Sök:

Sökresultat:

1095 Uppsatser om Lättöverskćdlig statistik - Sida 66 av 73

HÀlsa och psykosocial arbetsmiljö i grundskolan - en studie av lÀrares upplevelser av sin arbetsmiljö och sin lÀrarutbildning

Statistik visar att fem procent av alla sjukskrivna i Sverige Àr lÀrare. Sjukskrivningar orsakade av den arbetsrelaterade ohÀlsan har under senare Är alltmer Àven kommit att förknippas med psykosociala faktorer. Syftet med studien Àr tvÄdelat. Vi ville för det första undersöka hur grundskollÀrare anser att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkar deras hÀlsa. För det andra ville vi undersöka om lÀrarna anser att lÀrarutbildningen har bidragit till deras förmÄga att hantera den psykosociala arbetsmiljön eller om hÀlsofrÀmjande insatser behövs.

CykelvÀgar i NÀssjö

Uppslaget till det hÀr examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i NÀssjö efter att ha gjort praktik pÄ kontoret under tvÄ somrar. Den senaste cykelplanen Àr frÄn 1973 och sedan dess har en hel del Àndrats i NÀssjö. CykelvÀgarna som kommit till de senaste Ären har inte följt cykelplanen frÄn 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. NÀssjö Àr en till ytan medelstor stad med 16 000 invÄnare. JÀrnvÀgens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Svenska skogsinvesteringar i Baltikum : Omfattning, investeringsmotiv och skogliga skillnader mellanlÀnderna

Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettlandoch Litauen. Studien kartlÀgger Àven de största aktörerna, investeringsmotiv ochsignifikanta skillnader i skogliga förutsÀttningar i de olika lÀnderna.Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i nÄgot avdessa lÀnder, har studien baserats pÄ officiell statistik och faktauppgifter,litteraturstudier, intervjuer, e-postkommunikation, samt information frÄnwebbplatser. Vi har Àven genomfört intervjuer i form av en enkÀt med utvaldaskogsÀgare.Resultat och analys innehÄller en beskrivning av de skogliga parametrarna förrespektive land, en sammanstÀllning av enkÀtsvar, samt uppgifter omskogsmarkspriser i Baltikum.Baserat pÄ vÄr uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum.Bland skogsbolagen Àr de största aktörerna Bergvik Skog, Södra SkogsÀgarna,Tornator och SkogssÀllskapet som totalt Àger 115 000 ha. Bland investeringsfondernaÀr SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och blandprivatpersoner/företag Àr t.ex.

Flytande sÄgklasslÀggning pÄ Iggesunds sÄgverk

Syftet med denna studie Àr att berÀkna de ekonomiska konsekvenserna för Iggesunds sÄgverk att övergÄ frÄn diameterbaserad sÄgklasslÀggning, som anvÀnds i dagslÀget, till flytande sÄgklasslÀggning för delar av sÄgverkets timmerkurva. HuvudfrÄgestÀllningen indelades i olika delfrÄgor som undersökte hur volym- och vÀrdeutbytet, planerbarheten och produktiviteten pÄverkades. Studien grundar sig pÄ teorier om den ekonomiska konsekvensen av ett beslut dÀr resonemang om alternativkostnaden ingÄr, volym- och vÀrdeutbyte av rÄvaran samt teorier om produktion, produktivitet och planerbarhet. Studiens resultat kommer att anvÀndas av Iggesunds sÄgverk i ett fortsatt utredningsarbete om effekterna av flytande sÄgklasslÀggning pÄ hela timmerkurvan. Till detta utredningsarbete har en metodik utformats och ett rekommenderat arbetssÀtt presenteras i kapitel 7.

Den sjunkande lÀsförmÄgans pedagogiska konsekvenser. En fallstudie

SyfteEtt av syftena med beskriven studie Àr att undersöka om och hur lÀsförmÄgan pÄ en skola sjunkit. Ett annat syfte Àr att undersöka vad detta fÄtt och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar pÄ de pedagogiska konsekvenserna. TeoriUppsatsens undersökning utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av SÀljös och Vygotskijs teorier om lÀrande, det vill sÀga lÀrande i det inlÀrningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers lÀsförmÄga förÀndras, förÀndras ocksÄ den sociala miljö som karaktÀriserar inlÀrningsklimatet.

Barn av bruksandan : En studie om unga vuxnas platskÀnsla och dess roll i individens förestÀllningar om framtiden i bruksorten Hagfors.

Syftet med studien Àr att studera hur de historiska mönstren pÄ en bruksort, i frÄga om arbetsmarknad och genuskontrakt, kan tÀnkas pÄverka ungdomar i valet att flytta eller stanna. Med utgÄngspunkt i statistik presenteras studiens problemformulering vilken fokuserar pÄ den negativa befolkningsutveckling som rÄder i VÀrmland i allmÀnhet och Hagfors i synnerhet. Merparten av dem som flyttar Àr ungdomar och framförallt Àr det flickor med tjÀnstemannabakgrund som vÀljer att lÀmna hemorten. Studier som verifierar utvecklingen tas upp och uppsatsens perspektiv etableras.   Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data frÄn Ätta respondenter varav fyra Àr kvinnor och fyra Àr mÀn.

De centralt utarbetade proven i skolan : Hur de centralt utarbetade proven pÄverkar betygssÀttningen - ska de vara kvar?

Med denna forskningskonsumerande uppsats vill jag belysa Àmnet bedömning och betygssÀttningen i skolan med utgÄngspunkt i de centralt utarbetade proven och dess betydelse för den likvÀrdiga bedömningen. Bedömning och betygssÀttning Àr en stor och viktig del i lÀraryrket, dÀr det frÀmsta mÄlet Àr att eleverna ska bli sÄ likvÀrdigt bedömda som möjligt. Redan pÄ 1930-talet började man i USA och Frankrike forska kring rÀttsÀkerheten i bedömning, nÄgot som Àven svenska forskare tog till sig och började undersöka. Sedan 1930-talet och framÄt har forskning kring bedömning i skolan ökat, men trots det visar Skolinspektionens senaste rapport frÄn 2013 pÄ stora skillnader i bedömningen av de nationella proven, vilket ses som ett stort nedslag för strÀvan mot en likvÀrdig bedömning. De centralt utarbetade proven infördes i skolan som ett hjÀlpverktyg för landets lÀrare till att sÀtta just rÀttvisa och likvÀrdiga betyg, men det inflytande som de centralt utarbetade proven har, och har haft, pÄ bedömningen Àr större Àn vad mÄnga tror och visar snarare pÄ motsatsen.Det Àr med fokus pÄ de centralt utarbetade proven som jag vill diskutera hur bedömning och betygssÀttning i skolan idag har blivit sÄ problematiserad.

Politisk egoism?: en studie av förbudet mot fildelning av upphovsrÀttsskyddat material

UpphovsrÀtten, som den tillÀmpas idag, tillkom 1960. Den 1 juli 2005 skÀrptes den dock i enlighet med EU-direktivet 2001/29/EG. Detta fick till följd att den utbredda nedladdningen av upphovsrÀttsskyddad musik via olika sÄ kallade fildelningsprogram pÄ Internet kom att bli kriminaliserad. Statistik frÄn SCB visar att mer Àn en miljon svenskar, varav den största andelen Äterfinns i Äldersintervallet 16-34 Är, Àgnar sig Ät att ladda ner musik via Internet. Vid omröstningen i riksdagen den 25 maj 2005 sÄ stöddes genomdrivandet av direktivet av samtliga riksdagspartier förutom miljöpartiet och centerpartiet.

Att leva med ADHD : En kvalitativ studie

Det finns idag en mÀngd olika former utav sparande, frÄn att förvara pengarna i madrassen till att anvÀnda sig av mer eller mindre avancerade derivatainstrument. NÄgot som blivit mycket populÀrt de senaste tre Ärtionden Àr att spara i fonder, och stÄr idag för nÀstan en tredjedel av det totala sparandet. Det vanligaste fondslaget Àr aktiefonder och bestÄr, som namnet antyder, utav aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Under 1990-talet vÀxte det dock fram en annan typ av fonder, s.k. hedgefonder.

Sagan om informationsflödet av feedback frÄn marknaden som inte nÄdde franchisegivaren : Studie om problem och möjligheter som finns inom klÀdbranschen nÀr det gÀller att sÀkerstÀlla att informationsflöde gÀllande feedback frÄn marknaden nÄr franchisegiva

Informationsteknologin och ett alltmer multifunktionellt internet Àr en orsak till den sÄ kallade ?informationsrevolutionen?. Ingenting i ett företag sker utan att det föregÄtts av nÄgon form av utvÀxling av information. Information Àr till för att underlÀtta för företaget att göra affÀrer. Det Àr sÀljaren som möter kunden har en viktig roll dÄ denna person verkar som koordinator mellan det egna företaget och dess kunder.

Identifiering av produktionsstörningar med DMAIC-metodiken: en fallstudie vid Autoliv Sverige AB

Detta examensarbete utfördes vid Autoliv Sverige AB under hösten 2007. Autoliv Àr vÀrldsledande inom bilsÀkerhetsprodukter och har bÄde utvecklingsavdelningar och fabriker runt om i vÀrlden. Autolivs fabrik i VÄrgÄrda utvecklar och tillverkar airbagar av olika slag. Syftet med detta projekt var att identifiera och ta fram förslag pÄ ÄtgÀrder för att minska antalet störningar vid en produktionsline för airbagar av typen inflatable curtains eller krockgardiner. Projektet utfördes enligt DMAIC-metoden dÀr DMAIC stÄr för fem olika faser i projektet.

RevisionsbyrÄernas kompetenskrav och förvÀntningar pÄ nyexaminerade ekonomer : Hur motsvarar dagens ekonomiutbildningar revisionsbyrÄernas efterfrÄgan?

SammanfattningI de senaste Ären har finanskrisen drabbat hÄrt Eurozonen speciellt medlemmar i Sydeuropa.En orovÀckande statistik Àr den stigande arbetslösheten i EurolÀnderna. Enligt dn.se stegarbetslösheten i maj-13 till en högsta nivÄ 12,1% . DessvÀrre har Sverige följt samma trend desenaste Ären och enligt SCB(2013) senaste mÀtning ligger Sveriges arbetslöshet pÄ 8,2 %.PÄ grund av den osÀkra framtid vi befinner oss i vÀljer mÄnga individer att studera vidare ihögskolor i Sverige som en lÄngsiktig investering. En stor mÀngd vÀljer att studera ekonomimed revision som inriktning. Mitt yrke (2012) visar att det finns en god marknad förnyexaminerade revisor ekonomer i jÀmförelse med andra inriktningar inom ekonomi.

Vindkraftverks störande effekt pÄ smÄhusfastigheter

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka typer av effekter som uppstÄr för boende i smÄhus som ligger i nÀrheten av vindkraftverk. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka konsekvenser nÀrheten till vindkraftverk har pÄ vÀrdet pÄ smÄhus. Jag försöker framför allt att fÄ svar pÄ frÄgan huruvida vindkraftverk upplevs ha en negativ vÀrdepÄverkan pÄ smÄhusfastigheter, samt hur de olika störningarna frÄn vindkraftverk beror av avstÄndet till bebyggelsen. Metod: Undersökningen avgrÀnsas till att studera effekterna pÄ smÄhusbebyggelse som ligger i nÀrheten av vindkraftverk. Som en bakgrund till undersökningen presenteras olika fakta och statistik om vindkraft­verk. Den genomförs med hjÀlp av intervjuer med Àgare till smÄhus vars fastigheter Àr belÀgna i nÀrheten av vindkraftverk. Resultaten av intervjuerna jÀmförs med tidigare undersök­ningar och erfarenheter varefter egna slutsatser dras. Resultat & slutsats: Vindkraftverk stÄr idag för cirka 1,4 % av den totala nettoproduk­ionen av el i Sverige. Andelen har ökat vÀsentligt under senare Är och med tanke pÄ alla pÄgÄende projekt och planer pÄ nya vindkraftverk runt om i landet kommer troligen andelen att fortsÀtta att öka. Vindkraftverken ger visserligen en miljövÀnlig el-produktion men för bebyggelse i vind­kraftverkens nÀrhet kan de samtidigt upplevas som en miljöstörning.

Ett maratonarbete : en trendstudie om konditionens förÀndring pÄ tre olika svenska populationer

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med uppsatsen Àr att undersöka GIH-studenters kondition och jÀmföra den trend som finns pÄ GIH gentemot trender för konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frÄgestÀllningar som anvÀndes var:1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmÄga förÀndrats frÄn 1977 till 2008?2. Hur har mÀns arbetskapacitet under mönstringen förÀndrats mellan Ären 1969-83 samt 1986-93?3.

SprÄk- och kunskapsutveckling hos flersprÄkiga elever : En inblick i organisationen och undervisningen pÄ en mÄngkulturell skola

SamhÀllet har gÄtt frÄn att vara monokulturellt till att bli mÄngkulturellt, vilket har lett till pedagogiska utmaningar för skolan. Enligt skolans styrdokument ska alla elever ges lika studie- och utbildningsmöjligheter, men elever med utlÀndsk bakgrund missgynnas. Detta blir tydligt av statistik som visar att var fjÀrde elev med utlÀndsk bakgrund gÄr ut grundskolan utan grundlÀggande behörighet, vilket kan jÀmföras med var tionde elev med svensk bakgrund. Faktorerna Àr sammansatta, men denna studie inriktas frÀmst pÄ sprÄkliga faktorer. Arbetet utgÄr ifrÄn ett socio- och interkulturellt perspektiv pÄ lÀrande, och berör Àven forskning om sprÄkutveckling.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->