Lastbilsindustrin Àr idag en komplex industri dÀr marknaden prÀglas av stor konkurrens aktörerna emellan. För att utnyttja den fria marknaden och entreprenörens drivande krafter för en lyckad affÀr har Scania valt att tillÀmpa DOS-standarder för sina ÄterförsÀljare. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga de poster som försvÄrar en entreprenörs möjligheter att starta som ÄterförsÀljare för Scania. Studien har för avsikt att ligga till grund för vidare diskussioner och skapa en förstÄelse för vilka kostnader som pÄverkar entreprenören i startfasen. Kostnader som kan vara direkt avgörande vad det gÀller att hitta lönsamhet i verksamheten. Direktiv frÄn EU har fÄtt Scania att skapa standarder bland sina ÄterförsÀljare.

Studiens syfte Àr att utreda möjligheterna och begrÀnsningarna för svenska lantbrukskooperativa företag att anvÀnda sig av förlagsinsatserna. Fyra företag Àr i fokus, nÀmligen Södra och KLS, vilka har anvÀnt sig av instrumentet, samt Swedish Meats och Svenska LantmÀnnen, vilka har aktuella övervÀganden att göra detsamma. UtgÄngspunkten i teorikapitlet Àr de tre roller, som medlemmen har med sin förening, nÀmligen att Àga, nyttja och styra föreningen. Transaktionskostnadsteorin samt ÀganderÀtts- och agentteorierna anvÀnds för att analysera förlagsinsatsinstrumentet. Det empiriska materialet insamlas genom kvalitativa personliga intervjuer med förtroendevalda och högre tjÀnstemÀn i de fyra fallföretagen. Möjligheterna för förlagsinsatserna Àr: · En individualisering av kapitalet sker, varvid investeraren fÄr ett incitament i att engagera sig i föreningens ekonomiska utveckling.

ProblemformuleringEn del studier visar att det finns ett signifikant statistiskt samband mellan hur ett företag hanterar miljömÀssiga och sociala risker och dess avkastning. DÀrför ifrÄgasÀtter vissa forskare och finansiella aktörer de traditionella aktievÀrderingar som inte bedömer de miljömÀssiga och sociala faktorerna. En av de vanligaste vÀrderingsmetoderna Àr den Fundamentala, vilken frÀmst utgÄr frÄn att vÀrdera den ekonomiska information som ett företag publicerar. Det finns en vÀrderingsmodell som gör det möjligt att bedöma de sociala och miljömÀssiga pÄ samma sÀtt som de finansiella i en Fundamental analys. Den brukar benÀmnas Socially Responsible Investing (SRI).FrÄgestÀllning och syfteOm den Fundamentala analysen inte vÀrderar de sociala och miljömÀssiga kriterierna innebÀr det att vÀrderingen av aktien inte Àr helt komplett.

Uppsatsens titel: Hedgefonder som alternativ investering ? Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansieringFörfattare: Stefano CollĂ©n Petralia och Omar AbdirahmanHandledare: Åke BertilssonNyckelord: Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringarSyfte: Syftet Ă€r att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer Ă€r i jĂ€mförelse med aktiemarknaden, med hĂ€nsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med aktiemarknaden. Detta för att se om investerare kan anvĂ€nda hedgefonder som ett komplement i investerarnas marknadsportfölj för att sĂ€nka risken och höja den riskjusterade avkastningen.Metod: Uppsatsen bygger pĂ„ en surveyundersökning som har utgĂ„tt frĂ„n sekundĂ€rdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillĂ€mpa olika teorier för att mĂ€ta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgĂ„ngspunkt frĂ„n en deduktiv ansats dĂ€r ekonomiska teorier har testats mot verkligheten.Resultat: Hedgefondernas betavĂ€rden och korrelation med aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan mĂ„nga hedgefonder och aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det gĂ„r inte att sĂ€ga att hedgefonderna Ă€r helt oberoende av aktiemarknaden, vilket mĂ„nga hedgefonder antyder att de Ă€r.

I Sverige klassificeras cirka 99,4 % av alla företag som mindre företag och under 2014 registrerades cirka 70 000 nya företag. Gemensamt Àr att nystartade och mindre företag som vÀxer och utvecklas bidrar till nationell tillvÀxt i lÀnderna de Àr verksamma inom. För att företagen ska kunna vÀxa krÀvs finansiering och banker har traditionellt tillgodosett detta behov. Regelverket Basel III Àr dÀrför vÀldiskuterat eftersom flera studier visar att det kan pÄverka bankers kreditgivning. Forskning visar bland annat att Basel III leder till minskad utlÄning och ökade utlÄningsrÀntor.

Journalistik om alkoholdrycker i samma stil som övrig konsumentjournalistik har blivit ett vanligt inslag i medielandskapet. Syftet med denna uppsats Àr att analysera vin- och dryckesjournalistiken för att se vad som karaktÀriserar genren och för att studera betydelseproduktionen kring alkohol. För genomförandet har Sveriges ledande vinmagasin Allt om Vin anvÀnts som representant för genren, sju nummer av tidningen har studerats i sin helhet med fokus pÄ sprÄk, stil och politik. Uppsatsen behandlar i huvudsak tre omrÄden ? publiktilltal, hur man skriver om vin och tidningens alkoholpolitiska stÀllningstagande.Metoden som anvÀnts har varit en kvalitativ textanalys och texterna har studerats bÄde pÄ mikro- och makronivÄ.

The Swedish household?s savings has increased the last couple of years, according to Statistiska centralbyrÄn. But the amount of households that trades on the stock market has decreased from the year 2012 to 2013. The diminished interest in stock trading carries a risk by leading to a smaller yield for the private savers, and also effect the business development and the economic growth. High brokerage fees will aggravate the ability to attract venture capital.

NÀr ett företag vÀnder sig till en kreditgivare för att fÄ lÄnefinansiering av en managementberoende tillgÄng, Àr det viktigt att driften (management) av tillgÄngen fungerar bra. Det Àr vÀrdefullt för att kreditgivaren ska ha tillit till att tillgÄngen kan generera den avkastning som krÀvs för att kunna betala tillbaka lÄnet. En definition av begreppet managementberoende tillgÄng kan hjÀlpa till att bÀttre förstÄ en typ av lÄnefinansieringsprocess som tidigare forskning inte studerat. Begreppet management beroende tillgÄng Àr dock svÄrt att finna i litteraturen. Det finns dÀremot studier som tar upp hur betydelsefullt sambandet Àr mellan en tillgÄng och ett vÀl fungerande management.

Industrins energianvÀndning medför koldioxidutslÀpp som bidrar till klimatförÀndringar. Inom EU och Sverige efterstrÀvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnÄ bÄda delarna föresprÄkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvÀndning. Trots att energieffektivisering ofta Àr kostnadseffektivt existerar det ÀndÄ ett energieffektiviseringsgap dÀr kostnadseffektiva ÄtgÀrder inte implementeras av olika anledningar. EnerginÀtverk kan dÄ vara ett potentiellt arbetssÀtt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling.

Redovisning av leasing ? efter form eller substans? RR 6:99 innehÄller kriterier som ger ut-rymme för tolkning. Vid redovisning av finansiell leasing ska leasingobjektet tas upp i balansrÀkningen och operationella leasingavtal ska redovisas i sin helhet i resultatrÀkningen. Syftet har varit att förklara varför en del företag redovisar finansiell leasing off-balance. VÄr studie har angripits genom en enkÀtundersökning riktad till 67 börsnoterade industriföretag, svarsfrekvensen var 54%.

Industrins energianvÀndning medför koldioxidutslÀpp som bidrar till klimatförÀndringar. Inom EU och Sverige efterstrÀvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnÄ bÄda delarna föresprÄkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvÀndning. Trots att energieffektivisering ofta Àr kostnadseffektivt existerar det ÀndÄ ett energieffektiviseringsgap dÀr kostnadseffektiva ÄtgÀrder inte implementeras av olika anledningar. EnerginÀtverk kan dÄ vara ett potentiellt arbetssÀtt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling.

I början av 1970-talet stod den svenska sjöfarten pĂ„ sin topp, men efter 1973 och fram till i slutet av 1900-talet kĂ€nnetecknas de svenska rederierna av tillbakagĂ„ng. Å andra sidan har Sveriges grannland Danmark upplevt enorm tillvĂ€xt inom den nationella sjöfartsindustrin. Denna skillnad har uppstĂ„tt mellan de bĂ„da nationerna trots att Sverige och Danmark generellt sett torde ha liknande grundförutsĂ€ttningar för att konkurrera pĂ„ den internationella sjöfartsmarknaden. Baserat pĂ„ relationen mellan handel och handelsflotta hade den svenskkontrollerade handelsflottan kunnat vara 2,5 gĂ„nger större Ă€n vad den Ă€r idag om Sverige genomgĂ„tt samma utveckling som Danmark.Uppsatsen Ă€mnar, att utifrĂ„n ett företagsperspektiv, analysera och utvĂ€rdera skillnader mellan svenska och danska rederier. Syftet Ă€r att utifrĂ„n analysen hitta nyckelfaktorer som lett till den svenska handelssjöfartens försvagning.Uppsatsen utgĂ„r delvis frĂ„n en kvantitativ förundersökning i enkĂ€tform som anvĂ€nds för att fĂ„ fram ett antal problemfaktorer för svensk handelssjöfart.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida problematiken i förhĂ„llandet mellan kultur och nĂ€ringsliv spelar in i frĂ„gan om reklam ska fĂ„ synas i kulturella verksamheter och i sĂ„dana fall i vilken utstrĂ€ckning? I uppsatsen har denna problematik konkretiserats genom en undersökning av sponsringen/samarbetet mellan ÅhlĂ©ns och ?Rum för barn?. SvĂ„righeten ligger i den tradition som sedan lĂ€nge funnits inom kulturen dĂ€r ekonomin och kulturen setts som tvĂ„ frĂ„n varandra vitt skilda poler. RĂ€dslan har varit stor att mista den konstnĂ€rliga integriteten och dĂ€rför har ekonomin endast setts som ett nödvĂ€ndigt ont. FrĂ„n kulturens hĂ„ll har man lĂ€nge inte behövt anpassa sig efter den fria marknaden utan verkat fritt frĂ„n dess pĂ„verkan.

Medlemmar i kooperativa företag Àr bÄde Àgare och nyttjare. Detta leder till en komplexitet i beslutsfattandet, dÄ styrelsen mÄste ta hÀnsyn till bÄda dessa roller. Det Àr dÀrför av stor vikt att styrelsen kÀnner till vilka intressen och uppfattningar som medlemmarna har, dÄ besluten inte enbart ska syfta till att ge sÄ stor kapitalavkastning som möjligt. Kooperativa företag har ofta en heterogen medlemskÄr. Detta gÀller Àven Södra SkogsÀgarna.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.