Sökresultat:
1095 Uppsatser om Lättöverskćdlig statistik - Sida 27 av 73
Analys och ÄtgÀrdsförslag för ledtidsreducering vid fönstertillverkning
Detta examensarbete har utförts vid Elitfönster AB i Vetlanda. Elitfönster AB Àr Sveriges största leverantör av fönster och fönsterdörrar.Syftet med arbetet Àr att ta fram ÄtgÀrdsförslag för att minska ledtiderna, dÄ korta leveranstider blir ett allt viktigare konkurrensmedel. Arbetet innebar en kartlÀggning av nuvarande produktionsflöde och identifiering av problemomrÄden.Arbetet genomfördes med hjÀlp av tidsstudier och intervjuer med arbetsledare och personal. Arbetet bygger Àven en hel del pÄ observationer, iakttagelser och studerande av statistik.I stora drag kan man dra slutsatsen att de lÄnga ledtiderna beror pÄ frÀmst tvÄ orsaker;? hyvelbanornas lÄnga stÀlltider som medför körningar i veckosatser? kvalitetsbrister och bristfÀlliga kvalitetskontroller samt trÀstycken som ?försvinner? lÀngs förÀdlingskedjan.
Sjuksköterskan och patienter med ett narkotikamissbruk
Kihlsten, M & Levenius, J. Sjuksköterskan och patienter med ett narkotikamissbruk. En empirisk studie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för HÀlsa och samhÀlle, institutionen för vÄrdvetenskap, 2014.
Bakgrund: Förekomsten av patienter med narkotikamissbruk inom somatisk vÄrd har ökat.
Distriktssköterskans preventiva arbete för unga kvinnor med stressrelaterade symtom
Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhÀllet och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete Àr att frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssÀtt har visats ha god effekt pÄ stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkÀtundersökning.
KÀnslodyslektiker, sjÀlavÄrdstekniker och prioriteringsdissonans ? en analys av sprÄket i Timbuktus texter
SammandragSkolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen Àr indelad i tre studievÀgar dÀr Skolverkets rekommendation Àr att sfi-studerande med 0?6 Ärs utbildningsbakgrund bör placeras inom studievÀg 1, sfi-studerande med 6?12 Ärs utbildningsbakgrund inom studievÀg 2 och sfi-studerande med minst 13 Ärs utbildningsbakgrund inom studievÀg 3. Med detta som utgÄngspunkt har jag jÀmfört 18 sfi-studerandes resultat pÄ ett lÀsförstÄelsetest och ett ordförrÄdstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det Àven finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som gÄr att koppla till ordförrÄd och lÀsförstÄelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studievÀg 3, lyckas bÀttre pÄ lÀsförstÄelsetestet Àn de med en lÀgre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrÄdet Àr en viktig nyckel för studieframgÄng har jag jÀmfört resultatet pÄ ordförrÄdstestet med resultatet pÄ lÀsförstÄelsetestet för att se hur ordförrÄdet pÄverkar lÀsförstÄelsen.
Den konkurrerande förskolan : En studie om konkurrensens pÄverkan pÄ förskoleverksamheten
Syftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ hur förskolan har pÄverkats av den idag rÄdande konkurrensen. Under 1990-talet förÀndrades förskolans förutsÀttningar genom valfrihets och etableringsfrihetsreformer. Undersökningarna i studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med förskollÀrare med fokus pÄ deras syn pÄ förskolan. Parallellt har tre stora dagstidningar, andra medier, hemsidor som Skolverket och FristÄende förskolor samt tv-kanalen Svt granskat. Detta för att ta reda pÄ vad som skrivs om den Svenska förskolan.
BÀttre hÀlsa genom gentrifikation? : -en fallstudie i Barcelona
Vid stora internationella evenemang sker ofta en uppfrÀschning (gentrifikation) i stÀder för att kunna attrahera framtida investerare och kunna visa upp sin allra bÀsta sida för omvÀrlden. DÄ man rensar bort nedgÄgna slumliknande omrÄden för att bereda plats Ät nya attraktiva bostÀder och affÀrsomrÄden brukar detta medföra att man tvingar ut de fattiga och svaga medborgarna mot stadens perifera omrÄden.VÄrt syfte Àr att via aspekter som arbetslöshet, sjukhusvistelser, kriminalitet och sjukdomsutbredning etc. försöka fÄ en bild av hur hÀlsolÀget i Barcelona har pÄverkats i och med stadsförnyelsen som skedde i och med OS 1992. Genom att vara pÄ plats söker vi att finna en större förstÄelse och verklighetsanknytning av studien.Genom att studera Barcelona i allmÀnhet och distrikten Ciutat Vella, Les Corts och Sant Marti i synnerhet sökte vi en klarare bild av situationen. Studien har dÀrför delats in i tre arbetssÀtt som ska forma en bild av studieobjektet.
Sprututbytesprogrammet, en lÄng vÀntan pÄ ett "...nja"
Sprututbytesprogrammet i Malmö/Lund har sedan 1986 varit ett vĂ€l debatterat Ă€mne. Ăr det ett steg mot en mindre restriktiv narkotikapolitik eller Ă€r det att anses som en vĂ„rdande insats? Verksamheten bestod frĂ„n början av utdelning av sprutor/kanyler. Sedan har verksamheten utökats med av lĂ€kare, kuratorer och sjuksköterskor som bistĂ„r med övrig vĂ„rd och hjĂ€lp av psykologisk karaktĂ€r. Programmet var först en försöksverksamhet för att hindra att Hepatit och HIV okontrollerat spred sig.
Tidig intervention vid ungas missbruk
Narkotika Àr en viktig frÄga för mÀnniskorna i Sverige. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur omfattande narkotikamissbruket Àr i UmeÄ bland unga mÀnniskor i Äldern 15-25 Är. Dessutom orientera oss och lÀsaren i hur olika samhÀllsinstanser kan arbeta och samarbeta runt narkotikaproblemet. För att fÄ reda pÄ hur det drogförebyggande arbetet bland ungdomar ser ut har vi anvÀnt oss av rapporter, webbaserade kÀllor, statistik samt övrig litteratur. I rapporten beskriver vi hur man kan upptÀcka ett missbruk och hur unga mÀnniskor kan komma i kontakt med narkotika.
Optimerad lokalisering av Ăstersunds Ă„tervinningsstationer
Tidigare studier visar att Ă„tervinningsstationer med en god lokalisering och tillgĂ€nglighet ökar mĂ€nniskors benĂ€genhet till att kĂ€llsortera. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Ăstersunds Ă„tervinningsstationer kan lokaliseras för en ökad tillgĂ€nglighet och dĂ€rmed en förbĂ€ttrad insamling av hushĂ„llsavfall. Uppsatsen analyserar dagens Ă„tervinningsstationer och mĂ€nniskors attityder till kĂ€llsortering i syfte att presentera en optimerad lokalisering av Ăstersunds Ă„tervinningsstationer. Metoden bestĂ„r av en litteraturstudie, en enkĂ€tundersökning, fĂ€ltobservationer samt en statistik- och tillgĂ€nglighetsanalys av stadens befolkning och trafikflöden.Ăstersunds tolv Ă„tervinningsstationer Ă€r idag lokaliserade intill handelsplatser och bilvĂ€gar i utankanten av stadens bostadsomrĂ„den. AnlĂ€ggningarna utnyttjar inte sin maximala tillgĂ€nglighet och begrĂ€nsar dĂ€rmed mĂ€nniskor utan bil att kĂ€llsortera.
Arbetslöshet i Sverige sedan den globala finanskrisen
Arbetslösheten har en vÀsentlig roll för lÀnders ekonomi och den rÄdande arbetslöshetsnivÄn har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan pÄverka arbetslöshetsnivÄn och vilka penningpolitiska styrmedel som kan anvÀndas för att leda arbetslösheten i ?rÀtt? riktning. RÀntebeslut, inflation och hysteresiseffekter Àr nÄgra av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen. Syftet Àr att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förÀndrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha pÄverkat arbetslöshetsutvecklingen. Med fokus pÄ Sverige och Ären 2007 - 2014 undersöks med hjÀlp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska penningpolitiken tagit. För att jÀmföra den svenska penningpolitiken testas hur vÀl reporÀntan har följt den styrrÀnta som Taylorregeln föreslÄr. För att se hur vÀl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjÀlp av Okuns lag.
SekundÀruppgifters pÄverkan pÄ bilförare: En litteraturstudie angÄende upplevd mental belastning och körprestation
Statistik visar att sÄ mycket som 20 procent av alla trafikolyckor involverar nÄgon form av förardistraktion. Samtidigt finns det ingenting som indikerar att sekundÀruppgiftsutförande under bilkörning minskar. För att fÄ ökad förstÄelse för förares beteende genomfördes detta examensarbete med syfte att studera förhÄllandet mellan upplevd mental belastning och faktisk pÄverkan pÄ körprestationen vid utförande av sekundÀruppgift under bilkörning. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie. Analysen av inkluderade artiklar och deras respektive sekundÀruppgifter baserades pÄ Multiple Resource Theory.
Unga och sÄrbara: Om vad Bodens kommun gör för att hjÀlpa unga brottsutsatta
Stödet till unga brottsutsatt Àr ett Äsidosatt omrÄde, och ungdomar Àr en av grupperna i samhÀllet som löper en stor risk för att utsÀttas för brott. MÄnga ungdomar vill inte prata om det som Àr jobbigt och att sjÀlv söka upp hjÀlp kan vara ett stort steg trots att denne kÀnner sig i behov av bÄde hjÀlp och stöd. Det Àr dÀrför av stor vikt att det tydligt framgÄr var hjÀlpen finns att erhÄlla och att samhÀllet fÄngar upp de ungdomar som behöver stöd. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka vad unga brottsutsatta i Bodens kommun har för möjligheter till hjÀlp och stöd samt att vÀcka frÄgan om utvecklandet av ett stödcentrum för unga brottsutsatta. FrÄgor som behandlas i uppsatsen Àr; PÄ vilket sÀtt erbjuds brottsutsatta ungdomar i Boden hjÀlp och stöd, vilken betydelse har Stödcentrum för unga brottsutsatta, pÄ vilket sÀtt fÄr ungdomarna reda pÄ var hjÀlpen finns? Statistik frÄn brottsförebyggande rÄdet visar att Boden ligger pÄ höga siffror vad gÀller anmÀlda brott som misshandel, olaga hot och ofredande i förhÄllande till grann kommunen LuleÄ och hela riket.
Polislagen 20 a § : Nya möjligheter för polisen att söka efter vapen och andra farliga föremÄl
I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebÀr en ny möjlighet för polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten pÄ illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men Àven vilka konsekvenser den kan fÄ för den enskilde individen i form av inskrÀnkningar i de grundlagsstadgade fri och rÀttigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rÀttsvÀsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mÀngd illegala vapen i samhÀllet. I vÄrt andra kapitel gÄr vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiÀra uttryck som Àr bra att kÀnna till t ex fara i dröjsmÄl.
BakÄtvÀnd eller framÄtvÀnd bilbarnstol för dem mellan ett och fem Är.
This paper aims to analyze how child restraint systems (CRS) in cars should be positioned to protect children at the ages 1 to 5. The study is preformed in co-operation with the Swedish insurance company Folksam. Data from FolksamÂŽs database on car crashes in the years 1999-2004 is being used in this study. Every child in the ages 1 to 5 was searched for in the database, which resulted in 184 observations. To perform the analysis, categorical data analysis is suitable.
Kalle, Olle, Maja, Ida Vad ska barnet heta : En studie av förÀldrars namnval
SammandragSkolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen Àr indelad i tre studievÀgar dÀr Skolverkets rekommendation Àr att sfi-studerande med 0?6 Ärs utbildningsbakgrund bör placeras inom studievÀg 1, sfi-studerande med 6?12 Ärs utbildningsbakgrund inom studievÀg 2 och sfi-studerande med minst 13 Ärs utbildningsbakgrund inom studievÀg 3. Med detta som utgÄngspunkt har jag jÀmfört 18 sfi-studerandes resultat pÄ ett lÀsförstÄelsetest och ett ordförrÄdstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det Àven finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som gÄr att koppla till ordförrÄd och lÀsförstÄelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studievÀg 3, lyckas bÀttre pÄ lÀsförstÄelsetestet Àn de med en lÀgre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrÄdet Àr en viktig nyckel för studieframgÄng har jag jÀmfört resultatet pÄ ordförrÄdstestet med resultatet pÄ lÀsförstÄelsetestet för att se hur ordförrÄdet pÄverkar lÀsförstÄelsen.