Sök:

Sökresultat:

5529 Uppsatser om Lćt den rätte komma in - Sida 29 av 369

Internet som marknadsföringsverktyg för lÄtskrivare/producenter

Tanken med vÄrt examensarbete var att vi skulle ge oss sjÀlva en bra start i arbetslivet. Dels genom att komma igÄng mer med lÄtskrivandet men framförallt att fÄ inblick i vad som ska till för att vi senare ska kunna ta oss hela vÀgen. Att slÄ sig in i musikbranschen som lÄtskrivare/producent Àr ingen lÀtt uppgift och att göra sig ett namn som en sÄdan duo eller ett sÄdant team Àr fÄ förunnat.Internet Àr ett bra forum att visa upp sig pÄ men dÀr om nÄgonstans slÄss man med mÄnga om uppmÀrksamheten. De moment som alltid varit viktiga finns fortfarande kvar trots Internets intÄg. Produktion, presentation och kontaktnÀt Àr tre viktiga hörnstenar till den framgÄng som mÄnga söker..

Svenska pressens framstÀllning av Adolf Hitlers 50- Ärsdag den 20 april 1939

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmÀnheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmÀnheten, dÀrför Àr det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frÄgestÀllningar som tillsammans tÀcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka kÀllor har anvÀnts? Vilka aktörer har fÄtt komma till tals? Hur frekvent förekommer vÀrdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kÀrnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger pÄ en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, frÄn den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

En studie av lÀrarperspektiv pÄ Àmnesintegrering mellan matematik och trÀslöjd

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares syn pÄ Àmnesintegrering mellan matematik och trÀslöjd i skolÄr fyra. VÄr vision Àr att integrera Àmnena i vÄr kommande yrkesutövning. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka möjligheter till Àmnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien fÄr vi kunskap om vilka förutsÀttningar och förvÀntningar vi kan komma att möta. LÀroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning dÀr Àmnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ÀndamÄlet.

Socialt ansvar - En text om ledarskap och alkohol.

I denna uppsats har vi belyst det faktum att det idag finns ett överflöd av recept och handböcker med lösningar pÄ hur man som ledare ska upptÀcka och agera dÄ ett beroende eller missbruk upptÀcks hos en anstÀlld pÄ arbetsplatsen. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fÄ fram en kvalificerad text om socialt ansvar, ledarskap och alkohol som i sin tur kan bidra till att öppna upp Àmnets diskurs.VÄrt mÄl Àr inte att komma fram till en given sanning eller en lösning pÄ problemet, detta dÄ vi anser att det inte finns nÄgon. Vi anser Àmnets diskurs Àn mer komplex Àn sÄ och vÄrt syfte med uppsatsen har dÀrför varit explorativt. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ ansats och har i denna uppsats genomfört tre intervjuer med tre olika företagsledare. Detta för att fÄ reda pÄ hur de intervjuade ledarna ser pÄ socialt ansvar och hur de agerar i sin roll för en hÄllbar samhÀllsutveckling med fokus pÄ alkoholrelaterade frÄgor.

Är det ekonomiska bistĂ„ndet kravlöst? En undersökning av försörjningsstöd till personer med missbruk

Enligt 4 kapitlet 1 § SocialtjÀnstlagen (SoL) har den som inte sjÀlv kan tillgodose sina behov eller kan fÄ dem tillgodosedda pÄ annat sÀtt rÀtt till bistÄnd av socialnÀmnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom bistÄndet tillförsÀkras en skÀlig levnadsnivÄ. BistÄndet ska utformas sÄ att det stÀrker hans eller hennes möjligheter att leva ett sjÀlvstÀndigt liv. Den enskilde ska sÄledes inte sjÀlv kunna tillgodose sina behov. Om möjligt ska den enskilde stÄ till arbetsmarknadens förfogande för att erhÄlla försörjningsstöd.

Missbrukens diskurs : En diskursanalys kring narkotikamissbruk

I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda pÄ hur de konstrueras i medietexter, vilka som fÄr komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhÄllande till varandra. Teorin som anvÀnts Àr Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori anvÀnts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende pÄ vilken ideologisk utgÄngspunkt skribenten kunde antas ha baserat pÄ sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hÀnsyn till drogernas historiskt kulturella kontext..

Företagsrekonstruktion : CivilrÀttens svarta fÄr

HD har i ett antal domar under 2000-talet och frama?t utvecklat systemet kring fo?retagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i fo?rarbetena kring lagen om fo?retagsrekontruktion a?r att skapa neutralitet mellan konkurs och fo?retagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en ga?ldena?r med betalningssva?righeter ska fa? samma fo?rdelar av att fo?rsa?tta bolaget i fo?retagsrekonskruktion som i konkurs.

Förmögenhetsbeskattning av onoterade aktier - Àr den ÀndamÄlsenligt utformad för den skatteskyldige?

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt.I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

FörbÀttring av fixturering: för ökad kvalitet vid
bearbetning av vÀxelhus

Detta examensarbete handlar om hur uppspÀnningen av slutvÀxelhus i fixturer kan förbÀttras för att erhÄlla bÀttre rundhet pÄ slutvÀxelhusets lockhÄlsdiameter. Arbetet har utförts hos företaget GETRAG All Wheel Drive i Köping. SlutvÀxeln Àr en av komponenterna i GETRAG:s fyrhjulsdrift som fördelar kraften frÄn motorn till bakhjulen. SlutvÀxelns ytterhölje kallas slutvÀxelhus och Àr tillverkat i aluminium. SlutvÀxelhuset spÀnns fast i en fixtur i en av företagets bearbetningsmaskiner kallad ?Heller 4? dÀr det bearbetas i en rad olika operationer varvid den största innerdiametern med ett mÄtt pÄ 158 mm blir orund i tillverkningen.

Förmögenhetsbeskattning av onoterade aktier - Àr den ÀndamÄlsenligt utformad för den skatteskyldige?

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt. I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Komponentmetoden i K3 -FörÀndrad redovisning i fastighetsbolag

Bakgrund och problemdiskussion: K-projektets huvudregelverk K3 blir obligatoriskt atttillÀmpa frÄn och med 2014. Komponentmetoden Àr en nyhet i K3 som fastighetsbranschen istort har motsatt sig. För fastighetsbolag innebÀr metoden ett omfattande arbete med att dela infastigheterna i komponenter med olika förbrukningstid. SABO och HyresgÀstföreningen menaratt det kommer innebÀra att fastighetsbolagen mÄste lÀgga en större del av underhÄllsutgifterna ibalansrÀkningen vilket kortsiktigt vÀntas leda till ökat redovisat resultat. Andra förvÀntar sigistÀllet att fastighetsbolag med hjÀlp av redovisningsmetoder ÀndÄ kommer fortsÀtta att ta storakostnader i resultatrÀkningen och att komponentmetoden i praktiken inte kommer fÄ nÄgra störreeffekter i fastighetsbranschen.Syfte: Att analysera hur redovisningen i nÄgra fastighetsbolag kommer pÄverkas av komponentmetodensamt att undersöka om det finns bakomliggande motiv och faktorer som kan inverka pÄhur komponentmetoden kommer att praktiseras i fastighetsbolag.AvgrÀnsning: Studien Àr begrÀnsad till komponentmetoden i K3.

Religionsundervisningen igÄr, idag och imorgon : en uppsats om hur religionsundervisningen sÄg ut, ser ut och kommer att se ut

Jag hÀvdar att religionsundervisningen för ungefÀr tre decennier sedan var mindre öppen för flera religioner, till skillnad frÄn dagens religionsundervisning pÄ grundskolan. DÀrför Àr mitt syfte att undersöka om religionsundervisningen förr var lika öppen för andra religioner som dagens undervisning Àr och dessutom försöka fÄ nÄgra Äsikter om framtidens undervisning. För att besvara mitt syfte anvÀnder jag följande frÄgestÀllningar:Hur sÄg religionsundervisningen ut för tre decennier sedan?Hur ser religionsundervisningen ut i dag?Vad lÄg/ligger fokus pÄ i undervisningen?Hur sÄg/ser lÀrarna pÄ lÀroplanerna?Hur kan religionsundervisningen komma att se ut i framtiden? .

SÀg det i toner - och i ord! : olika vÀgar till att tolka körmusik

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

LÄg inflation trots stigande tillgÄngspriser : Bör rÀntepolitiken motverka bubblor i tillgÄngspriser?

FrÄn Är 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrÀttspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affÀrsvÀrldens generalindex) med ca 200 procent. Det har sÄledes skett en vÀrdestegring pÄ tillgÄngar i Sverige med i genomsnitt nÀrmare 165 procent pÄ 10 Är.VÄr frÄgestÀllning Àr: Bör Riksbanken motverka dessa tillgÄngsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat tvÄ explicita mÄl dÀr den ena Àr att upprÀtthÄlla stabilt penningvÀrde, och det andra att upprÀtthÄlla finansiell stabilitet. TillgÄngsprisökningar kan pÄverka möjligheten att klara bÄda dessa mÄl. Det första mÄlet genom att KPI (inflationen) pÄverkas direkt via ökad konsumtion pÄ grund av förmögenhetseffekter.

Applicering av real optionsanalys vid beslut om flerbostadsrenovering - En studie av förutsÀttningar samt för- och nackdelar

Bakgrund och problem: I Sverige finns ett stort latent underhÄllsbehov av flerbostadshus. De fastigheter som uppfördes mellan 1961-1975 berörs i synnerhet av detta pÄ grund av den tekniska förslitningen och den höga andel av den totala bostadsvolymen som dessa utgör. Att lönsamt renovera dessa fastigheter utgör en stor utmaning för fastighetsÀgare framöver. Idag utvÀrderas renoveringsprojekten inför genomförandet med hjÀlp av nuvÀrdesmetoden men det finns betydliga brister med denna. Följderna av detta Àr, bland annat, att de osÀkerheter och risker som Àr kopplade till projekten inte vÀrderas tillbörligt samt beslutssituationen upplevs som oklar.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->