Sök:

Sökresultat:

192 Uppsatser om Långsiktigt skogsbruk - Sida 4 av 13

Levande Skogsbruk : om problem i ett naturvårdsärende

In this study, some aspects of communication that are creating problems in a chosen forest conservation case are explored. Focus is on how the manager of a forest experience how he is treated during a formal decision of conservation. The paper also gives introduction to communication theory as well as to present forest policies in Sweden. Explanations of the most common concepts and terms in forest conservation is presented and such a understanding is necessary if the reader is to acquire enlightment from the material and the following discussion. This paper focus on a conflict between the county administrative board, a Swedish regional authority, and a private forest-manager. This is a case where the manager feels that the authority is forcing a sale of land, because the forest is being turned into a conservation area. The problems are not just economical, the manager feels mistreated and left out of the discussion, and the negotiation is long and problematic as shown in the interview and the case study. In the study, an in-depth interview is made with the manager of the forest, and a case study has been made based on the documents in the case attained from the county administrative board.

En studie om Lean Production som effektivitetsteori i virkesanskaffningsprocessen : ett hjälpmedel för ökad effektivitet med kunden i fokus

Effektivitet är för många organisationer ett begrepp som förknippas med att utnyttja sina resurser maximalt. Detta är något som även är märkbart inom svenskt skogsbruk, där man idag är mycket mån om att vara resurseffektiv i sin verksamhet. Det finns dock fler innebörder av effektivitet som begrepp. Toyota, med sitt Toyota Production System, och lean production har bevisat att en flödeseffektiv process med kundfokusering kan vara ett framgångsrikt arbetssätt. Denna studie tar upp lean production som teori i svenskt skogsbruk och knyter an denna mot virkesanskaffningsprocessen.

Intressenternas syn på den enskilda skogsägarens Corporate Responsibility : en studie av olika intressenter och hur dessa skiljer sig beträffande socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt ansvarstagande

Drygt hälften av den svenska landarealen täcks av skog. Av denna areal ägs hälften av privata skogsägare och övrig areal av skogsbolag och det allmänna. Alla som brukar skogen har ett ansvar att värna om den på ett hållbart och uthålligt sätt, detta för att kommande generationer ska kunna ha fortsatt glädje av skogen. Ett viktigt begrepp gällande hållbar utveckling är CR (Corporate Responsibility). Med detta menas att det är viktigt att intressenter tar mer ansvar inom aspekterna: miljö, socialt och ekonomi än den miniminivå som lager kräver.

Höggallring i praktiskt skogsbruk : beskrivning av en gallringsmodell för granskog som tillämpas på Trolleholms Gods

When Norway spruce is planted with large initial spacing and grows on highly productive sites in southern Sweden, a high proportion of the stems gets broad annual rings. The thinning programme carried out at the estate of Trolleholm aims to extract stems with too broad ring width. The 3-4 first thinnings are carried out as thinning from above, where only the thickest trees are removed. The internal distance may not fall below 5-7 meters depending on the number of thinning (short distance in young stands). The aim of this study was to examine the thinning model that is carried out at the estate of Trolleholm. A volume table is calculated to describe the model, and data is collected on temporary plots.

Utmaningar gällande implementeringen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö : Med exemplen trafikplanering samt urban grönstruktur

I studien har implementeringen av miljo?kvalitetsma?let God bebyggd miljo? varit huvudfokus. Hanteringen pa? nationell, regional och lokal niva? har studerats fo?r att fa? en bred fo?rsta?else om utmaningar vid implementeringen av miljo?kvalitetsma?let. De omra?den som vi fra?mst studerat inom God bebyggd miljo? a?r trafikplanering och urban gro?nstruktur.

Vilka faktorer avgör överlevnaden för sågverksindustrin i Arvidsjaursområdet ?

Skogen är den viktigaste exportvaran för Svensk ekonomi. I de norra delarna av Sverige har många sågverk tvingats att lägga ned sin verksamhet det senaste decenniet. Vi har undersökt de tre kvarvarande sågverken i Arvidsjaursområdet, för att se vilka faktorer som har gjort att de överlevt. Vi har använt oss av Property-Rights-teorin vars ena grundtes framhåller att ?om inte jag utnyttjar resursen kommer någon annan att göra det utan hänsyn till mig?.

Nytt viltskydd för skogsplantor

Examensarbetets syfte är att framställa och utvärdera ett individskydd mot viltbetning.Betningsskyddet i form av en täkt trefotsbur ska vara enkelt och kostnadseffektivt attbygga och bestå av naturligt förekommande material.Tanken är även att skyddet ska öka biologisk mångfald och estetiska värden i svensktskogsbruk.Resultaten visar att det studerade viltskyddet ger en skyddseffekt på 100 % motklövviltsbete. Trefotsburen påvisar även en högre procentuell skyddseffekt motviltbetningsskador än kemiska behandlingar och är bäst ämnad för skydd av enstakaindivider av viltbegärliga trädslag. Resultateten visar också att viltskyddet kan ökasåväl biologisk mångfald som estetiska värden. Trefotsburen är en enkel konstruktionsom enkelt kan tillverkas och byggas av skogsägare..

Värt att bevara? : En studie kring kulturbegreppen i skogsmiljö

Denna uppsats fokuserar på människans subjektiva verklighetsuppfattning kring skogsmiljöer, utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Från olika aktörers livsvärldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövård studerats, liksom hur aktörernas förhållande till detta i sin tur påverkar vad som anses vara bevarandevärt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller skogsbruk på såväl central, regional som lokal nivå. Utifrån detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen är den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet påverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att påverka livsvärlden..

Användning av LiDAR och ArcGIS inom skogsbruk i Sverige

Light Detection And Ranging (LiDAR) har under det senaste decenniet utvecklats mycket och används som datainsamlingsmetod vid inventering av skog. Lantmäteriet genomför mellan åren 2009 och 2015 en riksomfattande flygburen laserskanning över hela Sverige och den laserskanningen ska leda till en ny nationell höjdmodell (NNH). Data som genereras från denna höjdmodell kan nyttjas av skogsindustrin för att göra skogliga inventeringar. Programvaruutvecklaren Esri Inc. har utvecklat ett stöd för hantering av denna typ av data i deras nya version av ArcGIS, ArcGIS 10.1.

Plantors och träds tillväxt efter schackrutehuggning och i konventionellt trakthyggesbruk

Eftersom hållbart skogsbruk innebär att man i skogsbruket tar lika stor hänsyn till de ekologiska och sociala aspekterna som de ekonomiska är det viktigt att utvärdera alternativ till det konventionella trakthyggesbruket för att säkerställa att alla värden i skogen uppnås. Ett så kallat schackrutesystem, eller Chequered-Gap-Shelterwood-System (CGS-system), är ett system där träd avverkas i mindre luckor som sedan alterneras med motsvarande skärmställningar. Detta skapar ett tvåskiktat bestånd med schackrutemönster. CGS-systemet är ett skötselförslag där fördelarna från både trakthyggesbruk och kalhyggesfritt skogsbruk eventuellt skulle kunna kombineras. Målet med denna studie är att utvärdera tillväxten av plantor och träd i CGS-system.

Skydd för skogsnäringen i samband med fastighetsbildning

Arbetet avser att redogöra för innebörden av de speciella skyddsbestämmelserna för jord- och skogsbruk. Bestämmelserna finns i Fastighetsbildningslagen 3 kapitlet och används nären fastighetsbildningsåtgärd berör en jord- eller skogsbruksfastighet. Uppsplittring av skogsmark i för små fastigheter kan anses medföra negativa effekter förskogen. Små skogsfastigheter har liten ekonomisk betydelse för ägaren som oftast inte kan bedriva skogsbruket effektivt. Även möjligheterna att välja alternativa områden föravverkning försämras för små fastigheter, vilket gör det svårare att avstå från avverkning i områden med höga naturvärden.

Upplevelser av familjem?ltider hos f?r?ldrar till barn med obesitas

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?r?ldrar till barn med obesitas upplever gemensamma familjem?ltider. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomf?rdes med fem deltagare, dessa rekryterades genom verksamheten Friskv?rdsgruppen i Kungsbacka kommun. Alla deltagarna har barn under 18 ?r som ?r med i Friskv?rdsgruppen och som har obesitas. Resultat: Deltagarna s?g ett stort v?rde av familjem?ltider och majoriteten prioriterar att f? till familjem?ltider under s?v?l vardagar som helger. Vidare visade resultatet p? fyra ?vergripande kategorier av upplevda hindrande faktorer f?r att f? till familje- m?ltiderna ? familjens livsfas, mental och fysisk stress, aktiviteter och olika scheman samt diagnoser, sjukdomar och medicinering.

Stadsnära skogar : en plats för både skogsföryngring och människors rekreation

I det här arbetet har jag undersökt vilken betydelse stadsnära skogar har för allmänheten, hur man kan gynna de sociala värdena och om man kan göra annorlunda föryngringsytor nära städer. Utifrån litteraturen har jag hittat olika teman som Stadsnära skogar genom historien, Stadsnära skogar idag, Naturens betydelse för människor, Skogsproduktion och skogsbruk, Information och konflikter samt Annorlunda föryngringsytor nära städer. Då numera väldigt många människor i Sverige bor i städer blir tillgången till natur både i och nära städerna väldigt viktig. Då vi blir fler människor och fler flyttar till städer måste städerna växa och exploateringen sker ofta på bekostnad av grönområden och tätortsnära natur. Att naturen påverkar oss människor positivt påvisas via forskning inom ämnet.

Incitamentsystem. En studie om ett prestationsbaserat incitamentsystems p?verkan p? medarbetare

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

Större skogsägares val och förutsättningar : självverksamhet, skogskonsult eller skogsägarförening?

Det finns förmodligen lika många åsikter om hur skog skall skötas som det finns skogsägare i Sverige. Skogsadministration, som omfattar planering, inspektion, entreprenadkontraktering och virkesförsäljning, kan av skogsägaren skötas på en rad olika sätt. Skogsägaren ställs här inför tre huvudalternativ; han kan sköta administrationen helt i egen regi, anlita en skogskonsult eller gå med i en skogsägarförening. Det är dessa tre som studien fokuserar på. Syftet med denna studie är att med användande av agent- och transaktionskostnadsteori identifiera hur skogsägarnas personliga förutsättningar påverkar deras val av skogskötselalternativ ? självverksamhet, en skogsägareförening och en skogskonsult. Datainsamling har gjorts genom intervjuer med ägarna till sex fallgårdar.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->