När patienten önskar att få avsluta sitt liv i hemmet krävs det att den avancerade vården också flyttas till hemmet. Distriktssköterskor har övergripande omvårdnadsansvar inom palliativ hemsjukvård och kan uppleva etiska, moraliska och kommunikativa svårigheter. För en god palliativ omvårdnad krävs det att distriktssköterskor är engagerade, har erfarenhet och har avancerad kompetens inom palliativ vård. Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom palliativ hemsjukvård. Nio distriktssköterskor intervjuades.

Bakgrund: Människor lever längre idag, det leder till ökning av demenssjukdomar och påverkar hälsotillståndet. Musik har visat sig vara en bidragande faktor för förbättrat hälsotillstånd hos andra sjukdomskategorier och är en kostnadseffektiv vårdåtgärd.Problem: Många personer med en demenssjukdom har ett försämrat hälsotillstånd till följd av sjukdomstillståndets funktionsnedsättningar och förändrade livssituation.Syfte: Att beskriva musikens påverkan på personer med en demenssjukdom.Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har används. Sju artiklar med kvantitativ ansats och tre artiklar med kvalitativa ansats artiklar har används.Resultat: Musik ökar glädje, allmän vakenhet, lugn, behag och lekfullhet och välbefinnandet och reducerar ilska, sorg, oro, dra och ta tag i föremål. Kommunikationen och delaktigheten ökar vid användandet av musik och det leder till förbättrat socialt samspel med andra människor. Musik har störst inverkan på personer med mild till måttlig demens.Slutsats: Musik som vårdinsats skulle kunna förhindra onödigt lidande, men musik har olika effekt beroende på hur långt gången personen är i sin demenssjukdom.

Var tredje person får beskedet cancer. Det här innebär att en hel familj kan komma att påverkas, vilket kan skapa ett lidande i förhållande till vården, sjukdomen, livet och vardagen, samt det existentiella. Syftet med studien är att belysa lidandet hos närstående till en cancersjuk person. Material samlades in genom att läsa nio utvalda bloggar där närstående skrev om sitt lidande i relation till den cancersjuka personen. I studien användes en deduktiv analys utifrån Erikssons (1994) teori om lidande.

Denna studie ville belysa en specifik grupps livsföring bland personer med funktionshinder nämligen de som inte kan föra sin egen talan. Området utforskades genom intervjuer med föräldrar. Syftet var att öka kunskapen om hur föräldrar till personer med flerfunktionshinder bemästrar sin situation. Frågeställningarna var dels hur föräldrarna uppfattade omgivningens stöd och stress, vad de tyckte om ett normalt liv och hur de bedömde samhällets insatser, dels deras syn på barnets autonomi och betydelsen av deras makt i relation till barnet. Studien hade en kvalitativ och fenomenologisk ansats och användes som metod.

Manipulation är ett gemensamt drag i sekteristiska rörelser som vill ta bort jag-identiteten och ersätta den med något annat. Syftet med studien var att belysa vilka reaktioner anhöriga får då en nära familjemedlem är med i ett religiöst sekteristiskt sammanhang. Metoden är kvalitativ med interaktiv induktion. Öppna, icke standardiserade intervjuer som följt en temaguide gjordes utifrån ett snöbollsurval som sedan analyserades på gruppnivå efter de riktlinjer Grounded Theory har. Metoden är vald därför att det finns litet forskning på området och är särskilt lämplig när sociala processer ska undersökas.

Att vara småbarnsförälder och samtidigt drabbas av en cancersjukdom utgör svåra och existentiella känslor kring sitt egna liv och sina barn. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelserna kring att vara cancersjuk småbarnsförälder. Två självbiografiska böcker analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att rädslan över att dö och tvingas lämna sina barn var en övergripande känsla som uppkom hos de cancersjuka föräldrarna, samtidigt som de kämpade med att dölja sina känslor för barnen och upprätthålla en normal vardag.

Schizofreni är en sjukdom som är fascinerande och en av de mest tragiska. I sjukdomsbilden ingår det autism, associationsrubbningar, ambivalens och affektiv rubbning. Schizofreni ger ett utanförskap från samhället och en känsla av ensamhet på grund av svårigheter att fungera i sociala sammanhang. Begreppen som behandlades i studien är livsvärld, subjektiv kropp och lidande. I tidigare studier har det visats att människor som lever med schizofreni upplevde en stor ensamhet och utanförskap i samhället.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse kring när deras barn befinner sig i det terminala skedet av svår sjukdom eller trauma, och av den palliativa vård de erhåller. Ett ytterligare syfte var att kvalitetsgranska artiklarna utifrån datainsamlingsmetod. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har en beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl med sökorden child, parent, experience, palliative care och death. Tretton artiklar valdes ut och bearbetades. Huvudresultat: Det framkom att föräldrar upplevde att vägen mot att förlora ett barn var en kaosartad och känsloladdad tid.

Då en närstående insjuknar hastigt lämnas övrig familj i en komplex situation därfamiljestrukturen rämnar. Då den närståendes sjukdom eller skada är av det allvarligaslag att den kräver intensivvård sker det stora förändringar i vardagen. Studier visar påatt barn idag ofta inte tillåts att besöka sina närstående på en allmänintensivvårdsavdelning både av vårdpersonalen och av föräldrarna. Den kunskap somfinns idag är begränsad gällande om hur barn reagerar då närstående vårdas på IVA.Syftet med studien är att beskriva de reaktioner som förekommer hos barn som har ennärstående som vårdas på en vuxen intensivvårdsavdelning samt att beskriva vilka somär de utlösande faktorerna för reaktionerna. Metoden som används är en kvalitativinnehållsanalys av vårdvetenskapliga artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person som har sjukdomen demens. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att känna ständig oro och skuld, att roller och relationer förändras, att kunskap och stöd underlättar situationen, att se personen förändras känns fruktansvärt och att ha kontroll över situationen ger styrka. Närstående upplevde en ständig oro och skuld gentemot personen med demens vilket ledde till bland annat sömnsvårigheter, maktlöshet och frustration. Hela livet förändrades i samband med sjukdomenoch närstående kände sig mer isolerade, hemmabundna och upplevde förlust av sitt sociala liv. Att leva med en person som har sjukdomen demens innebar även mycket sorg över personens minnesförlust och förändrade personlighet.

Upplevelser av att vara närstående vid ett oväntat dödsfall är individuell och påverkas av tidigare erfarenheter. En situation där någon dör oväntat kan vara en traumatisk och chockartad upplevelse för närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående vid ett oväntat dödsfall. Tio vetenskapliga studier som beskrev vuxna personers upplevelser vid oväntad död kvalitetsgranskades och analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i sex kategorier: att känna förtvivlan och otillräcklighet i det akuta skedet, att vilja vara nära och samtidigt behöva närhet, att känna tillfredställelse eller förskräckelse relaterat till den dödes kropp, att känna tomrummet som den döde lämnat efter sig, att reflektera och försöka gå vidare samt att känna att sjukvårdspersonalens bemötande var av betydelse.

I dag är cirka 140 000 personer drabbade av demenssjukdom och en stor del av dessa vårdas av sin partner. Att leva med en person drabbad av demenssjukdom innebär en förändrad livssituation och en förändring av den närståendes livsvärld. Livskamrater till personer med demenssjukdom har enligt forskning behov kopplade till sjukdomen och den nya livssituation som sjukdomen medför både för dem själva och för deras partner. För att kunna möta den närståendes behov har sjuksköterskan ett ansvar att skapa en bild av deras upplevelser. Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser och känslor av att leva med en demenssjuk livskamrat.

BAKGRUND: En konfrontation och möte med döden sker för de flesta genom ens egen eller en närståendes svåra sjukdom. Att vara anhörig till en svårt sjuk person är inte en enkel roll och för många anhöriga kan detta vara en ny och skrämmande situation. Samtidigt som den anhörige förväntas finnas där och stödja den sjuke, bär denne också på en egen sorg. SYFTE: Att belysa närståendes upplevelser vid vård i livets slutskede av en anhörig i hemmet. METOD: Litteraturstudie med 15 artiklar inkluderade, materialet analyserades med innehållsanalys.

Patienter i livets slutskede behöver få en trygg sista tid och vårdas på bästa sätt. Som sjuksköterska är det viktigt att göra den sista tiden som patienten har kvar så meningsfull som möjligt. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer där döden nalkas. Målet för den palliativa vården baseras på fyra hörnstenar; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Förutsättningen för en god palliativ vård är en fungerande och bra kommunikation mellan personal, patient och närstående.

Bakgrund: I begreppet ätstörningar innefattas sjukdomarna anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörningar utan närmare specifikation. Bland vårdpersonal finns en stor brist på kännedom och förståelse för sjukdomen, vilket försvårar vården. Personer med ätstörningar framkallar ofta negativa känslor hos vårdpersonalen, eftersom de ofta möts av starka känslor av fientlighet, ilska och stress. Att vårda dessa personer är således en stor utmaning för vårpersonalen, då de ska skapa en vårdrelation till personerna. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med ätstörningar.