Internet Àr ett relativt nytt fenomen och det finns idag inte nÄgon specifik eller sjÀlvstÀndig lagstiftning som reglerar marknadsföring pÄ detta omrÄde. Det var lÀnge en allmÀn uppfattning att Internet var ett laglöst territorium som inte omfattades av den nationella lagstiftningen eller kunde regleras. Idag har det dock konstaterats att det inte finns nÄgon begrÀnsning av MFL:s tillÀmplighet och det Àr sÄledes ovÀsentligt vilket medium som anvÀnds vid marknadsföringen. Genom den rÀttsdogmatiska metoden utreder vi gÀllande rÀtt för omrÄdet och redogör för de regleringar som finns att tillgÄ dÄ det kommer till marknadsföring riktad mot barn genom Internet.Marknadsföringen har parallellt med samhÀllsutvecklingen genererat nya kommunikationstekniker att tillgÄ. Resultatet blir att konsumenter dagligen utsÀtts för kommersiella pÄtryckningar, framförallt genom Internet som blivit en mycket potent marknadsföringskanal.

Det sÀgs att en fjÀrils vingslag i Brasilien kan utlösa en storm i Texas. I vÄr alltmer globaliserade samtid ligger det troligen mer sanning i det sagda Àn nÄgonsin tidigare. FöremÄlet för föreliggande uppsatsen Àr en rÀttsgrundsats ? en av Högsta domstolen etablerad rÀttsprincip ? betecknad pÄstÄendedoktrinen, nÀrmare bestÀmt doktrinens betydelse i skiljetvister i allmÀnhet och i investeringstvister i synnerhet. Bakgrunden till de problemstÀllningar varom uppsatsen handlar stÄr att finna i Högsta domstolens avgörande NJA 2008 s 406, vari Högsta domstolen, med undanröjande av skiljenÀmndens dom, gjorde följande synnerligen intressanta uttalande: ?Det Àr en etablerad grundsats i svensk rÀtt att skiljemÀnnen vid [behörighetsprövningen] skall tillÀmpa pÄstÄendedoktrinen.

Vid schaktningsarbeten och andra typer av avlastningar sÄ pÄverkas spÀnningstillstÄndet i den kvarvarande jorden, vilket ger upphov till deformationer. I en cirkulÀr schakt/urgrÀvning kommer exempelvis schaktens sidor att röra sig mot mitten av schakten samtidigt som botten av schakten kommer att hÀva sig nÄgot.NÀr schaktningen sker runt ett grundlagt fundament Àr det svÄrare att förutse hur jorden kommer att deformeras och speciellt hur mycket jordens rörelser kommer pÄverka det grundlagda fundamentet i form av förflyttningar. Idag berÀknar geotekniker mer avancerade problemstÀllningar med sÀttningar och jorddeformationer i kommersiella FE-program med tvÄdimensionella grÀnssnitt. FE-modellering i tvÄ dimensioner begrÀnsas av att det endast Àr möjligt att analysera strukturer som har axiell symmetri eller Àr lÄngstrÀckta. Under Är 2010 sÄ lanserades ett nytt geotekniskt FE-program med stöd för modellering i en ren tredimensionell miljö, PLAXIS 3D.

Malmös omvandling frÄn industristad till kunskapsstad har inte undgÄtt mÄnga. Det Àr dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förÀndrats, utan lÀnge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvÀtta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket hÀrstammar frÄn stadens rika och mÄngsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stÀrka det. Men staden, liksom andra stÀder i vÀrlden, har flera omrÄden som vÀntar pÄ stadsförnyelse och i denna vÀntan stÄr tomma och oanvÀnda.

Allt sedan oljekriserna pÄ 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande vÀxt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mÄl inom EU om att energieffektivisera och frÄn och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara NÀra Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som Àr ett NNE-hus fÄr medlemslÀnderna göra sjÀlva. För att snart kunna bygga lÄgenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser frÄn demonstrationsprojekt. Kvaliteten pÄ energiberÀkningar behöver ocksÄ höjas nu nÀr efterfrÄgan av energieffektiva byggnader Àr större som krÀver uppföljningsunderlag frÄn olika fastigheter.Syftet med denna studie Àr att bidra till kunskaperna om erfarenheter frÄn demonstrationsprojekt inom lÄgenergibyggnader med fokus pÄ flerbostadshus med solfÄngare.

Det har arbetet handlar om hur Ă„terförsĂ€ljares och konsumenters förutsĂ€ttningar har och kommer att Ă€ndras lĂ„ngsiktigt pĂ„ bilmarknaden. Fokus ligger pĂ„ den svenska marknaden. För att analysera detta har jag frĂ€mst tittat pĂ„ tvĂ„ variabler, trenderna pĂ„ den globala marknaden och de nya förutsĂ€ttningar EU:s nya konkurrensrĂ€ttsliga regler innebĂ€r. ÅterförsĂ€ljarna har en mycket liten förhandlingstyrka gentemot tillverkarna. Detta förhĂ„llande har analyserats med hjĂ€lp av Porters femkraftsmodell.

Detta examensarbete har haft som syfte att undersoka om skogsbruksplanerings­ metoden "Avdelningsfritt skogsbruk" kan tillÀmpas med tillfredsstallande resultat i sodra Sverige. Studien utfordes pa Asa skogsvÄrdsgÄrd Àgd av skogsvÄrdsstyrelsen i Kronobergs Ian. Fastigheten ar belagen strax soder om Asa ca 30 km norr om VÀxjö. En pilotstudie har tidigare utforts i Vilhelmina (Holmgren & Thuresson 1995, 1996). Vid skogsbruksplanering ar det viktigt att habra data om skogen att basera beslut pa.

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit sÄ vanligt att bygga ovanpÄ befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i vÄra stÀder och tÀtorter. Dessutom kan det bli lÀttare att ta tak i ansprÄk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trÀdde i kraft 1 januari, 2004. Det Àr viktigt att börja planera, redan pÄ översiktsplanenivÄ, för förtÀtning genom pÄbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsÀgare och hyresgÀster om framtidens bostÀder, som snart kanske byggs pÄ deras tak.

I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten Àger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen Àgs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de offentliga skogsfastigheterna fÄr betydelse för sÀkerstÀllande av bland annat frilufts- och rekreationsomrÄden men Àven som markreserv för framtida exploatering. Enligt kommunallagen Àr det upp till varje kommun att formulera strategier för hur förvaltningsarbetet ska utformas och genomföras. Eftersom kommunernas uppgift Àr bred med ett konglomerat av uppdrag och tjÀnster konkurrerar ofta olika krafter inom organisationerna med varandra, vilket kan orsaka implementeringsproblem. För en del kommuner kan det innebÀra att förvaltningen av offentliga skogsfastigheter ÄsidosÀtts.

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit sÄ vanligt att bygga ovanpÄ befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i vÄra stÀder och tÀtorter. Dessutom kan det bli lÀttare att ta tak i ansprÄk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trÀdde i kraft 1 januari, 2004. Det Àr viktigt att börja planera, redan pÄ översiktsplanenivÄ, för förtÀtning genom pÄbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsÀgare och hyresgÀster om framtidens bostÀder, som snart kanske byggs pÄ deras tak. Vid planering för förtÀtning genom pÄbyggnad mÄste mÄnga aspekter beaktas och det mÄste ses ur flera olika perspektiv.

Bakgrund och problembild LKAB vet att kring Ären 2017-20 sÄ kommer nuvarande anslutning frÄn södra delen av Kiruna malmbangÄrd att behöva ersÀttas med en ny pga. deformationerna frÄn malmbrytningen. Denna nya anslutning skulle behöva utgÄ frÄn norra Ànden av Kiruna malmbangÄrd. LKAB undersöker dÀrför olika alternativ till hur denna nya infart skall kunna komma till stÄnd. Trafikverket, som idag Àger marken och spÄrmaterielen i omrÄdet, har dock upprÀttat nÀrtids- och framtidsplaner för Kiruna malmbangÄrd vilket i dagslÀget försvÄrar för LKAB att genomföra ett förvÀrv av hela eller delar av Kiruna malmbangÄrd.

En grundlÀggande förutsÀttning för landsbygdens utveckling Àr en bofast befolkning och sysselsÀttning. En god möjlighet för att skapa förutsÀttningar för en levande landsbygd Àr att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgÄngar. En begrÀnsande faktor för landsbygdens utveckling har under lÄng tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva instÀllningen till att medge dispens.Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgÄtt förÀndringar med tyngdpunkt pÄ differentiering av strandskyddet. LagÀndringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ÀndamÄlsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet dÀr tillgÄngen pÄ strÀnder Àr god och exploateringsgraden Àr lÄg. En av förÀndringarna innebar att byggande i strandnÀra lÀgen ska kunna tillÄtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden.

PÄ modemarknaden rÄder idag en stor konkurrens och det blir allt svÄrare att differentiera sitt företag. Ett ökat mediebrus distraherar kontinuerligt det budskap företaget vill sÀnda ut till kundgruppen. Idag tvingas företagen ta ett allt större socialt ansvar frÀmst av kommersiella skÀl. Miljöengagemanget blir allt större och framför allt attityden och beteendet hos konsumenterna leder till en annan slags konsumtion eller rent av till en ny trend. UtifrÄn problematiseringen har vi undersökt, beskrivit samt analyserat marknadsförings-strategin av en kedjeÀgd- respektive en privatÀgd butik.

Buller frĂ„n jĂ€rnvĂ€gen utgör ett stort problem för de nĂ€rboende och Banverket satsar dĂ€rför stora resurser pĂ„ olika Ă„tgĂ€rder för att minska störningen. Ökade krav pĂ„ lönsamhet inom godstrafiken medför krav pĂ„ högre hastigheter och höjt tillĂ„tet axeltryck, vilket verkar negativt pĂ„ omgivningen i form av ökat buller. Bullerproblem kan reduceras genom skĂ€rmar och vallar i olika utföranden, fönsterbyten pĂ„ fastigheter och i svĂ„ra fall inlösen av fastigheten. För effektiv resursanvĂ€ndning Ă€r det viktigt att veta vad man kan förvĂ€nta sig för effekt av exempelvis en skĂ€rm. SkĂ€rmeffekten beror bland annat pĂ„ konstruktionsprincip, storlek, material och placering.

Byggbranschen stÀlls inför stora prövningar med högt satta mÄl inom klimat- och energipolitiken och en omfattande pÄverkan pÄ naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsÀttning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssÀttet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar pÄ miljöanpassad nyproduktion, finns det ocksÄ ett stort behov av god förvaltning av vÄra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas vÀldigt lÄngsamt; drygt 90 procent av de hus som finns Är 2020 Àr redan byggda (MiljövÄrdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpÄverkan (Byggsektorns kretsloppsrÄd, 2001), vilket stÀller höga krav pÄ fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport Àr att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hÄllbar utveckling, men ocksÄ den eventuella problematik som rÄder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.