Sök:

Sökresultat:

3074 Uppsatser om Lćngvarig sjukdom - Sida 55 av 205

Kan flavanoider i kakao pÄverka det kardiovaskulÀra systemet?

Kakaobönan har anvÀnts av mÀnniskan i tusentals Är. Framför allt anvÀndes kakaon som dryck men under det senaste Ärhundradet Àven till choklad. De senaste tio Ären har det framkommit att kakaon Àr rik pÄ flavonoider och dÄ frÀmst flavanolerna epikatekin och katekin. Det Àr frÀmst epikatekinerna som bidrar till olika kardiovaskulÀra effekter, som pÄverkan pÄ blodtrycket, förÀndringar i HDL- och LDL-balansen och plackbildning i kÀrlen beroende pÄ LDL-oxidation. Jag har gjort en litteraturstudie dÀr dessa teorier undersöks.

Gestaltning av den vÄrdande relationen i naturligvÄrd, nÀr en anhörig drabbas av Alzheimers

Bakgrund: Alzheimers sjukdom förÀndrar minnet hos den drabbade, detta innebÀr att de blir beroende av vÄrdande. NÀrstÄende vill oftast inte lÀmna dem, utan blir deras naturliga vÄrdare i hemmet. Detta upplevs vara en trygghet för den drabbade, dÄ minnesstörning oftast förvÀrras av att flytta hemifrÄn. Oavsett om det handlar om naturlig vÄrd eller professionell vÄrd Àr den vÄrdande relationen viktigt dÄ den lindrar lidandet. Problem: MÀnniskor drabbade av Alzheimers har svÄrt att uttrycka sig verbalt, nÄgot som kan förhindra att den vÄrdande relationen uppstÄr.

Anhörigas upplevelse av att leva med en person med bipolÀr sjukdom.  

Bakgrunden till detta arbete var att vÄr hÀlsouppfattning pÄverkas av en mÀngd faktorer. Inom familjer var detta nÄgot som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars vÀlmÄende och vÀlbefinnande. Inom den pediatriska vÄrden beskrevs samarbete mellan patienter, förÀldrar och vÄrdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vÄrd kunde, beroende pÄ hur den fungerade, pÄverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser pÄ positiva och negativa sÀtt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vÄrden pÄ sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, förÀldrars och vÄrdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvÄrdnad.

Kan Lamotrigin utgöra ett Behandlingsalternativ vid BipolÀr Sjukdom?

Bipolar disorder is a severe, affective illness which causes a person to alternate between episodes of pathologically elevated mood (mania) and depression ? in between these episodes the mood is normal. The length and intervals between the episodes are highly variable among the ill, as are the severity which is divided into two major subgroups: bipolar I and II. Bipolar I disorder is the most severe because of the patient?s inability to realize that he or she is currently in a manic phase, in the case of bipolar II disorder, the patient is aware that he or she has an abnormally raised mood, a state which is called hypomanic state instead of manic.

MÄnga bryter sig ? Riskfaktorer och ÄtgÀrder ? En litteraturstudie

Bakgrund: Höftfrakturer hos Àldre ökar varje Är, bÄde hos mÀn och kvinnor, och Àr ett av de största hÀlsoproblemen. Cirka en fjÀrdedel av alla platser pÄ ortopediska avdelningar upptas av höftfrakturs patienter och detta kostar sjukvÄrden miljonbelopp varje Är. I stort sett alla höftfrakturer uppkommer till följd av fall. Dessa fall behöver förebyggas och i detta arbete har sjuksköterskan en viktig roll. Osteoporos Àr en utbredd sjukdom som ger en minskad hÄllfasthet i benet och ökar risken för frakturer.

Faktorer som pÄverkar attityder till psykiskt sjuka inom somatisk vÄrd : En litteraturstudie

Bakgrund: Psykiska sjukdomar berÀknas drabba var fjÀrde person i vÀrlden. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vÄrdas dÄ inom somatisk vÄrd. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vÄrdpersonal inom somatisk vÄrd. Metod: AllmÀn litteraturstudie med kvalitativ ansats bestÄende av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade pÄ att vÄrdpersonalens attityder pÄverkades av deras upplevelse av brist pÄ kunskap om att vÄrda psykiskt sjuka.

Äldre individers resonemang kring fysisk aktivitet ur ett hĂ€lsoperspektiv

Vi mÀnniskor lever allt lÀngre och medellivslÀngden förvÀntas bara stiga allt mer för varje Är. Samtidigt har vi en strÀvan efter att Äldras med en vÀlbehÄllen hÀlsa. DÀrför Àr det idag av högsta vikt att samhÀllet arbetar för att frÀmja hÀlsan hos befolkningen. Fysisk aktivitet Àr en faktor som har visat sig bidra till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. Fysioterapeuten tillhör den yrkeskategori som har en huvudsaklig uppgift i folkhÀlsoarbetet.

AngiogeneshÀmmare som behandling mot metastaser : var forskningen Àr idag och vart den Àr pÄ vÀg

Syftet med denna litteraturöversikt Àr att göra en utvÀrdering över de mekanismer som Àr viktiga vid tumörmetastasers nybildning av kÀrl s.k. angiogenes och med vilka metoder man kan hindra dem. Tumörceller som prolifererar ohÀmmat utan att stimulera angiogenes begrÀnsas av brist pÄ nÀring och ineffektiv bortförsel av slaggprodukter och kan dÀrför sÀllan vÀxa och bli större Àn cirka 1mm. Detta medför att Àven om det kliniskt finns mÄnga smÄ metastaser i en patient sÄ innebÀr det sÀllan nÄgot problem för patienten. Om tumörcellerna dÀremot muterar sÄ att de kan stimulera angiogenes sÄ tillÄts tumörerna vÀxa sig större och förstör dÄ kringliggande vÀvnad vilket tillslut resulterar i patientens död. Mycket forskning görs i nulÀget inom ÀmnesomrÄdet och man har som mÄl att med hjÀlp av angiogeneshÀmmare göra cancer till en kronisk men hanterbar sjukdom istÀllet för den sjukdom med dödlig utgÄng som den ofta Àr idag. Den första angiogeneshÀmmaren som godkÀndes för medicinskt bruk i USA var Avastin (Bevacizumab) som Àr en antikropp som binder till och oskadliggör vascular endothelial growth factor (VEGF), vilket Àr en av de faktorer som stimulerar angiogenes. Detta fÄr som följd att de tumörer (60 % av alla humana) som uttrycker denna faktor hÀmmas i sin tillvÀxt.

Uppföljning av Artrosskola för personer med höft-eller knĂ€artros i primĂ€rvĂ„rden  i Örebro lĂ€n.

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fĂ„tt diagnosen TIA var. FrĂ„gestĂ€llningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna Ă€gnade sig Ă„t, hur de upplevde sin hĂ€lsa, begrĂ€nsande faktorer, eventuell förĂ€ndring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fĂ„tt rĂ„d om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkĂ€tundersökning och 195 enkĂ€ter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fĂ„tt diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer Ă€n hĂ€lften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre Ă€n 30 minuter/dag.

Hur pÄverkas livskvaliteten av multipel skleros?

Multipel skleros Àr en autoimmun sjukdom som genom en inflammatorisk process bryter ner myelinet runt nerverna i centrala nervsystemet och leder till Àrrbildning pÄ nerverna. Sjukdomen utvecklas under mÄnga Är och leder till olika grad av funktionsnedsÀttningar. Den drabbar kvinnor oftare Àn mÀn och Àr vanligare i Nordamerika och norra Europa Àn i vÀrlden övrigt. Syftet med litteraturstudien var att studera hur personer med multipel skleros upplever att sjukdomen pÄverkar livskvaliteten. Metoden för litteraturstudien inspirerades av Goodmans sju steg för litteratursökning.

Mitt barn kommer att dö! ? FörÀldrars upplevelser

Att fÄ beskedet att ens barn kommer att dö Àr en mardröm för alla förÀldrar. Detta besked drabbar hela familjen och inte enbart den sjuke. Hur en förÀlder upplever en sÄdan situation kan bero pÄ olika faktorer exempelvis vilken religion de tillhör eller tidigare erfarenheter av döden. Som anhörig till nÄgon döende har man krav pÄ sig i en pressad och oviss situation och detta kan orsaka olika sorters pÄfrestningar. Vanliga pÄfrestningar Àr kÀnslan av maktlöshet, fruktan, ilska och sorg.

Ett liv med hiv - En litteraturstudie om erfarenheter av att leva som hivpositiv i Sverige

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, har en sÀrstÀllning i samhÀllet nÀr det gÀller tabubelagda sjukdomar. Fortfarande finns det mycket okunskap om hiv, detta kan yttra sig som att samhÀllet, pÄ grund av okunskap, stÀller personer med hiv utanför gemenskapen. Genom att stÀllas utanför gemenskapen kan personer med hiv uppleva kÀnslor av skam inför sig sjÀlv och sin sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvÀrlden för personer med hiv. Metod: En litteraturstudie av tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som analyserades med kvalitativ metod.

Hur livsvÀrlden pÄverkas hos personer som lever med diabetes typ 2

Bakgrund: De vanligaste riskfaktorerna för diabetes typ 2 Àr övervikt och fysisk inaktivitet men Àven stress, rökning och alkohol ökar risken. Behandlingen bestÄr frÀmst av tabletter, livsstilsÄtgÀrder och en bra egenvÄrd. NÀr livsvÀrldsansatsen anvÀnds i vÄrdandet fokuserar vÄrdaren pÄ hur patienter upplever sin hÀlsa, lidande, vÀlbefinnande och sin vÄrd. Detta kan inte mÀtas med olika instrument utan vÄrdaren fÄr lyssna pÄ personens egen berÀttelse och livshistoria. Syfte: Syftet var att beskriva hur livsvÀrlden pÄverkas hos personer som lever med diabetes typ 2.

Dom gör inte alltid som man sÀger. - compliance eller empowerment : -diabetessjuksköterskans roll vid rÄdgivning av fysisk aktivitet till typ 2-diabetiker

Bakgrund: Typ 2-diabetes Àr ett stort hÀlsoproblem över vÀrlden och den sjukdom som just nu ökar kraftigast. Fysisk aktivitet Àr viktig för det allmÀnna vÀlbefinnandet samt i behandlingen av och för att förhindra uppkomsten av typ 2-diabetes med god motivation och kunskap och stöd finns det fÄ hinder för att utöva fysisk aktivitet pÄ rÀtt personlig nivÄ. Diabetessjuksköterskan har en viktig roll i diabetesvÄrden för patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur diabetessjuksköterskan inom primÀrvÄrden ser pÄ sin roll vid rÄdgivning av fysisk aktivitet till typ 2-diabetiker. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med intervjuer av nio diabetessjuksköterskor i mellersta Sverige.

Barns upplevelse av att leva med en förÀlder

Varje Är diagnostiseras ungefÀr 50 000 svenskar för cancer, varav mÄnga Àr förÀldrar till barn som Àr under 18 Är. I samband med förÀlderns diagnos förÀndras hela tillvaron för barnen och ofta upplever de förÀlderns sjukdom som nÄgot ont och obehagligt. Som allmÀnsjuksköterskor vÄrdar vi förÀldrarna och möter Àven deras barn inom sjukvÄrden. För att kunna förstÄ barnens situation och möta deras behov behöver vi fÄ en inblick i hur barnen upplever att leva med en förÀlder som fÄtt diagnosen cancer. Det har forskats en del inom omrÄdet sedan mitten av 80-talet.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->