Svenska företag har varit på plats i Ungern sedan flera årtionden, men i allt högre grad efter maktskiftet 1990 när landet övergick från planekonomi till marknadsekonomi. Jag har genom en djupgående och en kompletterande studie undersökt och analyserat svensk företagslednings erfarenheter av verksamhet i Ungern och av ungersk affärskultur.Min studie visar att den ungerska affärskulturen har främst efter 1990 genomgått förändringar som gjort att samarbetet med bl a svenska företagare flyter lättare och numera leds de flesta svenska företagen av ungerska chefer, vilket tidigare inte var fallet..

I dagens samhälle förekommer många debatter om människors rättigheter och arbetsmiljöer. Arbetsplatsen är ofta föremål för uppmärksamhet i media. Skandaler i media och social media har pekat på hur viktigt det är med jämnlikhet och trivsel på arbetsplatsen. Otrivsel bland anställda har ökat succesivt med åren bland olika företag och organisationer, såväl stora som små. Det är därför betydelsefullt att lyfta fram sådana problem för att systematiskt skapa grunden för förbättring. I alla företag och organisationer regleras beteenden hos de anställda i en incitamentstruktur som består av belöningar och bestraffningar.

Ledarskapsrollen utvecklas och effektiviseras ständigt, vilket ofta leder till störreansvarsområden för ledaren. När en chef eller ledare får fler uppgifter som ska lösas och bearbetas finns det en risk att vissa grundläggande uppgifter inte får samma fokus, till exempel ledarskapet och relationen mellan chef och dennes medarbetare. Denna studie har som fokus att studera ett företag i Sverige som inte använder sig av ett rent ledarskapsprogram utan ett chefsprogram där en del av programmet berör ledarskapsutveckling.Syftet med studien är att studera ledarskapet i företaget, både utifrån vad företagsledningenförespråkar och hur anställda uppfattar det. Det ger oss ett underlag som kan besvara vår frågeställning kring om det finns skillnader i det faktiska ledarskapet och det som ledningen vill bedriva.För att kunna uppnå vårt syfte har vi studerat material som vi fått genom företaget samt kompletterat det med en intervju med en person som varit med och utformat programmet. För att få en uppfattning om hur det faktiska ledarskapet fungerar har en enkät lämnats ut till chefer och deras medarbetare.

According to science internal communication is a complicated, yet very important, issue of organizations today. An organization with a successful internal communication shows better results both economically and in terms of coworker satisfaction. The two main theories on communication are sensemaking and transmission. After a century with a transmissionary point of view, researchers stress the importance of sensemaking internal communication.Main question of this thesis is ?Which of the two main theories is the most useful when anchoring important messages in large organizations??According to the results of this study, conducted by interviews, neither one is more useful than the other.

Runt om i vårt land skickas personalchefer, mellanchefer m.fl. från olika företag på chefsutbildningar för att förhoppningsvis utveckla sig själva och bli bättre ledare och chefer. Det beräknades att företagen spenderade 1,5 miljarder kronor på att utbilda och utveckla sina chefer under 2007. Efter att ha sökt på ordet ?chefsutbildningar? på nätet så kan vi se att det finns ett otroligt brett register med företag som erbjuder olika former av ledarskapsutbildningar.

Offentliga verksamheter har genomgått stora förändringar de senaste två decennierna och forskarnas benämning för denna process är New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största välfärdsproducenten har fått en förändrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen är en välfärdstjänst som många barnfamiljer använder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrätten. Efterfrågan av förskolelärare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som också har påverkat behovet av att anställa förskolelärare, det vill säga den nya läroplanen och lärarutbildningen. Detta har väckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhåller sig till lönesättningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

Värderingsstyrning är ett styrsätt som har vuxit fram under de senaste årtiondena. För att värderingsarbetet i en organisation ska fungera enligt ledningens önskemål krävs det att organisationer arbetar med värderingarna på ett tydligt sätt, förmedlar dessa till medarbetare och låter värderingarna bli en naturlig del av verksamheten. Värderingarna måste integreras väl i det dagliga arbetet och ledningen måste själva leva efter värderingarna för att medarbetarna ska kunna ta till sig dessa och agera på det sätt som ledningen önskar. Värderingsstyrning är ett sätt för organisationer och företag att söka nya vägar till lönsamhet och framgång och därmed skapa attraktivitet på marknaden. Området är dock relativt outforskat.

Intresset kring mode är stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje år. Det senaste året har dock varit tufft för många företag i branschen, både nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. Storstäderna i landet ökar mest både befolkningsmässigt och handelsmässigt, på bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar även att trenden går mot att de mindre lokala butikerna blir färre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning världen över.Syftet med uppsatsen är att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsättningar som krävs för att etablera en butik från en världsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod använts.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Syftet med den föreliggande studien har varit att undersöka hur utrymmet för och betydelsen av reflektion ser ut för individer med flexibelt arbete. En kvalitativ studieansats valdes och informationsmaterialet samlades in med semi-strukturerade intervjuer där de intervjuade deltagarna bestod av sex chefer inom den privata servicebranschen. Informationsmaterialet bearbetades och analyserades på kvalitativ väg och den övergripande slutsatsen som kunde dras utifrån studiens resultat var att arbetets innehåll och villkor till stor del påverkar både utrymmet för och betydelsen av reflektion där det för denna studies respondenter företrädesvis innebar en ökad förekomst och betydelse av reflektion på social och informell nivå..

Syftet med studien var att undersöka vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan få för sjuksköterskor att vara chefer, vilka faktorer de uppfattar har påverkat valet och hur de upplever och ser på sin egen roll. Metoden som användes är grundad teori och studien baseras på djupintervjuer med sex avdelningschefer som i sin grundprofession är sjuksköterskor. Resultatet utmynnade i en processmodell bestående av fyra faser där kategorin vändpunkt identifierades som kärnkategorin. Resultatet analyserades sedan utifrån det teoretiska perspektivet i symbolisk interaktionism..

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården liksom sjuksköterskans roll har förändrats sedan seklets början. Institutionalisering har ersatts av vård och behandling av patienten, vilket har förändrat kravet på utbildad personal liksom synen på kompetens. Historien förefaller dock fortsatt påverka dagens psykiatriska vårdkultur, och möjligheterna för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk slutenvård att använda sin specialistkompetens förefaller vara beroende av mer än sjuksköterskans egen kunskap och förmåga.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur specialistsjuksköterskor och chefer inom psykiatrisk slutenvård ser på specialistsjuksköterskans kompetens och roll.Metod: Datamaterialet samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor och chefer verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo och Kyngäs. Materialet sorterades därefter in i en analysram inspirerad av Kings konceptuella system: det personliga systemet, det interpersonella systemet samt det sociala systemetResultat: Den kvalitativa analysen utmynnade i tre kategorier: Specialistsjuksköterskans fördjupade kompetens leder till inre trygghet (personliga systemet), specialistsjuksköterskans kompetens främjar patientens hälsoprocess (interpersonella systemet) och Specialistsjuksköterskans kompetens efterfrågas inte av organisationen (sociala systemet).Diskussion: Specialistkunskapen beskrevs som internaliserad i den enskilda sjuksköterskan och det beskrevs att specialistkunskapen gynnade patientens hälsoprocess.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Stressrelaterad ohälsa är vanligt hos företagshälsovårdens kundanställda. Att förebygga stressrelaterade besvär kan innebära friskare personal, minskade sjukkostnader och ökad produktivitet för företaget.Syftet med studien var att få en bild av arbetsgivarnas förebyggande arbetet mot stressrelaterad ohälsa. Fanns behov och intresse att utveckla det? Hur tänkte man sig att företagshälsovården kunde bidra? Genom journalsystemet identifierades arbetsgivare som haft anställda med stressrelaterad ohälsa hos Previa Postgatan, Göteborg 2007-2008. Personalansvariga och chefer utfrågades via e-post och svaren analyserades enligt kvalitativ metod.