika skolor. Det jag fick ut av dessa fem intervjuer har jag sedan jÀmfört, analyserat och kopplat till tidigare forskning samt litteratur som önskar att vÀgleda lÀrare i arbetet mot frÀmlingsfientlighet.

Korta relationer i nya medier

Podcasten Àr i Sverige ett nytt medium. Denna kanal sÀrskiljer sig frÄn andra mer etablerade medier i det avseende att korta relationer vanligtvis uppstÄr mellan podcasts och sponsorer. Det som Àr uppseendevÀckande med detta Àr att teorier gÀllande relationsutbyten föresprÄkar lÄngsiktiga relationer. Attribut som Àr av betydelse för relationsutbytets utveckling Àr: relationens lÀngd, förtroende, ömsesidigt beroende, normer, och anpassning. Intressant blir sÄledes att undersöka hur detta kan komma sig.

"TUSEN och En natT" : NÀr kulturer möts i ett utvecklingsprojekt

Denna uppsats behandlar synen pĂ„ kultur inom utvecklingsprojektet tusenet. Tusenet Ă€r ett projekt mellan Sverige och Turkiet och en del av Turkietprogrammet, som syftar till att underlĂ€tta och frĂ€mja Turkiets medlemskap i EU samt att fördjupa de svensk-turkiska relationerna. DĂ„ denna uppsats bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer vill vi skapa förstĂ„else snarare Ă€n att komma fram till nĂ„gra absoluta sanningar. Studien Ă€r baserad pĂ„ sex stycken kvalitativa intervjuer med representanter frĂ„n de svenska deltagarna i tusenet. Även en mindre omfattande telefonintervju för att utreda projektnamnet har utförts.

Ska det vara sÄ svÄrt att vÀlja rÀtt frÄn början?

NÀr eleverna vÀljer till gymnasiet genomför ett flertal av dem ett byte av program i nÀra anslutning till skolstart. Undersökningen tittar nÀrmare pÄ omvalet och kan komma att vara ett stöd för samtliga yrkeskategorier inom skolan som möter elever inför gymnasievalet. Studie- och yrkesvÀgledare inom skolan skall vara ett stöd i personalgruppens studie- och yrkesorienterande insatser vilket gör resultatet relevant för deras yrkesutövning. Syftet med undersökningen Àr att fÄ veta vilka aktiviteter som kan ha haft betydelse för ungdomars val till gymnasieskolan samt vilka de viktigaste anledningarna till omval varit. Som metod har en kvantitativ enkÀt med semistrukturerade frÄgor anvÀnts.

"Media kan allmÀnt skapa identitetsproblem eftersom de gör att man vill tllhöra en viss grupp" : En studie om hur invandrare och utlÀndska personer betraktar sig sjÀlva utifrÄn det som medierna konstruerar

MÄnga utlÀndska personer som flyttar till Sverige, eller som Àr födda i Sverige och har förÀldrar som har invandrat, kan komma att uppleva nÄgon form av identitetsproblem, det vill sÀga att man inte riktigt vet var man kommer ifrÄn eller Àr osÀker pÄ var man tillhör. Mitt intresse för det hÀr Àmnet har ökat alltmer efter att ha lÀst en del om mediernas konstruktion, om hur medierna skildrar bilden av invandrare, grÀnsdragningen mellan ?vi och dem?, men samtidigt som jag sjÀlv personligen upplevt det som kallas för identitetsproblem. Jag vill i denna studie knyta samman dessa tvÄ Àmnen och ta reda pÄ hur personer med utlÀndsk bakgrund upplever och betraktar sig sjÀlva utifrÄn det som medierna konstruerar, och inte om hur medierna konstruerar och skildrar invandrare. Jag kan tÀnka mig att det hÀr Àmnet Àr intressant för mÄnga utlÀndska personer som upplever, eller har upplevt, nÄgon form av identitetsproblem.

En policyanalys av en integrerad certifikatmarknad för förnyelsebar elektricitet i Europa

År 2001 antogs EU-direktiv 2001/77/EG vars syfte Ă€r att stimulera fram mer förnyelsebar el inom Europeiska Unionen (EU). MĂ„let Ă€r att fram till Ă„r 2010 ska 22 procent av den totala anvĂ€ndningen komma frĂ„n förnyelsebar el. Under senare Ă„r har EU-kommissionen annonserat planer pĂ„ att skapa ett gemensamt europeiskt stödsystem för förnyelsebar el. Inom Europa finns för nĂ€rvarande fyra olika stödsystem, inmatningspriser, kvotplikt, skatter och det sĂ„ kallade certifikatsystemet. Ett troligt scenario Ă€r att EU-kommissionen frĂ€mjar framvĂ€xten av ett harmoniserat certifikatsystem.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->