Sökresultat:
1095 Uppsatser om Lättöverskådlig statistik - Sida 23 av 73
Kursplanen säger si, läraren säger så ? Men vad säger egentligen eleverna? : En komparativ studie mellan elever och lärares uppfattningar av ämnesområdet Svenska på gymnasial nivå med utgångspunkt i kursen Svenska 2 ur gymnasieskolans läroplan från 2011 (
En undersökning utförd av OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development) visar att skolresultaten bland de svenska 15-åringarna sjunker drastiskt och att inget annat av de deltagande ländernas resultat sjunkit lika mycket under lika lång tid. Denna studie är en stickprovsundersökning som behandlar hur ämnesuppfattningen inom ämnesområdet Svenska skiljer sig mellan lärare och dess respektive elever. Urvalet består av tre gymnasieklasser i Årskurs 2 som studerar olika studieförberedande program på tre olika gymnasieskolor i en medelstor svensk kommun. Studien går ut på att påvisa hur en gemensam överensstämmande ämnesuppfattning mellan båda parterna påverkar möjligheten till jämställda och rättvisa resultat.Studiens resultat och analys visar på att lärare och elever inte nödvändigtvis inte delar en gemensam ämnesuppfattning där lärare av tradition ser ämnet som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. I kontrast till detta ser man att eleverna istället ser ämnet som ett praktiskt färdighetsämne då de efterfrågar praktisk nytta av ämnesinnehållet..
Är kombination samtidiga höga krav och låg kontroll vid Informations- och KommunikationsTeknik mentalt stressande?
Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse..
SMS-lån : den skambelagda låneformen
Ett SMS-lån är ett lån som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulär på företagets webbplats. Lånen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. Lånen karakteriseras av den korta löptiden och de låga lånebeloppen. Därför kallas SMS-lån ofta för snabblån, snabbkrediter, microlån och korttidskrediter.Det finns ingen statistik över hur många SMS-lån som årligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelägganden till följd av obetalda SMS-lån. När myndigheten gjorde sin första sammanställning för år 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken.
Upplevelsen av välbefinnande och lidande hos patienter med ALS : En studie av självbiografier
SAMMANFATTNING: Blivande föräldrar står inför stora utmaningar. Föräldragrupperna utformas på mödrahälsovårdsmottagningarna så att föräldrarna får stöd i föräldraskapet och skapar ett nätverk som kan främja en positiv utveckling. Norra Kalmar län vill utveckla sitt arbetssätt i syfte att säkerställa kvalitet inom föräldrastödet för att svara mot föräldrars behov. Syfte: Utvärdering av föräldragrupperna bland förstagångsföräldrar. Metod: Retrospektiv tvärsnittstudie med kvantitativt ansats.
Hälsa ? Att Må Bra eller Se Bra Ut? : En analys av veckotidningarna Veckorevyn, Veckojournalen och Hemmets veckotidning under 1950-talet och 1965-1975
Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.
Diabetes typ 2 och smärta hos kvinnor och män, 60 år och äldre i Karlskrona kommun
Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos personer med diabetes typ 2. Smärtan varierar i intensitet och är oftare närvarande hos kvinnor än hos män. Närvaro av smärta påverkar egenvården vid diabetes typ 2 negativt, vilket torde medföra en sämre skött diabetes typ 2. Syfte: Att undersöka smärta hos kvinnor och män i åldrarna 60 år och äldre med diabetes typ 2, boende i Karlskrona kommun, med särskilt fokus på boende, den dagliga aktiviteten och hur den påverkas av smärta. Metod: En kvantitativ studie, grundad på material från SNAC-B.
Trött under arbetspasset?: En enkätstudie av upplevd trötthet hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvård
Det finns studier som undersöker hur långa arbetspass påverkar patientsäkerheten och personalhälsan, inga av dessa genomförda i ambulanssjukvård där möjlighet till återhämtning finns mellan ambulansuppdragen. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trötthet under arbetspassen hos sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvård. En webbaserad enkät som sjuksköterskor inom ambulanssjukvården frivilligt fick svara på skickades ut till 13 ambulansstationer i två olika landsting. Enkäten var utformad av författarna. Datan har analyserats med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys.
Prisdynamik efter marknadskrascher
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur aktiekurserna hos företagen som är listade på OMX i Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors beter sig efter en större nedgång/krasch och om företagens storlek i form av börsvärde påverkar beteendet. Undersökningen sker med Gutenberg och Richters fysikaliska lag som används till att mäta förhållandet mellan jordbävningars magnitud och antalet krascher under en viss tid i en viss region. Modellens riktighet på det insamlade data som används kommer kontrolleras med hjälp av en regression och valideras med hjälp av tidigare forskning. För att rättfärdiga den ekonofysiska metod vi använder oss av, kommer vi även att studera indexavkastningarnas beskrivande statistik för att visa på att det nationalekonomiska antagandet om normalfördelning vid aktieavkastningar inte gäller. Resultatet pekar på en viss systematisk skillnad mellan hur börsvärdesmässigt stora företag beter sig jämfört mot hur små företag beter sig efter att en krasch ägt rum.
I Skatteverkets tjänst - Rättssäkert och effektivt
De grundläggande värdena för statsförvaltningen är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rättssäkerhet och effektivitet förmedlas på Skatteverket, hur tjänstemännen på Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstå att tjänstemännen måste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjänstemännen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som använts i denna studie. Den teori som använts är Max Webers teori om byråkrati och tjänstemän. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven på rättssäkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för två reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste årtionden.
Bilden av samen : Svenska Turistföreningens framställning av samerna under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet
Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.
Jämställd Socialtjänst II ? En undersökning av jämställdhet ur brukarperspektiv inom socialtjänsten
Vårt syfte har varit att undersöka jämställdheten inom socialtjänsten, i en norrländsk glesbygdskommun och en mellanstor stadskommun. Uppsatsen består av två studier där del 1 är kvantitativ och behandlar individ- och familjeomsorgens beslut år 2004, och där del 2 är kvalitativ och består av uppföljande intervjuer. Resultaten i del 1 redovisades utifrån, av oss, sammanställd statistik som analyserades med hjälp av tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen, det vill säga jämställdhet, genus och social konstruktivism. Resultatet visade att insatser för barn och unga skiljer sig åt för pojkar och flickor i frivillighet kontra tvång. I besluten gällande vuxna missbrukare konstaterade vi en markant skillnad mellan könen både i det totala antalet aktuella individer samt i den procentuella könsfördelningen i varje beslut om åtgärd.
The relationship between CDS spreads and bond spreads ? an empirical comparison
Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan CDS spreaden och bond spreaden, samt att jämföra dessa över tid. Detta genomförs genom att testa för ett kointegrationssamband samt Granger-kausalitet mellan CDS spreaden och bond spreaden för varje enhet som ingår i urvalet, och för olika perioder. Också deskriptiv statistik används. Metod: Kvantitativ metod: Augmented Dickey-Fuller test, KPSS, Engle-Granger test, Johansen-test, Granger kausalitet Teoretiska perspektiv: Prissättningsmodeller för kreditrisk. Arbitragesamband.
Omvårdnadsprogrammet med samhällsinriktning ? tankar om en nedlagd inriktning på gymnasiet
Statistik visar att antalet sökande till Omvårdnadsprogrammet (OP) blir allt färre. Behovet av
utbildade och kompetenta undersköterskor kommer i framtiden att öka. Syftet med denna
studie är att belysa och lyfta fram tankar och uppfattningar om hur en lokal inriktning ?
Omvårdnadsprogrammet med samhällsinriktning (OP-s) - skapades i ett försök att höja
statusen och intresset för vårdyrken.
Genom en enkät till elever på OP-s och genom kvalitativa intervjuer med en pedagog,
programrektorn och utvecklingssekreteraren i kommunen, har vi försökt få fram olika tankar
och uppfattningar kring inriktningen. Uppsatsen belyser följande frågor: Hur upplever en OPs
klass, en pedagog, rektorn på OP och utvecklingssekreteraren i kommunen alla skolans
valmöjligheter? Är OP-s en utvecklingsmöjlighet för OP? På vilka sätt påverkar OP-s
elevurval och nivågrupperingar? Varför är OP-s nerlagd?
Resultatet visar att eleverna och pedagogen, som skapade inriktningen, upplevde inriktningen
som mycket lyckad, då den gav en gedigen yrkesutbildning och särskild behörighet till många
utbildningar på universitet och högskola.
Allvarliga olyckor med fritidsbåtar
Under 2005 omkom 34 personer i olyckor med fritidsbåtar. Av de 981 sjöräddningsinsatserna som genomfördes 2005 utgjorde cirka 70 % räddningsinsatser för fritidsbåtar. Det ställs idag inga som helst krav på formell kompetens på den som vill framföra en båt så länge den inte är längre än tolv meter och bredare än fyra meter. Båten får dessutom lov att gå hur fort som helst. Sammanlagt äger de svenska hushållen ungefär 718 000 fritidsbåtar.
Samarbete mellan sjuksköterskor och läkare
Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och läkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen påverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna påverkar arbetet och dess resultat.Metod: Kvantitativ studie med deskriptiv statistik. Enkäter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 läkare.Resultat: Läkare tenderar i högre grad än sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. Båda yrkesgrupperna ansåg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, är att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvården som påverkades mest av ett gott samarbete, medan läkarna ansåg trivseln i arbetsgruppen påverkades mest.Slutsats: Fler läkare än sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar väl.