Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt klasslärarna och modersmålslärarna använder i två olika förskoleklasser i en grundskola för att stimulera barnens språkutveckling. Alla barn på vår skola har utländsk bakgrund, vilket betyder att de har svenska som andraspråk.Viktigt för oss är också att ta reda på om det finns något samarbete mellan förskollärarna och modersmålslärarna och hur detta fungerar.För att få en klar bild på det har vi utgått från fallstudiemetoden. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer.Våra informanter är två klasslärare och två modersmålslärare.Vår undersökning visar att lärarna använder olika arbetssätt för att stimulera barnens språkutveckling. Arbetsmiljön spelar en stor roll för barnens trygghet och därmed också deras inlärning.Nästan alla lärare var överens om att det behövs mer modersmålsundervisning. Genom att stärka barnens modersmål underlättas deras inlärning av det svenska språket.Vårt resultat visar att i den ena klassen finns ett bra samarbete mellan klassläraren och modersmålsläraren men att i den andra klassen saknas detta..

Mitt syfte med det här examensarbetet är att få en djupare kunskap om flerspråkighet och om vilka faktorer som kan påverka identiteten hos en flerspråkig individ. Flerspråkighet är numera vanligt inte bara i Sverige utan runt om i världen. Mina frågeställningar handlar om på vilket sätt olika faktorer såsom familj, skola och samhälle påverkar en flerspråkig individs förhållande till sitt språk och sin kultur. Arbetet bygger främst på en litteraturstudie som kompletterats med en empirisk studie. Jag delade ut en enkät till sju flerspråkiga ungdomar som går i åttan.

Syftet med detta examensarbete var att utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv analysera begreppet ?icke-konfessionell?. Studien genomfördes i form av en fallstudie, där jag valde att kartlägga hur gymnasielärare vid samhällsprogrammet i en skola i Norrbotten tolkade begreppet ?icke- konfessionell?. Med hjälp av uppsatsens bakgrund analyserade jag vilka konsekvenser deras tolkning av begreppet fick för undervisningen.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

Syfte och frågeställning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskoleklassens verksamhet formas i gränslandet mellan förskola och skola. Undersökningen avgränsas till att omfatta två olika förskoleklasser. Syftet är också att undersöka om det finns skillnader på: lärarnas krav och förväntningar på eleverna, lärarnas/skolans arbetssätt, lärarnas samverkan med eleverna och elevernas skoltid i dessa två klasser. De frågeställningar vi utgått ifrån är: Vilken verksamhet bedrivs i en förskoleklass? Vilka faktorer kan inverka på verksamheten? Metod: Arbetet bygger på intervjuer av pedagoger samt observationer av verksamheten i två förskoleklasser. Observationerna använde vi för att beskriva verksamheten och intervjuerna för att förstå den.

Parents and students opportunity to influence school affiliation between special school and school.

Uppsatsens syfte är att definiera fritidspedagogernas roll och kompetens under skoltid utifrån fyra lågstadielärares åsikter. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att fritidspedagogen har under skoltid lägre status än lärare och benämns ofta som "hjälplärare" eller en "extra vuxen" i klassrummet. För att få grepp om detta har det genomförts fyra intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige.Resultatet pekar åt att de intervjuade lärarna har synen på fritidspedagogen som "en extra vuxen" i klassrummet, samt som en resurs till bland annat den praktiska undervisningen och barnens sociala utveckling. Lärarna nämner även att fritidspedagogens största uppdrag under skoltid är att ansvara för halvklass, elevrådsansvarig, kamratstödjare och andra sociala skolprojekt. Kortfattat kan vi utifrån undersökningen påstå att fritidspedagogen benämns som hjälplärare och som en extra vuxen under skoltid och har lägre yrkesstatus än lärarna.

Titel: Förändringsarbete i skolans värld - en fallstudie av Spjutspetsskolan i TrelleborgSeminariedatum: 2007-06-04Ämne/kurs: FEK582 Kandidatuppsats 10 poäng (15 ECTS)Författare: Carina Nertlinge & Johan NordgrenHandledare: Per-Hugo SkärvadNyckelord: Organisationsförändring, skola, konflikt, kultur, projekt Syfte: Syftet är att undersöka om förändringsprocessen bidragit till den kritik som Spjutspetsskolan har mött.Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ ansats och har som empiri ett flertal intervjuer med inblandade i förändringen.Empirisk grund: Trelleborgs kommunala skola Teoretiska perspektiv: Organisationsförändring, kultur, konflikterSlutsatser: Det är vår slutsats att förändringsarbetet har varit bristande i vissa aspekter, vilka sedermera har skapat och bidragit till den kritik som uppkommit. Title: School change ? a case study of SpjutspetsskolanAuthors: Carina Nertlinge & Johan NordgrenAdvisors: Per-Hugo SkärvadDate: 2007-06-04Course: FEK582, Bachelors thesis in Business Administration, 10 Swedish credits, (15 ECTS)Key words: Organisational change, school, conflict, culture, projectPurpose: The purpose of this study is to examine if the the organisational change itself has contributed to the criticism against the project Spjutspetsskolan. Methodology: The study is based on a qualitative approach, and has as its empirical foundation several interviews with individuals involved in the project. Empirical foundation: Trelleborg municipal schoolTheoretical perspectives: Organisational change, culture, conflictsConclusions: It is our conclusion that the project has been lacking in certain respects, which has both created and contributed to the criticism against it..

Studiens problemområde är att undersöka vilka traditionella könsmönster som kan uppfattas som framträdande i ett klassrum. Studien syftar även till att undersöka några elevers uppfattningar om vilka beteenden som råder i klassrummet beroende på kön. Även elevernas uppfattningar kring lärares bemötande gentemot dem är ett av studiens syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och metoden var observationer och intervjuer. Det här gjordes för att vi ville jämföra observationerna med elevernas uppfattningar som framkom under intervjuerna.

Det här är en kvalitativ studie vars avsikt är att få en ökad kunskap i hur lärare och elever ser på skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lärares syn på skolkunskap och hur synen på skolkunskap påverkar elevernas inlärning. Dessutom diskuteras det hur synen från de båda parterna är i jämförelse med styrdokumentens syn på skolkunskap. Då studien handlar om skolkunskap utgår förhållningssättet från vad som är kunskap. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod då det används två datainsamlingsmetoder; intervjuer med lärare och enkäter med elever.

Värdegrunden är ett omdiskuterat begrepp, skolan har ännu idag 2006 svårt att omsätta vad den innebär i praktiken. Läraren står framför ett svårt uppdrag, nämligen att utifrån ett mångkulturellt samhälle i gemenskap med föräldrar fostra framtidens demokratiska medborgare. Avsikten med vårt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med värdegrunden i skolår 4-6. För att finna svar på detta har vi utfört intervjuer med pedagoger ute på våra partnerskolor samt delat ut enkäter till elever. Dessa intervjuer och enkäter har utförts på två olika skolor, en skola med nästan enbart svenska elever, samt på en skola där stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Resultatet visar på att det år 2006 fortfarande finns en oenighet bland pedagoger om hur man bör tolka och arbeta med värdegrunden.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Syftet med mitt examensarbete är att lyfta fram vad mobbning innebär. Vad är det som definierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara är vissa som blir mobbade. Min avsikt är även den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kan man arbeta förebyggande samt vilka åtgärder finns det i skolan mot mobbning. Mina tre frågeställningar i mitt arbete är följande: ? Vad är mobbning? ? Hur kan mobbning förebyggas i skola? ? Vilka åtgärder inom skolan finns mot mobbning? Som hjälp till mitt arbete har jag använt mig av relevant fakta och litteratur.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare i förskola, förskoleklass och skolår 1-2 har för uppfattning och arbetssätt kring barns flerspråkighet. Undersökningen äger rum på en svensk skola i Spanien. Frågeställningarna är följande;-       Vad har lärarna för uppfattning om flerspråkighet?-       Vilka arbetssätt använder lärarna för att ta tillvara på barnens språk?För att få svar på dessa frågor används kvalitativa intervjuer och observationer. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Dagens ungdomar lever i en värld där digitala medier ständigt är närvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn på digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fått göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett är eleverna positivt inställda till digitala medier. Digitala medier hjälper dem att kommunicera med vänner, familj, släkt och lärare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhållning och tillhandahåller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten.