Bankerna har ett stort ansvar i samhÀllets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar bÄde lÄntagare och lÄngivare. Banker sÄvÀl som vÀrdepappersinstitut mÄste noggrant kunna berÀkna och bedöma sin riskexponering för att pÄ sÄ sÀtt kunna gardera sig mot riskerna genom att hÄlla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt fÄ en finansiell stabilitet i samhÀllet infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gÀllande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket Àr en förfinad, mer individanpassad version av föregÄngaren Basel I.

Allt sedan 2005 skall svenska bolag noterade pÄ börsen upprÀtta sin redovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS/IAS. Innan införandet av standarden redovisades förvaltningsfastigheter enbart i balansrÀkningen och till anskaffningsvÀrde med avdrag för vÀrdeminskningar. Den nya standarden innebÀr dock att vÀrdering och vÀrdeförÀndring numer skall tas upp till verkligt vÀrde i balans- och resultatrÀkning. Redovisning och vÀrdering till verkligt vÀrde för dessvÀrre med sig en del komplikationer. Enligt teorin förutsÀtter metoden en perfekt och fullstÀndig marknad, en marknadssituation som i realiteten aldrig uppstÄr. Samtidigt krÀvs, för att överhuvudtaget kunna genomföra en vÀrdering, antaganden om marknadsutveckling och framtida kassaflöden.

Examensarbetets syfte var att undersöka och redogöra för tillvÀgagÄngssÀttet för att ta fram ett program för parallellt uppdrag för stadsdelen Nya Eriksberg i Uppsala. Uppsatsen besvarar ocksÄ frÄgestÀllningen hur arbetsprocessen ser ut för att ta fram ett program för ett parallellt uppdrag. Stadsdelen Eriksberg ligger i utkanten av centrala Uppsala. Bostadsbolaget Uppsalahem Àr en av de dominerande markÀgarna i omrÄdet tillsammans med Uppsala kommun. Stadsdelen byggdes ut pÄ 60-talet och mÄnga av Uppsalahems fastigheter Àr i behov av omfattande renoveringar. I samband med en förnyelse av dessa detta sÄg Uppsalahem möjligheten att fÄ flera olika utvecklingsmöjligheter av omrÄdet belyst genom att arrangera ett parallellt uppdrag.

Äldre fastigheter ger staden ett mĂ„ngfacetterat uttryck och skapar fysiska kopplingar till historien. De Ă€r dock ofta energislukande med dĂ„ligt vĂ€rmeisolerade klimatskal och omoderna installationer. GĂ„r det att renovera Ă€ldre byggnader sĂ„ att de blir energisnĂ„la och uppfyller samtidens byggnormer? InnebĂ€r en sĂ„dan renovering att dess arkitektoniska kvaliteter gĂ„r förlorade? Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n kvarteret Oket som bestĂ„r av olika byggnadsdelar uppförda 1910, 1927, 1938, 1945 och 1970. Byggnaderna inventeras med avseende pĂ„ konstruktion och arkitektonisk stil.

I Sverige har vi idag regler som bestÀmmer hur vÄra enskilda avlopp mÄste dimensioneras med avseende pÄ utslÀpp. NÀra hÀlften av de 700 000 fastigheter som har enskilt avlopp bedöms idag ha anlÀggningar som inte Àr godkÀnda. Enligt Havs- och vattenmyndigheten slÀpper Sveriges enskilda avlopp ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken. I arbete med att komma till rÀtta med de problem som otillrÀcklig avloppsrening medför samt i strÀvan mot ?en hÄllbar utveckling?, har kommunen som tillsynsmyndighet fÄtt i uppgift att genomföra utökad tillsyn och kontroll av samtliga enskilda avloppsystem. Landets kommuner har i sin tur tagit hjÀlp av NaturvÄrdsverkets allmÀnna rÄd (NFS 2006:7) för att fÄ vÀgledning i beslut om vad som gÀller för den enskilda fastigheten med tillhörande hushÄll. Avsikten med denna rapport Àr att nÀrmare studera olika reningsmetoder som tillÀmpas inom enskilda avlopp.

Naturreservat Àr en form av omrÄdesskydd som kan anvÀndas för att ge vÀrdefulla naturomrÄden ett lÄngsiktigt skydd. NÀr ett naturreservat bildas Àr tanken att det ska finnas kvar mycket lÀnge och att upphÀva ett reservat krÀver vÀldigt starka skÀl.Naturreservat Àr den vanligaste formen av naturskydd i Sverige. Antalet reservat och den totala skyddade ytan har stigit mycket under de senaste Ärtiondena och anledningen till detta Àr att man inom miljö- och naturvÄrdspolitiken har satt upp tydliga mÄl som ska uppfyllas samt att lagstiftningen som finns Àr praktiskt tillÀmpbar. Att bilda ett naturreservat Àr en process med mÄnga steg. Syftet med denna uppsats Àr att utreda denna bildandeprocess, och jÀmföra tillvÀgagÄngssÀttet hos kommunerna och hos lÀnsstyrelsen.

Sverige stÄr inför omfattande renoveringsbehov med anledning av det stora antalet hushÄll som byggts frÄn 1960-talet och framÄt. LÀckage blir ett större problem med fler slitna och Älderstigna rör. För att ÄtgÀrda rör anvÀnds frÀmst tvÄ metoder: stambyte och relining. Med utgÄngspunkt i att Sverige stÄr inför relativt stora klimatpolitiska utmaningar, syftar detta projekt till att analysera och kvantifiera hur energianvÀndning, koldioxidekvivalenta utslÀpp och materialÄtgÄng skiljer sig Ät mellan metoderna.Rapporten bryter ned metoderna i tre delsystem: materialframstÀllning, transporter och utförandeprocess. Data- och informationsinsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer, databaser, publicerade rapporter och webbaserade kÀllor.

SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Bakgrund och problem: Det finns en klar tendens, sÀrskilt genom harmoniseringen av redovisningen, mot en mer kapitalmarknadsinriktad redovisning. FrÄgan blir dÄ hur företagen gÄr tillvÀga nÀr de vÀrderar sina tillgÄngar till ett marknadsvÀrde och hur stor precisionen i vÀrderingen Àr.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att göra en fallstudie av ett antal företags vÀrdering av förvaltningsfastigheter samt att hÄlla en diskussion kring valda lösningar vid vÀrderingen.AvgrÀnsningar: Studien Àr inriktad pÄ den svenska marknaden. Endast företag med kontor i Göteborg trÀffats dÄ det har ansetts vara av stor vikt att fÄ en god kontakt med respondenterna.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr djupintervjuer gjorts med tre fastighetsbolag samt en framstÄende akademiker pÄ omrÄdet. Intervjuernas syfte har varit att hÄlla en diskussion och fÄ en djupare förstÄelse kring fastighetsvÀrdering och fastighetsmarknaden.Resultat och slutsatser: Fastighetsbolagen anvÀnder uteslutande en vÀrderingsmetod som bygger pÄ en kassaflödesmodell pÄ grund av svÄrigheterna med ortprismetoder. Vi fann att kassaflödesmodeller inte nödvÀndigtvis speglar ett marknadsvÀrde utan snarare ett nuvÀrde av en investering.

Fastighetsbranschen i Göteborgs innerstad prÀglas av hÄrd konkurrens.En svÄrighet i branschen Àr att hitta bra lÀgen och rÀtt hyresgÀster. VarnÄgonstans fastighetsbolagens lokaler Àr placerade har en direktkoppling till hur attraktivt företaget blir. Det Àr viktigt attfastighetsbolagens och hyresgÀsterna strategier stÀmmer överens medvarandra.Fastighetsbolaget som hyr ut lokaler mÄste vara nöjda medverksamheten som kommer att drivas i deras utrymmen. För ettfastighetsbolag Àr det viktigt med rÀtt hyresgÀster dÄ de kan höjaföretagets profil eller image.AP Fastigheter AB har under en lÄng tid arbetat med att utveckla enlösning för att kunna ta in butiken Zara i sitt affÀrshus Arkaden. Zarahar varit ett krÀvande projekt dÄ de ansvariga för butiken lÀnge letatefter ett sÄ bra butikslÀge som möjligt.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur etableringen avbutiken Zara kommer att pÄverka affÀrshuset Arkaden och dessvarumÀrke, samt vad de övriga butikerna och konsumenterna tycker.De metoder som vi har anvÀnt oss av för att besvara vÄra frÄgor ÀrpÄstana intervjuer med konsumenterna samt djupintervjuer medbutikscheferna.Uppsatsens teoretiska kapitel behandlar de för uppsatsen viktigasteomrÄdena, nÀmligen kommunikation, positionering, varumÀrken ochkonsumentbeteende.Efter att ha sammanstÀllt den kvalitativa och kvantitativaundersökningen presenterade vi resultaten och analyserade sedan detmed hjÀlp av teorin.VÄr studie visade att Zara haft en positiv inverkan pÄ ArkadensvarumÀrke.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

A group of companies that only recently has caught the attention of Swedish designers, enterprises and media are the so -called "furniture pirates". In Sweden it?s mainly two companies that have ended up in the spotlight. The online stores Ikon M and Designers Revolt are two companies which currently sell replicas of famous Swedish and foreign designers. Although the designs sold are copyright protected in Sweden, and most other European countries, the right holders can only stand by and watch as more or less exact copies are sold for a fraction of the price of the originals.The business model - to exploit the EU?s free movement of goods and the UK's short term of copyright protection in matter of mass-produced art (industrial design) - has proven successful for the companies that practice it.

?Denna uppsats undersöker TV-serien Star Treks vÀrderingar ur ett politiskt ideologiskt perspektiv. Star Trek Àr en amerikansk science fiction-serie som skapades av Gene Roddenberry i mitten av 1960-talet. FrÄgestÀllningarna behandlar om det finns politiskt relaterade vÀrderingar framstÀllda i Star Trek, vilken politisk ideologi som mest liknar vÀrderingarna i serien, och om det gÄr att tolka det som om Star Trek har en ideologisk vÀrdegrund. Med hjÀlp av dagordningsteori, kritisk medieteori och teorier om budskap diskuteras TV-bolagens makt över seriens innehÄll.

FörhÄllandet mellan en franchisegivare och dennes franchisetagare bygger i mÄngt och mycket pÄ avtalsfrihet parterna emellan och grundar sig i mÄnga avseenden pÄ affÀrsmÀssiga övervÀganden. Parterna Àr skilda rÀttssubjekt, som var och en ansvarar för sina egna rÀttshandlingar. LikvÀl innehÄller en franchiserelation stora inslag av samverkan och bygger pÄ de synergieffekter som parterna kan ta del av genom en effektiv fördelning av arbetsuppgifter. Följande framstÀllning Àmnar besvara frÄgan i vilken utstrÀckning en franchisegivare Àr ansvarig gentemot sina franchisetagare för kostnader som dessa har Äsamkats p.g.a. att de anvisats av franchisegivaren att ingÄ avtal med tredje man.

2009 infördes en möjlighet att bilda sÄ kallade ÀgarlÀgenheter i Sverige. Det Àr en form av boende i flerbostadshus som innebÀr att bostadslÀgenheten innehas med ÀganderÀtt. De traditionella formerna av boende i flerbostadsfastigheter, hyresrÀtt och bostadsrÀtt, innebÀr en nyttjanderÀtt utan Àgande. Första steget mot att införa ÀgarlÀgenheter i Sverige var att införa möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter. Detta innebar att exempelvis ett vÄningsplan i en byggnad kunde utgöra en egen fastighet.