Upplevelsen av att leva med tidig demenssjukdom kan vara svår och kan innebärakänslor av misslyckanden, sorg och förlust av autonomi för personer meddemenssjukdom. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva personers upplevelse av den egna identiteten vid tidig demenssjukdom. 13 artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att personer med demenssjukdom strävade efter att vara samma person som förut genom att vara självständig och bibehålla personliga roller så långt som möjligt.Upplevelsen av att förlora sin tidigare person innefattade förlust av aktiviteter ochroller.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Cancer är en av de sjukdomar som ökar mest för tillfället. En av orsakerna till ökningen är att medellivslängden blivit högre. Den ökade medellivslängden är något positivt i sig, men det innebär också att sjukdomen hinner drabba fler människor. Cancer är en sjukdom som påverkar många personer direkt eller indirekt och det är inte bara de som har cancer som är sjuka, utan hela familjen blir sjuk. Syftet med denna fallstudie var att belysa en persons upplevelse av att vara närstående till en svårt sjuk familjemedlem.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor. Bröstcancer kan leda till att kvinnor måste ta bort en del eller hela sitt bröst. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst av följd av bröstcancer. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1999-2009. Artiklarna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys metod med en manifest ansats.

Syftet med undersökningen är att ta del av personalens erfarenheter av föräldrasamverkan i en skolverksamhet för elever med autism, från förskola till årskurs fem. Undersökningen fokuseras också på vilken syn skolpersonal har på föräldrasamverkan och vilka förutsättningarna är för ett bra föräldrasamarbete. I arbetet med elever med autism är det nödvändigt att vi har kunskaper om funktionshindret och det specialpedagogiska arbetssättet. I ett föräldrasamarbete behöver vi inta ett förhållningssätt som bygger på ömsesidig respekt där lyhördhet och empati är en viktig grund. Genom detta byggs ett förtroende upp successivt.

Målet med den här studien var att beskriva upplevelsen av att få ett barn med Down Syndrom. Vi valde att använda oss av självbiografier då det inte har gjorts så många kvalitativa studier inom detta ämne i Sverige. Vår kvalitativa innehållsanalys följer modellen: Att analysera berättelser (Friberg, 2006). Resultatet blev åtta teman: Personalens påverkan i samband med förlossningen, ovisshet och oro vid den första misstanken, upplevelser i samband med beskedet, upplevelse av skuld, flykt och misslyckande, upplevelse av sorg och smärta, omgivningens reaktioner och påverkan, fördomar och oro inför framtiden och så blev vardagen. Resultatet visar att nyblivna föräldrar till barn med Downs Syndrom har ett stort behov av stöd från omvårdnadspersonalen.

Kunskaper om vad som tröstar i kris och sorg är centrala då sjuksköterskan skall bemöta patienter som drabbats av en livshotande sjukdom. Eftersom bot inte alltid är möjligt borde förmedlingen av tröst få en mer framträdande roll inom vården. Begreppet tröst härstammar från förtröstan som i sin tur är synonymt med hopp, men förtröstan är också besläktat med trygghet. Syftet med denna litteraturstudie var att få mer kunskap om vad vi som sjuksköterskor kunde göra för att förmedla tröst vid svår sjukdom utifrån vad patienten själv upplevde som tröstande. Artiklar söktes ur Pubmed, Cinahl, Blackwell Synergy och manuellt varpå 10 relevanta studier valdes ut.

Bakgrund Under de senaste åren har den palliativa sjukvården ökat samt viljan att få bo kvar hemma i livets slut ökat. Detta ställer höga krav, både på yrkeskompetensen hos sjuksköterskorna men även på ett emotionellt plan hos sjuksköterskorna. Patienter behöver ett professionellt bemötande och kontinuitet och ett engagemang i bemötan-det. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att vårda pati-enter i ett palliativt skede i hemmet. Metoden är en litteraturstudie där 7 vetenskap-liga artiklar används och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Evans (2002).

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

Personer med långvarig sjukdom som bor i ordinärt boende är ofta beroende av stöd och hjälp på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos personer med långvarig sjukdom som bor i ordinärt boende av att vara beroende av stöd och hjälp. En manifest innehållsanalys av 14 vetenskapliga artiklar gjordes. Analysen resulterade i fem kategorier, att vårdare inte uppfyller behoven, att förlora privatliv och värdighet, att vara en börda för andra, att vårdare kan bidra till acceptans att ta emot hjälp, att vara känna oro och frustration i vardagen. Personer upplevde att okända och för stort antal vårdare var negativt.

Syftet med studien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder närstående uppfattar som viktiga för att deras anhörig ska få en värdig död. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och litteratur söktes i databaserna Elin, Cinahl och Pubmed. Femton vetenskapliga artiklar varav både kvalitativa och kvantitativa valdes, granskades och sammanställdes. I resultatet framkom sex kategorier: symtomkontroll, vårdmiljö, kommunikation, delaktighet, efter döden och andlighet. För att befrämja en värdig död var symtomkontrollen av vikt då lidandet skapar stress hos närstående.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. Föräldrarnas liv efter förlusten förändras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten är föräldrarna i stort behov av stöd från sina nätverk. De måste lära sig att leva med förlusten och de får kämpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur föräldrarna upplevde välbefinnande respektive lidande upp till två år efter att deras barn avlidit i cancer.

Vid MS och ALS förekommer depressioner i olika nyanser, vilket är viktigt försjuksköterskan att fånga upp tidigt och ge den omvårdnad individen behöver samt att minska lidandet. För att detta skall kunna uppnås är det viktigt att den som är sjuk känner trygghet och tillit i sin relation till sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av olika symtom i samband med depression som förekommer vid MS och ALS. För att fånga upp människors upplevelser av symtom i samband med depression användes en kvalitativ metod. Data samlades in genom åtta självbiografier som var skrivna på svenska av både kvinnor och män.

Bakgrund:Ett barn som befinner sig i en förlustsituation är beroendes av de personer som finns i dess omgivning. Barn behöver precis som vuxna uttrycka sina känslor och behov. Enligt forskning leker sig barnen ur de situationer som för dem är svåra.Syfte:Syftet med uppsatsen är att studera lekens betydelse för barns bearbetning av förlust. Vi kommer att undersöka hur ett antal pedagoger stödjer och vägleder barnet/barnen i deras bearbetning kring förluster.Metod:Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån en hermeneutisk ansats. Vi har intervjuat 6 verksamma pedagoger inom förskolan.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till barn med diabetes mellitus typ 1 upplever och hanterar sin vardag samt hur de upplever stöd och information från sjukvården. Den design som användes var beskrivande litteraturstudie. De databaser som användes var Cinahl och PubMed och resultatet formades från 15 vetenskapliga artiklar. Det resultat som framkom var att i samband med barnets insjuknande upplevde föräldrar bland annat kaos, ångest, sorg och chock. Föräldrarna fick ta ett stort ansvar över sjukdomen och de använde olika copingstrategier för att kunna hantera detta.