Sökresultat:
230 Uppsatser om Lćngsiktig prognos - Sida 7 av 16
Upplevelser av att leva med lungcancer : En litteraturbaserad studie
Bakgrund: Lungcancer Àr en sjukdom som har en dÄlig prognos och dÀr ett stort antal mÀnniskor insjuknar Ärligen. Det Àr en sjukdom som leder till mÄnga och svÄra symtom vilket skapar stort lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i det dagliga livet. Metod: En litteraturbaserad studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt en modell för en litteraturbaserad studie.
Inkomstpensionens delningstal : En jÀmförelse mellan olika livslÀngdsmodeller
I det nuvarande pensionssystemet anvÀnds ett delningstal för att berÀkna den Ärliga pensionen. Delningstalet avsikt Àr att spegla den ÄterstÄende livslÀngden vid pensioneringstillfÀllet. I denna studie kommer det nuvarande delningstalet för inkomstpensionen att jÀmföras med olika alternativa utformningar. De alternativa utformningarna Àr; könsspecifikt delningstal, delningstal med en ettÄrsperiod för dödligheten, delningstal med Lee-Carters dödlighet, delningstal med Makehams dödlighet och ekonomiskt delningstal. Resultaten visar att det ekonomiska delningstalet Àr större Àn det nuvarande delningstalet efter 64 Ärs Älder och mindre före 64 Ärs Älder, orsaken till detta Àr att dödligheten Àr högre bland de som gÄr i pension tidigt.
Budgetprocessen och motivation
Syftet med att anvÀnda budgetering har förÀndrats över tiden genom ökade krav pÄ ekonomistyrningen. FrÄn att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvÀrdering, har det pÄ senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benÀmnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, Ätagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). NÀr man anvÀnder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex.
UPPSALA KONSERT OCH KONGRESS : En undersökning av investeringskalkylen
Beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress har varit ett omdebatterat Àmne i Uppsala dÀr kritik har framförts mot bland annat de kalkyler som varit en del av beslutsunderlaget till investeringen. Kritiker uttryckte att om beslutsfattarna hade fÄtt en mer rÀttvisande bild av intÀkterna och kostnaderna, hade beslutet om att uppföra byggnaden aldrig gÄtt igenom. Att det fanns frÄgetecken kring kalkylerna bekrÀftades av en kort genomgÄng av dem, dÄ det visade sig att stora poster i den inte hade specificerats.Med bakgrund av detta Àr syftet att svara pÄ frÄgorna pÄ vilket sÀtt kalkylunderlaget för driftsverksamheten varit bristfÀlligt samt vad som kan ha legat bakom detta. Materialet som anvÀnts för att svara pÄ frÄgorna har varit en intervju med personen som varit ansvarig för kalkylerna samt dokumenten som haft anknytning till investeringskalkylerna, i form av rapporter och verksamhetsbeskrivningar, som varit en del av beslutsunderlaget.Slutsatsen Àr att kalkylunderlaget för driftsverksamheten, som presenterades inför beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress, har varit bristfÀlligt pÄ flera punkter och att detta kan ha pÄverkats av flera faktorer sÄsom personliga intressen och förvÀntningar. Detta innebar i sin tur att beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress kom att fattas pÄ ofullstÀndiga grunder..
Det goda bemötandet inom prehospital akutsjukvÄrd : En litteraturöversikt
Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som kÀnnetecknar ett gott bemötande inom den prehospitala akutsjukvÄrden och vilken betydelse bemötandet har för vÄrden. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databaserna CINAHL och PubMed. De elva inkluderade artiklarna resulterade i kategorier och subkategorier som beskriver vad som Àr utmÀrkande för ett gott bemötande inom den prehospitala sjukvÄrden och vilken betydelse det har för vÄrden. Resultat: Resultatet visade att ambulanspersonalen ska anpassa kommunikationen efter patientens förutsÀttningar och de ska ha ett förhÄllningssÀtt som baseras pÄ respekt, ödmjukhet och empati. En förutsÀttning för en god omvÄrdnad Àr att en omvÄrdnadsrelation, baserad pÄ tillit och förtroende, upprÀttas.
Spirometrins betydelse för rökavvÀnjning
Tobaksrökning Àr fortfarande ett problem i Sverige trots dess hÀlsorisker och höga kostnader bÄde för staten och för rökaren sjÀlv. Antalet patienter med KOL ökar kontinuerligt. PrimÀrvÄrden har sjuksköterskeledda KOL-mottagningar dÀr patienter diagnostiseras genom spirometri. I sjuksköterskans kompetensomrÄde ligger att förebygga ohÀlsa och motivera till livsstilsförÀndringar. Att kunna fÄ rökaren motiverad till rökstopp innan KOL-utveckling skulle ge stora vinster.
FörÀndringar i à lands omsÀttningsindex : Val av ledande förklarande variabler och undersökning av de branschindex som ingÄr
Denna uppsats har gjorts pĂ„ uppdrag av Ă
lands statistik- och utredningsbyrĂ„ (Ă
SUB) i syfte att förklara och prognostisera de Ă„lĂ€ndska företagens omsĂ€ttningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ă
lands omsĂ€ttningsindex kan anvĂ€ndas för att förklara olika branschindex pĂ„ Ă
land.Jag har Ă€ven tagit fram tvĂ„ olika modeller pĂ„ ledande indikatorer frĂ„n Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna Ă€r svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna anvĂ€nder olika fördröjningar pĂ„ dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 anvĂ€nder utvalda fördröjningar och Modell 2 anvĂ€nder glidande medelvĂ€rden pĂ„ fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de tvĂ„ modellerna kan förklara och prognostisera Ă
lands omsĂ€ttningsindex och de olika branschindexen. BĂ„da modellerna förklarar Ă
lands omsÀttningsindex bra.
Barns upplevelse av att leva med en MS-sjuk förÀlder i hemmiljö: en litteraturstudie
Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelse av att leva med en MS-sjuk förÀlder i hemmiljö. NÀr en förÀlder fÄr en kronisk sjukdom pÄverkas hela familjen. Multipel skleros (MS) Àr en kronisk sjukdom med stora variationer i bÄde omvÄrdnadsdiagnos och prognos för hela familjen, inte minst barnen. Elva artiklar som motsvarade syftet analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i 6 kategorier: att ha en begrÀnsad fritid och inte kunna ta hem vÀnner, att engagera sig i hemmet gör en mogen och stolt men minskar friheten, att förÀlderns tillstÄnd pÄverkar ens kroppsbild och gör en arg, att vara orolig för sin egen och förÀldrarnas framtida hÀlsa, att vilja bli behandlad rÀttvist och lÀngta efter tillit samt att prata om problemen, glÀdjas och hoppas pÄ en bÀttre framtid.
DeformationsmÀtningar och observationer i ny
brytningsgeometri: LKAB, Kiruna
Ett projekt kallat Skivras 2000 utfört 1996-97 pÄ LKAB visade att de yttersta delarna i skivraskransen inte kan lastas ut. En förbÀttring tros kunna Ästadkommas genom att förÀndra brytningsgeometrin och bilda en vertikal dragkropp. För att Ästadkomma detta förslogs en geometri dÀr tvÀrorterna flyttats ihop. Syftet med examensarbetet var att studera hur den smalare pelaren mellan ortparen klarar av den belastning som den utsÀtts för vid brytning av malmen. De metoder som anvÀnds vid bestÀmningen av rörelser i och kring pelaren Àr extensometer- och konvergensmÀtning.
NÀrstÄendes upplevelse av att leva med en person med Parkinsons sjukdom
Syftet med denna studie Àr att belysa nÀrstÄendes upplevelse av att leva med person med Parkinsons sjukdom. Parkinson sjukdom Àr en av mÄnga andra kroniska sjukdomar. NÀr en familje medlem fÄr en kronisk sjukdom, blir hela familjen pÄverkad. Parkinson sjukdom har stora variationer i omvÄrdnadsdiagnos och prognos för nÀrstÄende och hela familjen. Vi har valt fjorton artiklar som motsvarar syftet och som sedan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.
Osteochondros hos varmblodiga travare : vÄrd i samband med operation
Osteochondros Àr en relativt vanlig sjukdom med en multietiologisk grundorsak, med Àrftlighet som den viktigaste och biomekanism som den nÀst viktigaste.NÀr fragmentet sitter pÄ ett lÀttÄtkomligt stÀlle och med operation i tid innan benbiten stÀllt till med skada har hÀsten en god prognos. Rehabiliteringstiden ligger pÄ ca 2 mÄnader och sedan kan unghÀsten eller den vuxna tÀvlingshÀsten börja trÀnas pÄ allvar och tÀvla med nÀstan lika bra resultat som en hÀst utan OCD.Det vanligaste stÀllet som drabbas av OC Àr hasleden. Föl kan fÄ lesioner som försvinner, men ingen förÀndring sker efter ca 12 mÄnaders Älder, beroende pÄ vilken led som drabbas. DÀrför Àr s.k. friröntgen onödig innan fölet blir 1 Är.Frakturer i kotleden kan antingen vara POF/Birkelandsfrakturer, eller bero pÄ trauma utan nÄgot samband med Àrftlighet m.m.
IntensivvÄrdsjuksköterskors upplevelser av att arbeta kliniskt med skattningsinstrumentet för delirium, CAM-ICU: En interventionsstudie
Delirium Àr ett akut insÀttande förvirringstillstÄnd och vanligt förekommande pÄ intensivvÄrdsavdelningar. Delirium Àr allvarligt och livshotande med fluktuerande förlopp. Att drabbas av delirium innebÀr ett ökat lidande för patienten och dess anhöriga. Det medför ökade vÄrdtider och en stor kostnad för samhÀllet. Det finns flera olika instrument för att identifiera delirium, CAM-ICU Àr det enda skattningsinstrumentet som Àr översatt och validerat till svenska.
Utveckling och förÀndring av budgetens roller. En fallstudie av Alfa Laval, Cardo och Gambro.
VÄrt syfte var undersöka förÀndringen av budgeteringens roller i de studerade företagen, samt vilka konkurrerande eller kompletterande styrmedel de anvÀnder sig av. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie, med en deduktiv ansats av tre traditionella tillverkningsföretag. VÄra empiriska studier bygger frÀmst pÄ personliga intervjuer. VÄr teoretiska bakgrund bestÄr av diskussionsunderlag angÄende budgetens för och nackdelar. För att ge en bÀttre bakgrund till vÄr studie har vi Àven valt att ge en översiktlig beskrivning av budgetprocessen och kompletterande styrmedel som prognos och balanced scorecard.
PrognosanvÀndning i företag
Inledning: MÄnga företag genomför idag nÄgon form av prognos som underlag för deras beslut.Det kan handla om prognoser för hur mycket marknaden kommer att efterfrÄga, hur storakostnader företaget förvÀntas ha eller hur mycket personal som kommer krÀvas.Problemformulering: Hur anvÀnder företag prognoser i sin verksamhet?Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur prognoser anvÀnds i företag.Metod: Den hÀr studien har byggt pÄ en kvalitativ forskningsstrategi. Arbetets forskningsansatshar varierat mellan en induktiv metod och en deduktiv metod. Uppsatsens empiriska material harinförskaffats genom semistrukturerade intervjuer pÄ tvÄ utvalda företag; Galenica AB och SAABtraining and simulation.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att företag anvÀnder prognoser som grund för attfatta beslut. Prognoser anvÀnds frÀmst som grund för budgetarbetet, men företag upprÀttar Àvenprognoser över andra faktorer som pÄverkar företagets framtid.
Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor i offentlig upphandling. (O)möjligheterna att stÀlla respektive krav.
Det förs idag en aktiv debatt kring hur lÄngtgÄende möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hÀnsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnÄ samhÀlleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse pÄ marknaden i stort motiverar en sÄdan diskussion. NÄgot som diskuterats sÀrskilt Àr möjligheten att stÀlla krav pÄ kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen Àr Àgnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att stÀlla nÀmnda krav i offentliga upphandlingar. UtgÄngspunkt tas i respektive kravs syfte vilket Àr Àgnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gÀller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav pÄ kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rÀttsliga ram som omgÀrdar den offentliga upphandlingen pÄ EU-nivÄ och pÄ svensk nationell nivÄ, med fokus pÄ sociala hÀnsyn.