Mot bakgrund av de landvinningar som gjorts inom kommunikations-teknologisyftar denna uppsats till att ge en bild av hur medarbetare i en organisationbeskriver och förhÄller sig till sitt intranÀt. Undersökningen har genomförts medkvalitativ metod och har omfattat sex stycken intervjuer pÄ ett expansivtlivsmedelsföretag. Datat har sedan analyserats med hjÀlp av begrepp somorganisationskultur, praktikgemenskap samt nÀtverksgemenskap. VÄrtperspektiv pÄ kommunikation och interaktion har prÀglats av dialogism medkontextuell resurs som ett nyckelbegrepp. VÄr tolkning av resultatet visar pÄförekomsten av multipla praktikgemenskaper och hur dessa positionerar sig irelation till intranÀtet.

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

Bakgrund: Cirka 1-2 % av befolkningen har Borderline personlighetsstörning. Patienter med borderlineproblematik upplevs ofta som en frustrerande patientgrupp. Det Àr dÀrför viktigt att bygga upp en kontaktrelation mellan patienten och vÄrdpersonalen. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa de faktorer som pÄverkar mötet mellan vÄrdpersonalen och patienten med Borderline personlighetsstörning. Metod: En metod enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehÄllsanalys har anvÀnts.

I denna uppsats undersöks tvÄ svenska ideella organisationer utifrÄn hur de marknadsför sig i sociala medier. UtgÄngspunkten ligger i olika teorier om hur Internet i och med Web 2.0 blivit en plattform för social interaktion och vilka sociala medier som nÄr ut till mÄnga mÀnniskor. Fokus ligger bÄde pÄ hur organisationerna resonerar kring marknadsföring samt vilka anvÀndarbeteenden som finns och hur dessa kan pÄverka den virala spridningen av marknadsföring pÄ Internet. För att fÄ en inblick i detta har vi utfört intervjuer med representanter med ansvar för sociala medier i de tvÄ organisationer som undersökts samt utfört kvantitativa datainsamlingar dÀr vi fört statistik över organisationernas utveckling i de sociala medierna sett till siffror. UtifrÄn teorier om olika aspekter kring sociala medier samt den kvalitativa och kvantitativa datan har vi kunnat se mycket som pekar mot att sociala medier idag Àr framstÄende nÀr det gÀller marknadsföring pÄ Internet..

Stimulans av barns sprÄkutveckling i en förskola. Hur arbetar pedagogerna? (Stimulation of children?s language development in a preschool. How do the teachers work?) En betydande del av barnets lÀrande sker i förskolan.

This study concerns design thinking and how to achieve usability when designing applicationsfor smart watches. The study's focus is on interaction and design for online auctionapplications such as Ebay and Tradera. After studying usability and design for devices withsmall screens, guidelines and design principles for interactive systems, we developed apaperprototype for an auction application. The prototype was used for testing our intervieweeswhile observing and asking questions. After collecting the data we analyzed the responses andfeedback on our prototype and combined the results to previous studies.

Detta Àr en fenomenologisk studie dÀr jag med utgÄngspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur kÀnslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjÀlvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer dÀr enhetschefer i Stockholms StadutvÀrderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet Àr endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet dÀr Kompetensfonden,RiddarfjÀrden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förstÄelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrÄn transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förÀndrad sjÀlvbild och pÄverkat derasvÀxande i sitt ledarskap.

Sociala medier Àr idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sÀtt att kommunicera sÄvÀl det privata livet som den egna vÀrldsbilden. Allt vanligare blir det att pÄ dessa medier diskutera politik och lÀnka artiklar, bilder samt filmer för att stÀrka sina politiska Äsikter. Studiens syfte Àr att jÀmföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt pÄ sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjÀlp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt fÄ ökade kunskaper med hÀnsyn till diskursteorier byggda pÄ en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad och hur tv/datorspel förmedlar om historia och hur tv/datorspel kan kopplas till historiedidaktik genom att visa vad man kan lÀra sig av det. Med historia avser jag inte en korrekt Ätergivning av gÄngna handlingar. Jag inriktar mig istÀllet pÄ hur tv/datorspel anvÀnder sig av historiebruk för att motivera spelarens normhandlande.Den huvudfrÄga jag stÀller i detta arbete Àr:Vilken koppling finns det mellan historiebruk i spel och spelarens historiemedvetande? För att besvara denna frÄga tog jag hjÀlp av tvÄ underfrÄgor. Jag börjar med att besvara den första underfrÄgan:Hur mobiliseras ett historiemedvetande i tv/datorspel? Kan man utveckla ett historiemedvetande genom att spela tv-datorspel? Min analys visar att historiemedvetandet mobiliseras genom berÀttelsen, berÀttartekniken och gameplay:en.

Eftersom att samhÀllet förÀndras stÀlls nya krav pÄ vad lÀskunnighet innebÀr. Bilder omgeross stÀndigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen sÀger omeffekterna av anvÀndandet av bilder i samband med lÀsutveckling med utgÄngspunkt ilÀrandepotential för eleverna.Artiklarna var Ätta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse Àr i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt lÀsförstÄelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lÀrarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vÄr tids krav.

Genom en kvalitativ analys har jag försökt pÄvisa möjligheten i att kombinera de bÄda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i Ärskurs 1 pÄ en yrkesföreberedande skola och utifrÄn en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberÀttelse. Jag har valt att intervjua en elev frÄn en yrkesföreberedande skola dÄ min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk matematik som elever pÄ studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund Àr en lÀmplig pÄbyggnad av habitus under en livsberÀttelse dÄ begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad frÄn habitus, tillÄter individen att lÀttare Àndra pÄ sitt förhÄllningssÀtt. Vidare verkar elevens habitus ifrÄga om matematiska förestÀllningar framförallt ha pÄverkats av familj och slÀkt samt förgrunden av generaliserade andre..

I denna uppsats presenterar vi en teori och modell som syftar till att illustrera interaktion utifrÄn en spelteoretisk ansats som en avvÀgning mellan relativ vinst, definierad som vinster som görs pÄ motpartens bekostnad, kontra ömsesidig vinst, definierad som vinster som görs i samarbete med motparten. Vi förklarar detta synsÀtt genom att anvÀnda oss av kortfattade exempel och applicerar sedan det pÄ tvÄ empiriska fall; Liberia och Sverige-Danmark. I sista kapitlet sammanfattas de viktigaste slutsatserna; att samarbete Àr mer rationellt Àn konflikt förutsatt att parterna kan se möjligheterna samarbetet kan medföra. Dessutom poÀngteras att förtroende, eller en utomstÄende garant, Àr absolut nödvÀndigt för fungerande samarbete. VÄr ambition har varit att lÀgga fram ett analysinstrument med en hög grad av generaliserbarhet som kan anvÀndas för att fÄ en ökad förstÄelse av aktörers agerande i sÄvÀl samarbete som konflikt..

In this paper we examine the view of mental illness is in a male dominated organization and what strategies are used to handle mental illness by the organization and the individual. We conduct semi structured qualitative interviews with persons who have in some way been in contact with mental illness within the organisation, we then encode our material from a themed analysis. We analyze the material and illustrate our problem area on the basis of Erving Goffmans theories of interaction and on R.W. Connells theory of hegemonic masculinity. We also show how previous studies of how men seek help for mental illness can help to enlighten our research area.

Det hÀr Àr ett arbete som bygger pÄ en undersökning om Ätta lÀrares syn pÄ hur de möter elevers sprÄkliga erfarenheter med matematikens abstrakta sprÄk. Arbetet ger ocksÄ en bild av vad de hÀr lÀrarna anser Àr viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den hÀr undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och dÀrmed stÀrka kunskapsutvecklingen inom omrÄdet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de Ätta lÀrarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrÄn forskningslitteratur. Vi kom fram till att lÀrarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta sprÄk.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhÀlle vÀxer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa barnintervjuer och vÄrdnadshavarnas godkÀnnande har getts, vilket Àr av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i tvÄ olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr begrepp sÄsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.