Uppsatsen behandlar frÄgan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen pÄverkar sysselsÀttningsgraden negativt i en ekonomi dÄ förbÀttringar i arbetsbesparande teknologi medför lÀgre efterfrÄgan pÄ arbete. FrÄgestÀllningen har uppkommit med jÀmna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att nÄgot lÄngsiktigt samband kunnat bekrÀftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD lÀnder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sÄdant lÄngsiktigt samband. DÀremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan pÄ sysselsÀttningen pÄ bÄde kort och medelfristig sikt. UtifrÄn detta kan arbetstillfÀllen rÀddas pÄ kort och medelfristig sikt men inte pÄ lÄng sikt dÄ de, inom tillverkningssektorn och Àven generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

Viljan att minska miljöpÄverkan tillsammans med skÀrpta nationella och internationella krav och ökade energipriser har lett till ett ökat intresse för hus med lÄg energiförbrukning. Passivhus förbukar upp emot 90 % mindre energi jÀmfört med ett konventionellt hus men trots detta Àr produktionen snarare ett undantag Àn en regel. För att reducera kostnader, öka kvaliteten och utveckla effektiva produktionsmetoder har industriellt byggnation förts fram. Jag vill med detta arbete identifiera vad som hindrar den industriella byggnationen av smÄhus med passivhuskonceptet. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att ge potentiella och nuvarande passivhusproducenter ett underlag som visar vilka största hinder som finns för att produktionen ska bli mer industriell; Dvs.

Konfektionsbranschen har sedan tidigt 1900-talat fungerat genom ett massproducerande maskineri som erbjudit ett likriktat utbud till sina kunder, kunder som ansetts vara en enda stor massa, idag har konsumenter en större insikt i sin egen konsumtion och en stor vilja att pÄverka. Tack vare den tredje industriella revolutionen Àr ett nytt paradigmskifte pÄ vÀg, kunden involveras i design- och produktutvecklingsprocessen och resultatet Àr att en unik produkt kan produceras samtidigt som företaget uppnÄr stordriftsfördelar genom modularisering, detta kallas för Mass Customization. Forskning visar att kundinvolvering ofta leder till en lojal kund och utifrÄn detta Àr uppsatsens syfte undersöka hur konfektionsföretag inom Mass Customization arbetar med att skapa kundlojalitet. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuer med företagen Tailor Store Sweden AB och Suitopia Scandinavia AB Àr grunden för informationsinsamlingen. Analysarbetet har en teoretisk syntes som utgÄngspunkt, syntesen bygger pÄ teorier gÀllande relationsmarknadsföring, kundanpassningar, hur företag skapar lojala kunder samt e-lojalitet.

Internet har förÀndrat sÀttet att kommunicera, och numera erbjuds ett vidstrÀckt spektrum av kommunikationsalternativ att sprida information genom. Ett av alternativen utgörs av YouTube, som ocksÄ visat sig utgöra ett starkt medium för företag att nyttja i marknadsföringssyfte. FrÄgan Àr emellertid om formatet passar företag som enkom opererar pÄ renodlade industriella marknader, sÄ kallade B2B-företag. Avsikten med studien Àr att undersöka detta, och dÀrigenom bidra till förstÄelsen för hur B2B-marknadsföring ser ut pÄ Internet. Undersökningen utförs genom en kartlÀggning av de nordiska industriföretagens nÀrvaro pÄ YouTube, samt via en innehÄllsanalys av videokommunikationen ur ett varumÀrkesperspektiv.

Holmen Skog har som mÄlsÀttning att öka andelen sÄdda föryngringsytor frÄn dagens 24 % till 30 %. Erfarenheterna inom Holmen Skog vad gÀller sÄdd Àr goda, men med ett ökat arealmÄl blir svÄrigheterna att hitta lÀmpliga bestÄnd större. Syftet med examensarbetet var att fÄ bÀttre kunskap om hur sÄddresultatet pÄverkas av stÄndortsfaktorer, sÄddtidpunkt samt trÀdslagsval. MÄlsÀttningen var att ta fram ett kunskapsunderlag som kan utgöra grund för rekommendationer om vilka stÄndorter som Àr mest lÀmpade för sÄdd. För att sÀrskilja olika faktorers inverkan pÄ sÄddresultatet analyserades ÄtervÀxtinventeringsresultat frÄn 3 704 bestÄnd med multivariat- och diskriminantanalys. I en fÀltstudie undersöktes frÀmst inverkan av stÄndortens vattenegenskaper pÄ sÄddresultatet, dÀr 500 stycken 10 m2-provytor med huvudstammar (plantytor) jÀmfördes med ytor utan huvudstammar (nollytor).

Fytoremediering kallas metoden som utnyttjar vÀxters naturliga förmÄga att ta ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen för att sanera föroreningar. Det Àr en mycket miljövÀnlig metod som endast bygger pÄ naturliga processer. Idag nyexploateras i hög grad hamn- och industriomrÄden, vilka ofta krÀver stora saneringsinsatser. Dessa ligger ofta i stadsnÀra lÀgen dÀr det generellt finns ett behov av grönytor. Till detta hör att parkmark sÀllan anlÀggs pÄ förorenad mark, dÄ det inte bÀr samma möjlighet till lönsamhet som annan exploatering. Fytoremediering Àr en lÄngsam saneringsmetod och förbises dÀrför ofta som ett alternativ dÄ det krÀvs snabba lösningar inför exploatering, men i jÀmförelse med andra saneringsmetoder har fytoremediering en mÀngd fördelar. En aspekt som gör metoden högst intressant för oss i vÄr yrkesroll Àr möjligheten att under saneringens gÄng kunna skapa betydelsefulla gröna ytor av tidigare otillgÀngliga omrÄden. Tidsaspekten vÀnds frÄn nÄgot negativt till positivt genom att skapa estetiskt tilltalande, intressanta och rekreativa uterum.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att jÀrnvÀgsbranschen Àr prÀglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgrÀnser och otydliga roller med en mÀngd utdragna rÀttsliga tvister mellan bestÀllare och entreprenörer som följd. StÀmningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan jÀrnvÀgsaktörer förekom inte i den mÄn som behövdes, utan aktörerna tÀnkte mest pÄ sin egen verksamhet. En Àndring behövdes.Rapporten Àr begrÀnsad till tre nyckelaktörer med koppling till jÀrnvÀgsunderhÄll: bestÀllare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts pÄ det alltför förekommande avhjÀlpande underhÄllet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp.

Bakgrunden till denna rapport Àr det stora antal vindkraftverk som det idag finns planer pÄ att bygga i Sverige. I Jokkmokksliden utanför MalÄ i VÀsterbotten pÄbörjades byggnationen av en vindkraftverkspark under 2010 vilken kommer att bestÄ av 18 vindkraftverk ritade av en tysk konstruktör. Fundamenten för vindkraftverken Àr massiva gravitationsfundament dÀr armeringen Àr sÀrskilt komplicerad att montera och krÀver en stor arbetsinsatts. Syftet med denna rapport Àr att undersöka om och hur man genom att tillÀmpa nya metoder och planeringsverktyg kan öka produktiviteten och dÀrmed minska arbetsinsatsen. För att uppnÄ detta har en djupstudie inom Lean Production utförts.

Vad hÀnder om de stÀndiga förbÀttringarna tar slut?FörmÄgan att stÀndigt utvecklas och förÀndras har i vÄrt samhÀlle och inom den svenska industrin blivit en allt viktigare konkurrensfördel för att skapa framgÄngsrika organisationer. MarknadsförÀndringar förekommer numera i en alltmer progressiv takt och det framstÄr att organisationer med ett gott kreativt klimat förmÄr att skapa goda förutsÀttningar för att hantera omvÀrldens förÀnderlighet. KÀrnan för industriella organisationer Àr ytterst att upprÀtthÄlla en accepterad produktionstakt och samtidigt skapa ett kreativt klimat som ger goda förutsÀttningar för att utveckling kan frodas. Det rÄder en enighet om att organisationer med ett gott kreativt klimat som ger medarbetare stöd, möjlighet och utrymme att omsÀtta idéer till verklig nytta, skapar goda förutsÀttningar för organisationers utvecklingsförmÄga.

Problem: Vilka faktorer Àr avgörande för kulturföretagarens förutsÀttningar att förena det konstnÀrliga skapandet med överlevnad som företagare?Syfte: Det övergripandet syftet med denna uppsats Àr att analyser och utvÀrdera kulturföretagares marknadsstrategier med avseende pÄ deras förutsÀttningar att förena konstnÀrligt skapande med överlevnad. Studiens underliggande syfte bestÄr i att analysera och utvÀrdera kulturspecifika starthus och deras inverkan pÄ kulturföretagares marknadsstrategier.Metod: Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk, kvalitativ och deduktiv forskningsansats. Studien anvÀnder sig av metodtriangulering och empiri samlas in med hjÀlp av surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har hÄllits med sex stycken kulturföretagare, dÀr hÀlften startats upp via kulturspecifika starthus och hÀlften startats upp pÄ egen hand.Teorier: Studien anvÀnder sig av följande teorier; involveringsteorin, VÀrdekedja/VÀrdestjÀrna samt Industriella nÀtverk.

Idag Àr miljömedvetandet stort och intresset för företags miljöarbete ökar och anses allt mer viktigt. Ett system dÀr struktur och ordning Àr första prioritet Àr dÀrför viktigt i miljöarbetet. Alla handlingar och inköp som fattas av oss mÀnniskor pÄverkar miljön bÄde positivt och negativt. PÄverkan blir inte bara hÀr och nu utan global och sprider sig lÄngt över det industriella samhÀllet. Dock har inte förstÄelsen för miljö och klimat hÀngt med i utvecklingen och jordens resurser utnyttjas till det maximala med en negativ miljöpÄverkan som följd.

Journalistik om alkoholdrycker i samma stil som övrig konsumentjournalistik har blivit ett vanligt inslag i medielandskapet. Syftet med denna uppsats Àr att analysera vin- och dryckesjournalistiken för att se vad som karaktÀriserar genren och för att studera betydelseproduktionen kring alkohol. För genomförandet har Sveriges ledande vinmagasin Allt om Vin anvÀnts som representant för genren, sju nummer av tidningen har studerats i sin helhet med fokus pÄ sprÄk, stil och politik. Uppsatsen behandlar i huvudsak tre omrÄden ? publiktilltal, hur man skriver om vin och tidningens alkoholpolitiska stÀllningstagande.Metoden som anvÀnts har varit en kvalitativ textanalys och texterna har studerats bÄde pÄ mikro- och makronivÄ.

Internet har förÀndrat sÀttet att kommunicera, och numera erbjuds ett vidstrÀckt spektrum av kommunikationsalternativ att sprida information genom. Ett av alternativen utgörs av YouTube, som ocksÄ visat sig utgöra ett starkt medium för företag att nyttja i marknadsföringssyfte. FrÄgan Àr emellertid om formatet passar företag som enkom opererar pÄ renodlade industriella marknader, sÄ kallade B2B-företag. Avsikten med studien Àr att undersöka detta, och dÀrigenom bidra till förstÄelsen för hur B2B-marknadsföring ser ut pÄ Internet. Undersökningen utförs genom en kartlÀggning av de nordiska industriföretagens nÀrvaro pÄ YouTube, samt via en innehÄllsanalys av videokommunikationen ur ett varumÀrkesperspektiv.

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Fytoremediering kallas metoden som utnyttjar vÀxters naturliga förmÄga att ta ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen för att sanera föroreningar. Det Àr en mycket miljövÀnlig metod som endast bygger pÄ naturliga processer. Idag nyexploateras i hög grad hamn- och industriomrÄden, vilka ofta krÀver stora saneringsinsatser. Dessa ligger ofta i stadsnÀra lÀgen dÀr det generellt finns ett behov av grönytor. Till detta hör att parkmark sÀllan anlÀggs pÄ förorenad mark, dÄ det inte bÀr samma möjlighet till lönsamhet som annan exploatering. Fytoremediering Àr en lÄngsam saneringsmetod och förbises dÀrför ofta som ett alternativ dÄ det krÀvs snabba lösningar inför exploatering, men i jÀmförelse med andra saneringsmetoder har fytoremediering en mÀngd fördelar. En aspekt som gör metoden högst intressant för oss i vÄr yrkesroll Àr möjligheten att under saneringens gÄng kunna skapa betydelsefulla gröna ytor av tidigare otillgÀngliga omrÄden. Tidsaspekten vÀnds frÄn nÄgot negativt till positivt genom att skapa estetiskt tilltalande, intressanta och rekreativa uterum.