I uppsatsen undersöks vilka likheter och skillnader som finns mellan Sveriges, Danmarks, Finlands och Norges skolsystem avseende främmande språk och dess plats och funktion i skolsystemet. Undersökningen handlar om likheter och skillnader inom fyra områden: hur skolsystemen ser ut, vilka språk som läses i skolorna, på vilken skolnivå som språkstudierna påbörjas samt vilka yttre styrmedel som används för att främja språkstudier. Undersökningen är av kvalitativ art och baseras på texter som finns tillgängliga på Internet. Skolsystemen i de fyra länderna är likartade, både i fråga om antal år samt indelningen i skolformer. Engelskan intar en särställning i alla länderna och är obligatoriskt i alla undersökta länder.

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna:Hur uppfattar elever särskrivningar?Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Denna studie syftar till att undersöka vilken plats och betydelse kristendomen har och har haft över tid i religions-, historie- och samhällskunskapsundervisningen när det gäller att leva tillsammans i ett samhälle, familj eller bara som man och kvinna. Studien syftar också till att undersöka vilken betydelse kristendomen har för barn och ungas kulturella identitet och hur skolan kan bidra till att utveckla denna hos barn och unga. Metoden som använts är en så kallad textstudie, vilket innebär att olika texter studeras och jämförs för att ge svar på frågeställningarna och syftet. Den litteratur jag har studerat främst är kurslitteratur i ämnen historia, religion och samhällskunskap för mellanstadiet, årskurs 4 till och med 6. Böckerna är publicerade mellan tidsepokerna 1960-2010.

SammandragUndersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade.En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar.Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte..

Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.

Vid varje nytt projekt står landskapsarkitekten inför en oändlig mängd ny information som direkt eller indirekt har potential att påverka projektets resultat. Hur navigerar och prioriterar landskapsarkitekten bland detta hav av information? I den här uppsatsen undersöks olika landskapsarkitekters och teoretikers tankar och åsikter kring hur de prioriterar i designprocessen. Målet är att skapa ett underlag som möjliggör för vidare studier och diskussion. Detta syftar till att skapa en större förståelse och insikt kring landskapsarkitektens yrkesroll och konstnärliga friheter.

Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.

I dagens globaliserade samhälle blir det allt vanligare att barn växer upp med fler än ettspråk i sin omgivning. Det kräver en ökad kunskap om flerspråkighet och vad somsärskiljer flerspråkiga barn från enspråkiga barn. Då de mätinstrument som idaganvänds i Sverige för att utröna om ett barn har en språkstörning endast är utformade förenspråkiga barn riskerar flerspråkiga barn att över- eller underdiagnostiseras. För attråda bot på den problematik som uppkommit i samband med diagnostisering avflerspråkiga barn och språkstörning har ett europeiskt forskningsnätverk bildats, kallatCOST Action IS0804. Syftet med nätverket är att kartlägga SLI (specific languageimpairment) hos flerspråkiga barn genom att koordinera forskning inom lingvistisk ochkognitiv förmåga över ett stort antal länder.

The aim of this study has been to get a better knowledge and understanding of the way teachers are working with reading comprehension in the grades 1 and 2, which was done through description of 5 teachers way of working.The theoretical basis of this study grounds in the sociocultural perspective. I based my study on Vygotsky?s theory which claims that strategies transferred from adults to children through social interaction get internalised and then used independently. I have also made use of several theories that specifically deal with reading comprehension that allowed me to identify this area of teaching as a complex one, consisting of several elements. In order to understand a text on a deeper level a reader has to be able to infer, or read between the lines.

Den kristna kyrkan i väst befinner sig i en brytningstid. Från att ha haft en självklar plats och röst i samhället förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhälle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lästs och jämförts med andra författares texter. De tematiska områden som studerats är främst begreppen kristendom, efterkristendom och den västliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden präglar Europas kristenhet på många plan.

?Undersökning syftar mot att visa att det finns informella läroprocesser inom den kreativa praktiken graffiti och vilken roll de spelar när en utövare kommer in på en konsthögskola.Min frågeställning är, vilket inflytande denna informella läroprocess har haft för mina informanter, i deras val av utbildningsområde? För detta ställer jag också frågan, vilka moment som varit särskilt viktiga för mina informanter i den kreativa processen? Det ges en kortfattad beskrivning av graffitins historia. Undersökningsdelen är baserad på intervjuer med tre informanter som själva målar graffiti.Deras svar är sedan tolkade utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Roger Säljö och Lev S Vygotskij texter Lärande i praktiken och Fantasi och kreativitet i barndomen. I slutdiskussionen berörs lätt den kriminella aspekten av graffiti och kampen om det offentliga rummet.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av en graffitimålning som gjordes utifrån en skiss som var daterad 1993. Gestaltningen får utgöra en symbol för en graffitimålares resa från tåg och väggar in på en konsthögskola.Målningen gjordes i Vita havet på Konstfack..

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Uppsatsen handlar om planinstrumenten tätortsstudie, fördjupad översiktsplan och detaljplan. Syftet med uppsatsen är att undersöka om tätortsstudien som planinstrument är ett alternativ till den fördjupade översiktsplanen som kan göra planprocessen enklare eller snabbare. Samt om detaljplanen kan på ett effektivt sätt hantera samma frågor och problem som en tätortsstudie och fördjupad översiktsplan. Uppsatsens forskningsdesign är fallstudie, fallet som valts är Hälleviksstrand, Orust kommun. Metoderna som använts är dokumentstudie, kvalitativ innehållsanalys och intervju.

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna:Hur uppfattar elever särskrivningar?Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.