Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

Fildelning Àr en av de frÄgor som vÀckt stort engagemang de senaste Ären. Nya lagar införs och en av dem Àr den lag som i dagligt tal kommit att kallas IPRED. Men vad vet vi om vilken pÄverkan dessa lagar har pÄ de som sjÀlva fildelar? Syftet med denna studie Àr dÀrför att fÄ fördjupad kunskap om hur normerna för fildelare ser ut, vad det Àr som skapar dessa, samt varför de lagar om fildelning som finns följs eller inte följs. Studien har ett rÀttssociologiskt perspektiv, nÀrmare bestÀmt hur rÀtten pÄverkar samhÀllet.

Bakgrund och Problem: Att starta företag idag krÀver kapital, antingen i form av sparade pengar eller genom hjÀlp av riskkapitalister alternativt företag som lÄnar ut pengar till privatpersoner som vill starta företag. NÀr nya investeringsmöjligheter dÀrefter skall finansieras uppstÄr frÄgan om dessa skall finansieras med internt eller externt kapital. Detta leder in pÄ forskningen om kapitalstruktur, vilket idag Àr ett vÀldigt omfattande omrÄde. Ett antal tidigare studier presenteras som antyder vilka faktorer som pÄverkar ett företags val av kapitalstruktur, dessa faktorer kan till exempel vara branschtillhörighet, risk, lönsamhet, tillvÀxt, tillgÄngsstruktur och storlek. Att vara ett noterat företag i Sverige stÀller krav pÄ företagen, men presenterar Àven nya möjligheter till finansiering.Syfte: Studiens syfte Àr att analysera utvalda faktorers pÄverkan pÄ skuldsÀttningsgraden hos svenska aktiebolag.

Sektorer inom den nationella ekonomin som inte Àr synliggjorda i det traditionella statistiska systemet kan redovisas genom satellitkonton, ett statistiskt ramverk för att mÀta den ekonomiska betydelsen av en specifik sektor. BesöksnÀringen Àr ett exempel pÄ en sÄdan sektor som sedan mÄnga Är arbetat med att synliggöra branschens samhÀllsekonomiska effekter. Inom EU har nu arbetet börjat för att upprÀtta satellitkonton för idrott och intresse för frÄgan har dÀrför vÀckts inom idrottssektorn i VÀsterbotten.Ur det företagsekonomiska perspektivet intresserar vi oss för hur finansiÀrerna bidrar till sektorns vÀrdeskapande och hur detta kan komma att pÄverkas av ett framtida satellitkonto för idrott. DÄ den tidigare forskningen pÄ omrÄdet Àr begrÀnsad uppenbaras ett behov av explorativa studier som inleder arbetet med att faststÀlla idrottens vÀrdeskapande.Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur idrottsfinansiÀrerna pÄverkar sektorns vÀrdeskapande och hur idrottsrÀkenskaper skulle kunna pÄverka dessa aktörer.Studien har genomförts med ett hermeneutiskt synsÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt. Den teoretiska referensramen utgörs av litteratur och studier som legat till grund för utformningen av vÄr intervjuguide.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för nÄgra Är sedan för de minsta aktiebolagen och idag Àr det ett omdiskuterat Àmne. Det Àr dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag Àr det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vÄr studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgÄtt frÄn positivistisk kunskapssyn. Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag.

Bakgrund och problemdiskussion: Trots IASBs arbete med att harmoniseraredovisningen förekommer fortfarande skillnader i redovisningen mellan företag och vadgÀller utvinningsindustrin har det förts diskussioner om att skillnaderna i redovisningenblivit allt större, framförallt i omrÄden dÀr industrin dominerar. I arbetet med framtagandeav nya redovisningsregler för industrin har det förekommit lobbyverksamhet frÄnföretagen som motsatt sig inskrÀnkningar i det nuvarande tolkningsutrymmet inom detprincipbaserade regelverket. OmsÀttningen inom utvinningsindustrin Àr enorm och dettolkningsutrymme som finns kan medföra stora skillnader i resultatet. Vi ville dÀrförundersöka ett företag inom gruvindustrin och identifiera vilka vÀrderingsfrÄgor som Àrbetydande för företaget och vidare undersöka om vi kan identifiera en styrfilosofi och i sÄfall ta reda pÄ vad som vill uppnÄs med styrfilosofin.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett tolkningsutrymme kan tas sig iuttryck i redovisningen och hur dess redovisningsval pÄverkats av en eventuellstyrfilosofi.AvgrÀnsning: AvgrÀnsningen i vÄr uppsats Àr att den Àr skriven ur ettanvÀndarperspektiv för de grupper som de finansiella rapporterna riktar sig till. VÄrundersökning behandlar de regler som Àr rÄdande för den tid vÄr undersökning omfattar,varför vi inte fokuserat pÄ nya rekommendationer som utkommit efter den undersöktaperioden.Metod: En kvalitativ metod har tillÀmpats i vÄr undersökning dÀr vi gjort en beskrivandestudie av en gruva i en viss fas i gruvans livslÀngd.

Nuförtiden har vi obegrÀnsade valmöjligheter inom alla situationer i livet. StÀndigt krÀvs det att vi gör aktiva val, sÄvÀl stora som smÄ., vilka pÄverkar livet pÄ olika sÀtt. Det kan handla om vilken bil man ska köpa, vilken mat man ska vÀlja eller vilken Tv-kanal man ska titta pÄ. Sedan introduktionen av ett nytt pensionssystem Är 1999 ges möjligheten att göra ett aktivt val och pÄ egen hand förvalta en del av den pensionsgrundande inkomsten ? Premiepensionen!Till premiepensionen avsÀtts varje Är 2,5 procent av bruttoarbetsinkomsten.

I och med att en stor del av de smÄ och medelstora bolagen idag Àr uppbyggda och drivs av fyrtiotalister, som inom en tioÄrsperiod kommer att gÄ i pension, kommer troligtvis 60 procent av dessa att genomföra nÄgon form av Àgarskifte. Den hÀr uppsatsen speglar framförallt problematiken vid generationsskiften inom familjeföretag och endast kortfattat försÀljning till utomstÄende.Vi har valt att anvÀnda oss av en deduktiv ansats, dÄ vi har nyttjat befintliga teorier och tidigare rön som redan finns för att ta fram teori till vÄr framstÀllning. Vi har sedan testat den hÀr teorin empiriskt genom intervjuer. Till vÄr framstÀllning ansÄg vi Àven att en kvalitativ metod var mest lÀmplig för insamlandet av vÄr empiri, dÄ den ger oss större flexibilitet vid vÄr datainsamling.Ett Àgarskifte innebÀr inte bara problem av ekonomisk karaktÀr, utan Àven mÄnga viktiga frÄgestÀllningar Àr av mer kÀnslomÀssig sort. Vem passar bÀst att driva verksamheten? Vem vill ta över företaget? Hur ska syskonen kompenseras? De hÀr frÄgorna i samband med generationsskiften kan ofta skapa turbulens inom en familj.

Kiruna grundades i slutet av 1800-talet i samband med att gruvföretaget LKAB:s verksamhet startade. För nÀrvarande pÄgÄr en samhÀllsomvandling pÄ grund av gruvdriftens pÄverkan pÄ staden. Kollektivtrafiken Àr en av mÄnga delar som kommer att beröras. I början av 1900-talet infördes kollektivtrafik i Kiruna genom att vÀrldens nordligaste spÄrvÀg anlades. I mitten av 1900-talet ersattes spÄrvÀgen med bussar likt mÄnga andra stÀder i Europa.

En investering i en kommersiell fastighet krÀver finansiering av nÄgot slag. I dagslÀget Àr det vanligt förekommande att fastighetsinvesterare tar banklÄn för att erhÄlla likvida medel för fastighetsköpet. För en beviljad kredit krÀvs det Àven att en vÀrdering av fastigheten har genomförts. DÀrför Àr kreditbedömning och vÀrdering av kommersiella fastigheter tvÄ betydelsefulla processer i bankens dagliga arbete. Relationen mellan fastighetsinvesterare och banken Àr ocksÄ av avgörande betydelse dÄ fastighetsinvesteraren Àr i behov av likvida medel för sitt fastighetsköp.

I uppsatsen beskrivs riskkapitalisters investeringskriterier och om de skulle tillÀmpas pÄ lantbruksnÀringen. Bakgrunden till arbetet Àr att belÄningsgraden i den svenska lantbruksnÀringen har ökat kraftigt de senaste Ären. Utvecklingen har lett till att finansiering av lantbruksföretag blivit en allt viktigare strategisk frÄga. Ett sÀtt för lantbruksföretag att finansiera sig kan i framtiden vara via riskkapital. Det eftersom riskkapital historiskt sett har bidragit med bÄde kapital och kompetens till svenska företag.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur studenter pÄ Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nÄ och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagslÀge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berÀttelser angÄende deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör Àmnen sÄsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi valde att bestÀmma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men Àven en akademiker och arbetande lÀrare pÄ Makerere University i Kampala, Uganda.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

MÀnniskan har alltid pÄverkat sin omgivning. SÄ Àven skogen hon levt i nÀrheten av. Tyresta nationalpark har undantagits frÄn skogsbruk under de senaste hundra Ären. De aktiviteter som försiggick i Tyrestas skogar har lÀmnat avtryck i skogens struktur och Ärsringarna i de trÀd som Ànnu finns kvar. Det gör det möjligt att studera de aktiviteter som format Tyresta nationalpark och naturreservat under Ären 1700-1900.