Syftet med studien Àr att belysa hur barn i förskolan anvÀnder sig utav sina redan vunna literacyfÀrdigheter. Studien har genomförts med kvalitativ metod dÀr en etnografisk fÀltstudie legat till grund för de resultat som presenteras. Vi har anvÀnt en metodkombination av systematisk observation och dokumentation genom filminspelning.  Vi har följt tio stycken barn och underlaget har samlats in frÄn tvÄ förskolor i Linköpings kommun. Resultatet har bearbetats utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att de unika literacypraktiker barnen Àr engagerade i Àr beroende av ett antal olika faktorer.

I Sociologiskt perspektiv pÄ HÀstunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av HÀstunderstödd terapi med nÄgon form av psykosocial inriktning kan förstÄs ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar HÀstundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhÄllningssÀtt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen stÀlls i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan mÀnniska och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som stÄr i relation till varandra. Kategorierna Àr: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande.

I mötet med olika klasser under vÄra VFU-perioder vÀcktes frÄgor angÄende klasstorlekens betydelse för elevers lÀrande samt interaktionen mellan lÀrare och elev. Dessa frÄgor förstÀrktes under AU2-utbildningen samt efter lÀsningen av Skolverkets statistiska redovisning dÀr 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie Àr att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har dÀrför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanstÀllts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lÀgrepresterande elever prestationsmÀssigt och resultatmÀssigt drar stor fördel av minskade klasser. LÀraren vinner tid pÄ minskade klasser vilket underlÀttar deras arbetssituation och gör sÄ att mer tid kan spenderas Ät att skapa bÀttre relationer mellan lÀraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes. Det Àr dÀrför viktigt att dessa personer fÄr den kunskap som krÀvs för att de ska klara av att leva med sin sjukdom. Detta sker i form av ett möte mellan personen och vÄrdpersonalen. Det Àr viktigt att detta möte upplevs positivt och att personerna kÀnner att de blir bemötta pÄ en individanpassad nivÄ och med respekt. Metod: Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie med innehÄllsanalys utav sju vetenskapliga artiklar.

The aim of this essay was to investigate how social workers, within chosen Social services districts in the northwest of SkÄne, work with children placed in foster care. Our purpose was to investigate the interaction between the child and the foster home from the perspective of the Ecology of Human Development. Our questions were:* How do the social worker prepare the child and the foster home before a placement?* What kind of support is offered to the foster home with the purpose of supporting the child?* How do the social worker make the childs contact with the biological parents easier?* To what degree does the social worker work on strengthening the child's network?* Which factors do the social worker decide the allocation of support?* What do the social worker think affects the work with the foster home from a society level?To answer our question we have interviewed nine social workers. We found that the social workers were generally good at perceiving how the micro- and meso-systems, and to a certain extent the exo-system, influenced the foster child.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare bemöter icke önskvÀrda beteenden hos lÄgstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normövertrÀdelser och dÀrför fÄr fler tillsÀgelser Àn flickor. Detta Àr en pilotstudie som ocksÄ har som mÄl att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förstÄelse av klassrumsinteraktionen mellan lÀrare och elever. TvÄ metoder anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgorna, först gjordes klassrumsobservationer i tvÄ klasser nÀr dessa Àgnade sig Ät enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de tvÄ undervisande lÀrarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna Àr lÀmpliga att anvÀnda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lÀrare.

Entrepreneurship is considered essential for the Swedish economy, as well as globally. Accordingly,massive efforts are put into creating environments that successfully can support new ventures. The business incubator is a prominent part of these efforts and is important especially for the knowledge shared within its internal network. The aim of this study is to further explore how different activitieswithin the incubator can influence the interaction, and thereby the construction of social capital,among the incubatees. Using a qualitative case study of three incubators, and the framework of theincubator model, it is concluded that three distinguishing components within the framework influence the interaction, namely infrastructure, mediation and business support.

Ambitionen med uppsatsen Àr att medvetandegöra lÀsare om konsumtionskulturen och hur den kan pÄverka individers identitet. Forskning visar pÄ att vi lever i en konsumtionskultur som pÄverkar mÀnniskors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet Àr sÄledes att öka förstÄelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien Àr av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av Ätta intervjuer av studenteter pÄ Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrÄn teorier om konsumtionssamhÀllet (Bauman), interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu).

Personor som designmetod Àr bÄde hyllad och ifrÄgasatt. Scenarier och personor Àr tvÄ modeller som inkluderar anvÀndaren pÄ olika sÀtt. Personor ska visualisera anvÀndaren och scenarier illu- strerar anvÀndaren i interaktion med den kommande produkten. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om personor tillför nÄgot vid utveckling av informationstjÀnster för sÀrskilda grupper, som scenarier inte redan gör. För att undersöka syftet utvecklades fyra personor med tillhörande scenarier.

Opioider anvÀnds ofta inom veterinÀrmedicinen för att lindra smÀrta hos djuren. Det finns fyra olika opioidreceptorer som opioiderna kan binda in till, my (?), delta (?), kappa (?) och opioidlik receptor-1 (ORL-1). Dessa receptorer har olika funktion och opioider har varierande affinitet och förmÄga att binda in till dem. TvÄ inom veterinÀrmedicinen i Sverige mycket frekvent anvÀnda opioider Àr butorfanol och buprenorfin.

Syftet var att ur ett fenomenologiskt perspektiv förstÄ vad det innebÀr att vara psykotisk. Sex personer med erfarenhet av psykos intervjuades och materialet analyserades med den fenomenologiska EPP (Empirical phenomenological psychological) metoden. Fyra teman identifierades som kÀnnetecknande för den psykotiska upplevelsen: Kontroll i tillvaron speglar kÀnslan av att tappa kontrollen och av att uppleva sig kontrollerad av andra. Det innefattar Àven upplevelsen att pÄ ett magiskt sÀtt styra och kontrollera andra. Utanförskap beskriver hur förmÄgan till social interaktion försvinner i psykosen och hur kÀnslan av ett djupt utanförskap dominerar.

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.

Demenssjukdomar gÄr inte att bota, men med stöd och olika insatser kan gynnsammare förutsÀttningar skapas för att kunna klara av vardagen, höja livskvaliteten för personen i frÄga samt nÀrstÄende. I vÄrt samhÀlle blir demenssjukdomar allt vanligare med den enkla anledningen till ökad livslÀngd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka pÄ vilka sÀtt agitation och aggression vid en demens sjukdom kan minskas. Med utgÄngspunkt i systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt utifrÄn Goodmans (1993) sju steg utfördes en litteraturstudie. Tio utvalda vetenskapliga artiklar valdes utifrÄn sökningar i databaserna PubMed, Cinahl samt PsychInfo, dÀr artiklar bÄde utgick ifrÄn kvalitativa samt kvantitativa studier.

Uppsatsens syfte Àr att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjÀlp av en normalitetsmodell. Det gÄr ut pÄ att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förÀndrar ett normalitetslÀge. Detta leder till fokus pÄ tre huvudpunkter för att förstÄ helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion nÀr fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spÀnning genom att utsÀtta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur anvÀnder realistiskt animerade scener för att uppmÀrksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetsstrÀvanden och den emotionella risk den medför.

BakgrundI vÄr bakgrund beskriver vi utomhuslekens betydelse för barns utveckling och vÀlbefinnande. Barn lÀr av egna konkreta upplevelser och naturmiljön inspirerar dem till skapande och experimenterande verksamhet. Genom att kontinuerligt Äterkomma till samma plats i naturmiljön skapar barnen kÀnslomÀssiga band till den och kÀnner sig trygga dÀr.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka om barngruppers olika erfarenheter av utevistelse gör sig synliga i leken, dÄ de introduceras i en outforskad naturmiljö, som inte tidigare Àr kÀnd för dem.MetodVi har gjort ett kvalitativt experiment, dÀr vi observerat barn frÄn tvÄ förskolegrupper med skilda erfarenheter av vistelse i naturmiljö, för att se likheter respektive skillnader i leken. TvÄ observationer per grupp har utförts, dÄ vi med hjÀlp av löpande protokoll har noterat bland annat val av aktiviteter och lekmiljö pÄ platsen, samt interaktion mellan barnen.ResultatVi uppfattar tydliga skillnader mellan de bÄda barngruppernas lek. Den grupp som har stor vana av naturvistelse anvÀnder sig i mycket större utstrÀckning av naturmaterialet, samt har rikligt med inslag av fantasi i leken jÀmfört med gruppen som sÀllan gÄr till naturmiljö..