Statistik från de 35 största bemanningsföretagen på arbetsmarknaden påvisar att bemanningsbranschen växer i en rasande fart och det blir allt vanligare med uthyrd arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Det blir därför allt viktigare med korrekta och tydliga regleringar för uthyrd arbetskraft. Majoriteten av de idag existerande regleringarna gällande arbetsmiljö och ansvaret för denna återfinns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa regleringar är väldigt omfattande och vida i sin formulering, främst gällande arbetsmiljöansvar.Syftet med denna kandidatuppsats har varit att utreda arbetsgivarbegreppet i relation till arbetsmiljöansvaret samt att undersöka om befintlig lagstiftning i praktiken är tillräcklig för att tillämpas på arbetskraft i bemanningsbranschen. Jag har även undersökt bemanningsdirektivet, dess implementering och inverkan på svensk lagstiftning.

In many biomedical contexts, e. g. when evaluating hearing disorders, the data obtained can be described as pairs (x1, y1), ?, (xn, yn) where x is a quantitative variable and y a 0/1 variable whose probability of taking the value 1 is a monotonic function of x. One way of analysing such data is to perform probit regression; thereby two parameters, b0 (= the constant) and b1 (= the slope) are estimated; the interest centres around m = -b0/b1, i.

Divisionen Underground Rock Excavation på Atlas Copco tillverkar kundanpassade gruvmaskiner i världsklass till kunder i mer än 170 länder. Från inköpsperspektivet är majoriteten av leverantörerna svenska men de dyraste komponenterna köps in från utlandet. Detta gör att stora krav ställs på både logistiken och produktionssystemet. De senaste årens ökande efterfrågan har lett till att materialförsörjningen har svårt att hantera de volymer som krävs och till följd uppstår störningar. En effektivisering och kapacitetsökning är nödvändig och därför kommer detta examensarbete att handla om kartläggning av material- och informationsflöde samt bristidentifiering av störningar i materialflödet.

Järnvägstrafiken i Sverige drivs idag huvudsakligen av SJ (Statens Järnvägar), som ansvarar för persontrafik och GreenCargo, som ansvarar för godstrafiken.Banverket ansvarar för säkerhetsuppföljning av den spårbundna trafiken i Sverige. Avsevärda tekniska förbättringar har lett till betydande ökad säkerhet sista 15 åren. Lok-/tågförare arbetar under särskilda medicinska säkerhetskrav, reglerade enligt järnvägslagen (2004:19) och i Järnvägsinspektionens föreskrifter( BV-FS 2004:4). Dispens från vissa av dessa säkerhetskrav kan emellertid beviljas vid en del handikapp eller sjukdomar. Företagshälsovården har en del av ansvaret för uppföljningar och bedömningar i detta sammanhang.

Många kommuner arbetar för att minska avfallsmängderna. För skapa ett ekonomiskt incitament för detta har 26 av landets 290 kommuner valt att införa viktbaserad avfallstaxa för insamling av hushållens avfall. Om den viktbaserade taxan haft den effekt på avfallsflödet som önskats är i dagsläget inte utrett. Detta examensarbete har som syfte att sammanställa erfarenheter och inställningar till taxan i utvalda kommuner samt besvara följande frågor: - Innebär införandet av viktbaserad taxa förändrat avfallsflöde? - Om flödet förändrats, vilka vägar har det då tagit? Bjuv, Umeå och Linköping valdes ut för att studera taxans effekter.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Bakgrund och problem: Ständiga förändringar sker i samhället som påverkar oss alla mer eller mindre. För att ett samhälle ska fungera och utvecklas krävs en mängd olika faktorer som samverkar. I denna uppsats har vi studerat utvecklingen för två kommuner, Vårgårda och Götene, när det gäller befolkning, näringsliv samt struktur.Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för lokal samhällsutveckling och därmed också förstå hur vi på ett bättre sätt kan utnyttja de resurser som används för att bygga upp samhället.Avgränsningar: Vi har valt att se kommunerna som ett geografiskt område där människor bor och arbetar, alltså inte studerat kommunerna som organisationer. Vi har även valt att endast presentera och analysera några av de största och mest betydelsefulla företagen i respektive kommun. Avgränsning har också gjorts när det gäller vad som studeras i kommunerna, vi har lagt fokus på förändringar i det totala invånarantalet, förändringar i olika ålderskategorier samt utbildningsnivå jämfört med övriga landet.Metod: Då vi till stor del utgått från statistik är denna studie mer av kvantitativ karaktär, men den har även kvalitativa inslag genom att vi gjort tolkningar av den litteratur som används.Resultat och slutsatser: Utifrån statistiken har vi kommit fram till att inga större förändringar har skett i näringslivets struktur i kommunerna sedan 1990, men att det inte alltid följt utvecklingen som under samma period skett i Sverige.

Då Sverige historiskt sett har haft låga priser på el har ett system som använder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna på el ökat och beräknas stiga till samma nivåer som på kontinenten. Behovet att minska energianvändningen och då främst el har blivit en viktig fråga varpå Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvändningen i svenska lokaler. Rapportens syfte är att undersöka hur kontorslokalers energianvändning i Stockholmsregionen påverkar energisystemet med fokus på användningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjärrvärmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs värmelasten sommartid när värmelasten är låg vilket medför ett ökat underlag för produktion av värme och el i kraftvärmeverk. Med data från STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och år.

Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar på KRIS, Kriminellas Revansch i samhället, under vårterminen 2006. Samtliga respondenter är män som alla har missbrukat droger och där fyra av fem har varit intagna på anstalt vid ett flertal tillfällen. Studien är en uppföljning av min C-uppsats ?Att återerövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att återrehabiliteras till det Svenska samhället?. C-uppsatsen påvisade bland annat ambivalensen klienterna kände till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svårigheter att återerövra ett Svenssonliv.

För att möta det ökade behovet i ordinärt boende, som är kunskaps- och informationsintensivt, då alltfler äldre väljer att bo kvar hemma och att färre blir beviljad särskilt boende gör att behovet av att kvalitetssäkra bland annat läkemedelshantering och journalföring ökar. Brister i informationsförsörjning och informationsöverföring av informationsflödet i läkemedelshanteringskedjan gör bl.a. att bristerna skapar merarbete för vård- och omsorgspersonal och allvarligt kan försena en patients vårdprocess.Då hemtjänsten och hemsjukvården har situationer med arbetstoppar och pressade situationer är det intressant att studera vilka faktorer som påverkar genomflödet i läkemedelshanteringskedjan. Även vilka resurser med avseende på tid och utrustning som krävs för att flödet skall fungera i läkemedelshanteringskedjan är intressant såsom när det inte fungerar.Syftet med studien är att kartlägga flaskhalsarna i läkemedelshanteringens informationsprocesser i mikrosystemen hemtjänsten och hemsjukvården med avseende på tids- och platsflaskhalsar och organisationella flaskhalsar och se hur dessa flaskhalsar påverkar flödeseffektivitet och resurseffektivitet samt patientsäkerhet.Till grund för studien som gjorts med en kvalitativ ansats, har nio stycken respondenter, tre distriktssjuksköterskor, fyra vårdare samt två enhetschefer och MAS för Örnsköldsvik intervjuats.För de flaskhalsar som identifierats var det tydligast att alla informationsprocesser där fax ingår är alla en variant av en tids- och platsflaskhals. Exempel på organisationella flaskhalsar är de exempel respondenterna tog upp som underbemanning, tidsbrist av att följa uppställda rutiner samt avsaknad av vissa rutiner som påverkar genomflödet samt informationsprocesser med underprocesser där dubbelarbete förekommer.Slutsatserna av studien är att patientsäkerheten är överordnad flödeseffektiviteten samt resurseffektiviteten.

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivå: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intäkter är ett stort problem för samhället och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar på tydliga förändringar i redovisning av löner men märks förändringar bland berörda aktörer.Frågeställning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal på Skatteverket att deras roll har påverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet är dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de påverkats av införandet av Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förändringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnå syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med både Skatteverket och större och mindre revisionsbyråer, på så vis kan vi upptäcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att få fram relevant data kopplat till vår frågeställning har vi valt att utgå från en kvalitativ studie. Då det finns få teorier att utgå från inom området har vi valt ett induktivt angreppssätt och på så sätt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland små och stora revisionsbyråer.

SAMMANFATTNING Syfte: Att studera föräldrars upplevelse av att kunna tolka sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen efter att barnet har vårdats på neonatalavdelning. Metod: En jämförande kvantitativ studie med deskriptiv explorativ design som är en del av ett större projekt som genomförts vid två neonatalavdelningar i Sverige. En vecka efter barnets utskrivning från neonatalavdelningen samt vid två månaders korrigerad ålder fick barnets mamma och pappa varsin enkät, innehållande bland annat en föräldra-attitydskala, hemskickad. Insamlade data matades in i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisades med deskriptiv (md; median och range; minimum och maximum) och jämförande statistik (Chi-2-test och Mann-Whitney U-test). Resultat: En enda signifikant skillnad kunde ses mellan de två neonatalavdelningarna och det gällde föräldrarnas upplevelse att barnet tyckte om kontakt från dem i form av deras doft.

IntroduktionFetma är ett globalt problem som drabbar fler och fler människor och länder. Både samhällen och enskilda individer söker lösningar för att komma till bukt med problemet som fetma är. Överviktskirurgi är idag den mest effektiva behandlingen mot fetma och sleeve gastrectomy är en av överviktskirurgins tekniker som enligt experter kan ha en klar fördel jämfört med andra tekniker. Det behövs idag fler studier gjorda på sleeve gastrectomy och även på dess påverkan på patienternas kosthållning innan metoden kan accepteras i vardagligt kliniskt bruk i Sverige.SyfteSyftet med studien är att kartlägga överviktspatienters kostvanor sex månader efter det kirurgiska ingreppet sleeve gastrectomy.Metod och Material217 överviktspatienter som genomgått sleeve gastrectomy har sex månader efter operationen besvarat en enkät gällande deras måltidsmönster, livsmedelsval och sensoriska förändringar av matupplevelsen. Svaren bearbetades och utmynnade i deskriptiv statistik.ResultatResultaten visar att en patient som genomgått sleeve gastrectomy i genomsnitt äter fem av sex rekommenderade måltider per dag sex månader postoperativt. Den måltid som flest patienter äter dagligen är frukost tätt följt av middag och lunch.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Uppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens ställning idag, fem år efter något som många refererar till som en ?IT-krasch?. I mitten av år 2000 så vände IT-aktiers kurser på världens börser kraftigt nedåt. Denna period var svår för många företag inom IT-sektorn. De blev påverkade dels av den dåliga publiciteten i media dels av en lägre efterfrågan på deras tjänster.Genom studier av årsredovisningar samt genom en begränsad enkätundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlägga IT-företagens ställning idag samt hur de ser på branschens framtid.Företagen upplevde generellt den närmsta perioden efter år 2000 som otillfredsställande.