Sökresultat:
3074 Uppsatser om Lćngvarig sjukdom - Sida 66 av 205
Jag vill bara fÄ hjÀlp : patienters upplevelser av vÄrdpersonalens bemötande under vÀntetiden pÄ akutmottagningen
BakgrundHög belastning ses pÄ akutmottagningar vÀrlden över. Detta kan bero pÄ ett stort antal icke akuta patienter söker sig dit. Till akutmottagningen kommer patienter som utsatts för akut skada eller sjukdom och majoriteten fÄr en lÄg prioritering i triagesystemet och fÄr vÀnta lÀnge pÄ vÄrd. Patienten ska erhÄlla individanpassad hjÀlp, dÀr personlig bekrÀftelse Àr en del av processen tillsammans med ett individanpassat bemötande och individanpassad information. VÄrd skall ges med hÀnsyn till alla mÀnniskors lika vÀrde och ske genom ett respektfullt bemötande.
?Jag bloggar. AlltsÄ lever jag!? En studie om kvinnors bloggande i samband med cancersjukdom.
Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vilken betydelse bloggande kan ha för kvinnors bearbetning och hantering av sin cancersjukdom samt vilken betydelse bloggens sociala interaktionsmöjligheter har för dessa kvinnor. De metoder som anvÀnts i studien Àr innehÄllsanalyser av 13 utvalda bloggar samt fyra kvalitativa intervjuer med utvalda bloggare. De teoretiska perspektiv som valts för tolka och analysera mitt empiriska material Àr KASAM-begreppet och Copingteori. Genom min undersökning har jag funnit att bloggande har haft mÄnga positiva effekter pÄ kvinnornas vÀlmÄende. Bloggandet hjÀlpte kvinnorna att skapa begriplighet genom att ge struktur, förutsÀgbarhet och sammanhang.
KunskapslĂ€get om ebola bland Ărebros lĂ€karstudenter ht 2014
BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) Àr en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det Àr en allmÀnfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebÀr att patienten mÄste informera hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har Ànnu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen Àr sjÀlvförvÄllad.Diskriminering av patienter som lever med HIV Àr ett stort problem i vÀrlden, dÄ samhÀllets negativa attityder kan komma att pÄverka hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens vÀrderingar och instÀllningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende pÄ hur HIV ? positiva patienter upplever mötet med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal lÀggs en grund för hur vÄrden kommer att utformas och dÀrmed kan HIV ? positiva patienters instÀllningar till vÄrden pÄverkas.
Mötet med hÀlso- och sjukvÄrden : HIV-positiva patienters upplevelser
BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) Àr en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det Àr en allmÀnfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebÀr att patienten mÄste informera hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har Ànnu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen Àr sjÀlvförvÄllad.Diskriminering av patienter som lever med HIV Àr ett stort problem i vÀrlden, dÄ samhÀllets negativa attityder kan komma att pÄverka hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens vÀrderingar och instÀllningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende pÄ hur HIV ? positiva patienter upplever mötet med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal lÀggs en grund för hur vÄrden kommer att utformas och dÀrmed kan HIV ? positiva patienters instÀllningar till vÄrden pÄverkas.
SÀker omvÄrdnad vid MRSa
MRSA infektioner pÄ uppÄtstigande trend i Sverige och klassas som en allmÀnfarlig sjukdom. Syftet med litteraturstudien Àr att belysa de ÄtgÀrder som kan vara av betydelse betrÀffande adekvat handhygien för att minska spridning av MRSA infektioner. Arbetet Àr utfört som en litteraturstudie efter Goodmans sju steg i Willman et al (2006). Tio artiklar kvalitetsgranskades enligt en modifierad mall av Carlsson, S. & Eiman, M (2003).
Att vara döende men samtidigt vara levande - Existentiellt lidande hos patienter i palliativ vÄrd.
Bakgrund: VÄrden blir palliativ nÀr den gÄr frÄn att vara botande till att lindra. MÄlet Àr att frÀmja livskvalité och att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Det existentiella innefattar de stora livsfrÄgorna, tankar om döden och meningen med livet. I palliativ vÄrd lever patienterna nÀra döden och döden Àr den största existentiella utmaningen. Livskvalité Àr nÄgot som utgÄr frÄn ett inre tillstÄnd och Àr individuellt.
Ăldre mĂ€nniskors upplevelser av smĂ€rta och smĂ€rtlindring
Det Àr ett vÀl kÀnt faktum att mÄnga Àldre personer lider av smÀrtsamma sjukdomar som begrÀnsar deras rörlighet och sociala liv. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva hur Àldre mÀnniskor upplever smÀrta och smÀrtlindring. VÄr litteraturstudie omfattades av 11 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ inne- hÄllsanalys. Dessa resulterade i sex kategorier: Àldres egna beskrivningar av smÀrta, jag Àr rÀdd men vill delta i min sjukdom och behandling, jag försöker lindra och avleda min smÀrta, andra förstÄr inte min situation, jag söker tröst och kÀnner mig trött och hjÀlplös samt jag förstÄr att min smÀrta Àr en del av Äldrandet. .
Metoder för prediktion av kardiovaskulÀr sjukdom med njurfunktionen
This study examines if the prediction of cardiovascular disease in hypertensive patients can be improved upon when renal function and microalbuminuria are added to the classical risk factors The predictive capability of a model is measured by discrimination, calibration, reclassification and Harrell's C.The results are ambigious. In most cases, microalbuminuria should be included in the model, but the results regarding the other measures of renal function are varied. Therefore, the selection of risk factors to include in the model depends on which measure of prediction one prioritizes..
Kattsnuva orsakad av felint herpesvirus typ 1 och felint calicivirus : laboratoriediagnostik, epidemiologi och immunprofylax
De vanligaste orsakerna till kattsnuva Àr infektion med felint herpesvirus typ 1 (FHV-1) eller felint calicivirus (FCV). BÄda virusen Àr vanligt förekommande Àven i den friska populationen och prevalensen Àr generellt högre i större djurgrupper. Efter infektion med FHV-1 lÀgger sig viruset ofta latent och kan Äteraktiveras av olika stressfaktorer. FCV kan utsöndras i flera Är efter infektion och detta utan att katterna visar kliniska symtom.
Smittspridning för FHV-1 sker frÀmst via direktkontakt med akut sjuka djur eller intermittent utsöndrande djur. FCV smittar direkt frÄn sjuka djur eller friska smittbÀrare men kan ocksÄ smitta via ytor.
Undervikt : En artikelserie om sjukdomarna, modefÀllan och de som lider i skymundan : Ett smalt problem, Kampen mot undervikten, VÀrlden ur ett annat perspektiv, Modeller - ett försvinnande slÀkte
?Att vara smal Àr nÄgot som vÀldigt mÄnga drömmer om. Mode och ideal lockar unga till bantning. Men det finns de som inget annat vill Àn att gÄ upp i vikt. Undervikt förknippas ofta med sjukdom eller Àtstörningar men ibland beror det pÄ det genetiska arvet eller en förhöjd ÀmnesomsÀttning.
Ărrad sjĂ€l: FörĂ€ldrars upplevelser nĂ€r deras barn har drabbats av cancer
NÀr ett nyfött barn kommit till vÀrlden utvecklas en kÀnslomÀssig relation mellan förÀldrarna och barnet. Om barnet skulle drabbas av en sjukdom, sÄsom cancer, förÀndras tillvaron och kraven för förÀldrarna. I Sverige diagnostiseras ungefÀr 268 nya fall av cancer per Är, hos barn mellan 0-15 Är. De flesta barn överlever cancern och dödligheten ligger pÄ ungefÀr 18 %. För sjukvÄrdspersonal innebÀr det ett möte med förÀldrar som i allra högsta grad pÄverkas av barnets sjukdom.
Kvinnors upplevelser och strÀvan mot hÀlsa efter genomgÄngen mastektomi
Bakgrund: Diabetes Àr en kronisk sjukdom och mer Àn 220 miljoner mÀnniskor i vÀrlden Àr drabbade. NÀr ett barn insjuknar blir det en omstÀllning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen.Syfte: Att belysa förÀldrars kÀnslomÀssiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes.Metod: Det Àr en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed dÀr vetenskapliga artiklar analyserats och sammanstÀllts.Resultat: FörÀldrarnahar kÀnslomÀssiga upplevelser som oro, kÀnsla av att tappa kontrollen, en kÀnsla av misstro.Bra stöd frÄn sjukvÄrdspersonal Àr viktigt för förÀldrarna för att kÀnna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes.Diskussion/Slutsats: Slutsatsen Àr att förÀldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvÄrdspersonalens omvÄrdnadsperspektiv i mötet medfamiljen Àr viktigt..
Ărrad sjĂ€l: FörĂ€ldrars upplevelser nĂ€r deras barn har drabbats av cancer
NÀr ett nyfött barn kommit till vÀrlden utvecklas en kÀnslomÀssig relation mellan förÀldrarna och barnet. Om barnet skulle drabbas av en sjukdom, sÄsom cancer, förÀndras tillvaron och kraven för förÀldrarna. I Sverige diagnostiseras ungefÀr 268 nya fall av cancer per Är, hos barn mellan 0-15 Är. De flesta barn överlever cancern och dödligheten ligger pÄ ungefÀr 18 %. För sjukvÄrdspersonal innebÀr det ett möte med förÀldrar som i allra högsta grad pÄverkas av barnets sjukdom.
Patienters upplevelser av oro vid IBD: En systematisk litteraturstudie
Inflammatoriska tarmsjukdomar anses numer vara en av vÄra folksjukdomar. Sjukdomen kan drabba mÀnniskor i alla Äldrar, de flesta fÄr dock sin diagnos före 40 Ärs Älder. Kunskapen bland befolkningen Àr dock liten vad gÀller dessa sjukdomar. Sjukdomen pÄverkar individen fysiskt, socialt och emotionellt. Personer som drabbas fÄr svÄrigheter att hantera det dagliga livet.
Gamla tiders nattliga Incubus - En psykisk sjukdom idag?
Sömnparalys innebÀr att man vaknar upp men inte kan röra sig, och ofta har man skrÀmmande sinnesupplevelser. Tolkningen och upplevelsen under en sömnparalys kan leda till rÀdsla att berÀtta om paralysen, och Àven om man berÀttar kan det leda till social stigmatisering och feldiagnostisering.En enkÀtinsamling gjordes med 100 studenter. HuvudfrÄgan var om upplevarna av sömnparalys var oroliga för att berÀtta om det, för att de Àr rÀdda att ses som psykiskt sjuka. De som haft sömnparalys berÀttade för andra, men hellre för nÄgon de kÀnner vÀl. De och dem som inte upplevt sömnparalys sÄg det som ett fysiskt problem snarare Àn ett psykiskt.