Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i hur relationen mellan fastighetsbolag ochserviceleverantörer ser ut pÄ den svenska kontorsmarknaden, bÄde hur den ser ut idag och hur denkommer att utvecklas i framtiden. Strategisk hantering av stödtjÀnster Àr nÄgot som kallas Facility management (FM), nÄgot jag börjar arbetet med att klargöra. Anledningen till att jag vill klargöra vadFM Àr, beror pÄ att det Àr en teori vilken ofta missuppfattas. LikvÀl Àr syftet med arbetet att fÄ eninblick i hur fastighetsbolagen arbetar och tÀnker nÀr det gÀller att erbjuda sina kontorshyresgÀsterstödtjÀnster, samt deras instÀllning till att ingÄ partnerskap med serviceleverantörer. För att fÄ dennainblick har jag konstruerat en enkÀt samt genomfört intervjuer med fastighetsbolag.

Energi- och miljöfrÄgor Àr idag viktigare Àn nÄgonsin dÄ bygg- och fastighetsbranschen svarar för en tredjedel av den totala energiförbrukningen. För att skapa ett hÄllbarare samhÀlle mÄste utvecklingen gÄ framÄt och miljö- och energismarta lösningar utvecklas. De gröna byggnaderna var ett första steg i rÀtt riktning. DÀrefter utvecklades de gröna hyresavtalen pÄ den kommersiella fastighetsmarknaden, detta för att kunna fördjupa sig inom miljöarbetet. Avtalets etablering pÄ den svenska marknaden Àr idag relativt fÀrsk i jÀmförelse med vissa andra lÀnder, exempelvis Australien.Syftet med vÄr studie var att undersöka hur det gröna hyresavtalet upprÀttas och hur parterna i hyresförhÄllandet löser problemet med kostnads- och ansvarsfördelningen pÄ den kommersiella fastighetsmarknaden och Àven vad det Àr som gör att företag vÀljer att anvÀnda gröna hyresavtal.

Denna undersökning behandlar riskkapitalets pÄverkan pÄ svensk fotboll. Syftet Àr att undersöka vilka motiv en investerare har nÀr de vÀljer att satsa sitt kapital i fotbollen samt hur klubbarnas finansiella utveckling ser ut. Undersökningen har utgÄtt frÄn teorier kring riskkapitalbolag och externa finansiÀrer samt avgörande hÀndelser för allsvenskan och de europeiska ligorna. Det empiriska underlaget bestÄr frÀmst av personliga intervjuer med personer som har betydande positioner i de allsvenska stockholmsklubbarna AIK, DjurgÄrden och Hammarby. I analysen jÀmför vi teorin med empirin och drar dÀrifrÄn slutsatser kring de aktuella undersökningsfrÄgorna.

I och med den tredimensionella fastighetsbildnings lagstiftningen möjliggörs enfastighetsindelning bÄde horisontellt och vertikalt. Den tredimensionellafastighetsbildningen ska sÄ lÄngt som möjligt omfattas av den traditionellafastighetsbildnings lagstiftningen. Det krÀvdes dock vissa kompletteringar bÄde med samverkansfrÄgor och med frÄgor om nÀr den tredimensionella fastighetsbildningen Àr lÀmplig att anvÀnda.För att nybilda och ombilda fastigheter till tredimensionella fastigheter anvÀndsavstyckning, klyvning, sammanlÀggning och fastighetsreglering.  Innan lagstiftningen för tredimensionell fastighetsbildning tillkom anvÀndes alternativ till tredimensionelltfastighetsutnyttjande genom servitut, nyttjanderÀtt och gemensamhetsanlÀggningar.Alternativen ansÄgs som otillrÀckliga exempelvis vid komplicerande anlÀggningar och otillgÀngliga bergrum.Den tredimensionella lagstiftningen Àr idag ett komplement till de traditionellaalternativen att utnyttja tredimensionellt avgrÀnsade utrymmen. För att fÄ bilda entredimensionell fastighet krÀvs att det stÄr klart att ÄtgÀrden Àr lÀmpligare Àn andraÄtgÀrder med hÀnsyn till ÀndamÄlet, samt att sÀrskild hÀnsyn ska tas till den specifikakaraktÀr tredimensionella fastigheter utgör.Det lÀmplighetsvillkor som uppstÀllts Àr en begrÀnsning i möjligheten tilltredimensionell fastighetsbildning.

Vid införandet av tredimensionell fastighetsbildning i Sverige fanns det en oro för att det befintliga fastighetsbestÄndet skulle fragmentiseras, nÄgot som skulle medföra stora kostnader för det allmÀnna vid planlÀggning och inventering av bestÄndet. Det har nu gÄtt drygt sju Är sedan det blev tillÄtet att indela fastigheter i tre dimensioner i Sverige och det Àr nu möjligt att studera hur laginstitutet anvÀnds idag och i vilken omfattning det anvÀnds. Informationen som behövts för att genomföra denna studie har hÀmtats frÄn förarbeten men har ocksÄ till stor del inhÀmtats frÄn Olof Sjöblom, förrÀttningshandlÀggare med stor erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning och Björn Hedlund, bolagslantmÀtare vid JM som har erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning frÄn byggbolagens sida.Studien visar att tredimensionell fastighetsbildning fortfarande sker i begrÀnsad omfattning, Àven om det sakta ökat sedan möjligheten att fastighetsindela i tre dimensioner öppnades. Det svaga intresset kan starkt kopplas till den skepsis och osÀkerhet inför tredimensionell fastighetsbildning som fortfarande finns hos de stora aktörerna, frÀmst förenat med Ànnu ouppklarade spörsmÄl grannar och försÀkringsbolag emellan.Trots det svaga intresset kan vi se att rÀttsinstitutet fungerar sÄ som det var tÀnkt. Den nya lagstiftningen har gett en möjlighet att förenkla förvaltningssituationer och möjliggöra en effektivare markanvÀndning..

Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka bÄde teoretiskt och praktiskt om det föreligger nÄgot behov i Sverige att lagstifta pÄ omrÄdet hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhÄllanden. Den rÀttsdogmatiska metoden har tillÀmpats och gÀllande rÀtt har jÀmförts med det förslag till gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av Är 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer frÄn yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrÀtten tillÀmpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen Àr att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvÀrda.

Fokus i denna uppsats ligger pÄ grÀnsdragningen mellan avtal om styckegodstransport och befraktningsavtal. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva skillnaderna mellan avtalstyperna och hur man rÀttsligt kan avgöra vilken avtalstyp som Àr förhanden. I syftet ligger en ambition att tydliggöra motiven bakom uppdelningen och med detta som bakgrund tydliggöra vilka rÀttsliga och kommersiella faktorer som Àr relevanta att ta hÀnsyn till vid en hÀrledning till avtalstypen i oklara fall. Uppsatsen har en delvis tillbakablickande karaktÀr vars primÀra syfte Àr att tydliggöra den kommersiella och rÀttsliga utveckling som resulterat i sjölagens uppdelning i avtal om styckegodstransport och befraktningsavtal. Men uppsatsen Àr ocksÄ framÄtblickande dÄ ett ytterligare syfte Àr att peka pÄ de skillnader som FN-konventionen om transport av gods helt eller delvis till sjöss (Rotterdamreglerna) kan komma att medföra för den nÀmnda grÀnsdragningen..

Genom tiderna och frÀmst under det senaste Ärhundradet har det uppstÄtt bank-, finans- ochfastighetskriser, ofta relaterade till varandra. I dagens globala vÀrld med sammanlÀnkade ekonomierÀr risken stor att en kris som uppstÄr i ett land fortplantar sig och drabbar andra lÀnder, dock sÄkan samma kris pÄverka olika lÀnder olika mycket. En intressant frÄgestÀllning Àr vilka faktorersom pÄverkar fastighetspriserna under dessa kriser, samt hur och vad som gör attpriserna ÄterhÀmtar sig efter en kris. Denna uppsats studerar fastighets- och finanskriser med fokuspÄ Sverige och Spanien.Sverige genomgick en stor kris pÄ 90-talet dÀr fastighetspriserna rasade. Under samma tidsperiodökade bestÄnd, samt priser av fastigheter i Spanien.

För att en köpare av lösa saker, sĂ„ kallat lösöre, skall erhĂ„lla ett sakrĂ€ttsligt skydd gentemot sĂ€ljarens borgenĂ€rer, har det lĂ€nge krĂ€vts att köparen skall ha kommit i besittning av den köpta egendomen. Detta Ă€r ett uttryck för den sĂ„ kallade traditionsprincipen. Intill dess att en besittningsövergĂ„ng av den köpta egendomen har skett, kan den tas i ansprĂ„k för betalning av de skulder sĂ€ljaren har till sina borgenĂ€rer genom utmĂ€tning och konkurs. I dessa fall inskrĂ€nker sig köparens rĂ€tt till att omfatta en fordran avseende Ă„terbetalning av köpeskillingen, med en risk att bli lottlös. År 2002 infördes en ny paragraf i konsumentköplagen.

Idag Àr antibiotikaresistens ett allvarligt problem. En tillfÀllig lösning pÄ problemet Àr att utnyttja synergieffekter som kan uppstÄ mellan olika typer av antibiotika. Det innebÀr att antibiotika skulle kunna ha effekt mot bakterier som har utvecklat resistens.I denna rapport har flera olika metoder, för att mÀta bakterietillvÀxt, utvÀrderats. Dessa metoder indikerar om antibiotikakombinationerna har en effekt. DÀribland har bÄde kommersiella och nyligen publicerade metoder undersökts.

Bakgrund och problem: Stena fastigheter köpte upp Bostads AB Drott 2004, ett företag isamma storlek som Stena och har upplevt att det kunde ha gĂ„tt bĂ€ttre att integrera de bĂ„daföretagen. DĂ„ Stena fastigheter har som filosofi att vĂ€xa och kommer att köpa upp företag iframtiden vill de urskilja de primĂ€ra problemen i förĂ€ndringsprocessen.Syfte: Att beskriva de problem och hinder som Stena fastigheter upplevde vid uppköpet avBostads AB Drott samt vad som borde ha fokuserats pĂ„ vid integrationen av företagen.Metod: Fjorton djupintervjuer gjordes bland personalen pĂ„ alla tre bolag i Sverige, bĂ„dechefer och medarbetare. Empirin har sedan analyserats utifrĂ„n en teoretisk referensram omuppköp, förĂ€ndringsmodeller och ekonomisk styrning.Resultat och slutsats: Flera faktorer, frĂ„n dĂ„lig kommunikation till bristande tillvaratagandeav kompetensen i företaget, har identifierats till varför Stenas uppköp inte blev framgĂ„ngsrikti alla avseenden. Faktorerna och fokusering redovisas i en modell för att försöka vĂ€gledaledningen.Förslag till fortsatt forskning: En studie dĂ€r fler fall, med liknande kĂ€nnetecken, för att seom nĂ„gra tendenser gĂ„r att utröna. Ännu en intressevĂ€ckande aspekt för vidare studier Ă€r omdet gĂ„r att skönja skillnader vid uppköp beroende pĂ„ vilken bransch företagen arbetar i..

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet BREEAM med fokus pÄ processen och systemets effekter. I studien har pÄgÄende BREEAM-projekt i Sverige studerats för att undersöka vad som görs specifikt vid en BREEAM-certifiering, vad det kostar samt vilka nyttor en BREEAM-certifiering genererar.Bygg- och fastighetssektorn stÄr för en betydande del av miljöpÄverkan i Sverige idag och förhoppningen Àr att miljöcertifieringar av byggnader kan minska miljöbelastningen. Studien visar pÄ att det finns en vÀxande efterfrÄgan pÄ miljöcertifierade kontor och lokaler frÄn hyresgÀsten trots att innebörden Àn Àr nÄgot oklar.BREEAM Àr relativt nytt pÄ svenska marknaden och behöver fortsÀtta att utvecklas och anpassas. Ett svenskt företag, med en redan god intern byggstandard, behöver dock inte göra nÄgra större Ätaganden för att nÄ ett bra betyg i BREEAM. En BREEAM-certifiering intygar att en byggnad hÄller en bra nivÄ miljömÀssigt, visar att företaget Àr pÄ vÀg Ät rÀtt hÄll och hjÀlper till att strukturera upp miljöarbetet under ett byggprojekt.

This thesis is written at WSP management and investigates the practice of pre-project planning and feasibility studies at Swedish construction companies, through the study of the ongoing feasibility study of the mall Sturegallerian in Stockholm, and through interviews with experienced project managers in the construction industry. There is currently a big span in the way Swedish construction companies plan the pre-project phase and the aim of this thesis is to present a more generic and standardized way that helps minimize project risks and maximize efficiency and profit. The result is a generic model which can be used in pre-project planning. The model describes the phases in the preproject planning process and the activities that span these phases. Is also describes the categories of professions that need to participate in the preproject planning group and which activities that each profession executes. The other result is a list of factors that need to be considered for a well performed pre-project phase, as found during the interviews. Among others the thesis stresses the importance of involving the client as a key participant in the process.

Syfte: Att analysera och diskutera utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv vad som Àr kostnads- och energieffektivt för ett mindre fastighetsföretag och resonera kring om det ger nöjdare hyresgÀster. Metod: Litteraturstudier har genomförts för att ta reda pÄ hur fastighetsbranschen och dess klimatpÄverkan ser ut idag. Teori om kundnöjdhet för att se hur man skapar nöjda hyresgÀster. I detta arbete har bÄde, kvantitativ och kvalitativ metod anvÀnds. En enkÀtundersökning till Winter Fastigheter AB:s hyresgÀster, för att fÄ en bild av hur de ser pÄ sitt boende. Den kvalitativa metoden anvÀndes vid intervjuer med tvÄ privata fastighetsbolag i Oskarshamn för att se hur andra aktörer ser pÄ fastighetsbranschen och energieffektivitet.

Arbetet handlar om strategisk fastighetsförvaltning med fokus pÄ underhÄllsplanering i Stockholms Hamns fastighetsbestÄnd i Frihamnen. Fastighetsföretagandet analyseras med hjÀlp av en modell framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Modellen Àr utformade som en punktlista dÀr brister eller fördelar med fallstudiens egna system för underhÄllsplanering framkommer.Inledningsvis beskrivs fastighetsförvaltarens roll, dels i frÄga hur arbetet har förÀndrats över tid men Àven vikten av att underhÄlla fastigheter för att undvika höga framtida kostnader.En förklaring ges till fastigheter dÀr verksamheten styr lokalanvÀndningen och en insyn i offentligt fastighetsföretagande dÀr stat, kommun och landsting Àr en av de största aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i Sverige. Lagen om offentlig upphandling beskrivs dÀr syftet att frÀmja konkurrens alltför ofta istÀllet blir konkurrensbegrÀnsande vid planering och bestÀllning av entreprenader hos Stockholms Hamn.Arbetets fallstudie och applicering av modellen utgÄr frÄn Stockholms Hamn fastighetsbestÄnd och tre stycken fastigheter plockas ut ur bestÄndet för att representera varsin fastighets typ. Magasin 2 Àr kÀrnfastigheten, Magasin 6 Àr en osÀker fastighet som ej har nÄgot att göra med kÀrnverksamheten och Hus P Àr en övrig fastighet som pÄ sikt skall rivas.Modellen tittar nÀrmare, för respektive fastighet, pÄ verksamhetsplanering och underhÄllsplanering, respektive fastigheters förutsÀttningar, funktion och framtid och vilka avtal som kontrollerar ansvarsomrÄdena mellan hyresgÀst och hyresvÀrd avseende underhÄllet.Jag kommer fram till att Stockholms Hamn Àr ett vÀlskött företag med större potential Àn vad de idag utnyttjar.