En god arbetsmiljö kan anses vara nyckeln till en vÀlfungerande verksamhet. Arbetsmiljö som begrepp Àr dock oerhört komplext dÀr mÄnga olika problemaspekter samverkar och pÄverkar arbetsplatsens miljö. Vissa arbetsmiljörelaterade problem kan hÀrröras till egenskaper som inte tillÄter individen att utnyttja sina kognitiva förmÄgor och benÀmns dÀrmed som kognitiva arbetsmiljöproblem. Andra faktorer som tekniska arbetsverktyg som skall vara de anstÀllda behjÀlpliga, kan i de fall de brister, ocksÄ pÄverka och störa tankeprocesserna hos individen. Den hÀr rapportens syfte Àr att utveckla en förstÄelse om hur komplexa arbetsmiljöer samt interaktion med teknik kan skapa en stress som i förlÀngningen kan leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress.

The purpose of this thesis is, through both a quantitative and qualitative study, to map out how the interaction appears between the established parties and the radical right-wing party, the Sweden Democrat?s (SD) and their core issue ? immigration in the Swedish parliament. By applying analytical dimensions on the parliamentary protocols regarding the immigration issue between the years of 2010-2012 this study will get an insight on how the argumentation concerning immigration has developed since their entrance into the Swedish parliament in 2010. The result shows that SD, through the rejection treatment of the established parties, fulfilled the three conditions which accordingly to the study's theoretical framework are crucial for the party's future success. In the established parties? reception of SD regarding immigration, SD is, to a large extent, left unchallenged as the established parties rather focus on integration instead of challenge SD in the immigration issue.

Syftet med denna uppsats Àr att genom tvÄ fallstudier, undersöka om statersÀkerhetiserar tillgÄng och efterfrÄgan pÄ vatten samt studera orsakerna dÀrtill. Vidareavser jag ocksÄ att kontrollera om sÀkerhetiseringen av tillgÄng pÄ vatten ökar riskernaför konflikter mellan staterna eller om sÀkerhetiseringen kan vara en förutsÀttning föratt lösa konflikterna. För att fylla syftet med uppsatsen kommer tvÄ regioner attstuderas, vilka innehÄller vattenresurser som innebÀr att flera stater Àr beroende avsamma vattenkÀlla. De berörda staterna Àr Turkiet, Syrien och Irak runt Eufrat ochTigris i den ena regionen och Israel, Syrien, Libanon och Jordanien runt Jordanflodenmed tillhörande biflöden i den andra. Det Àr dessa staters interaktion avseendevattenproblematiken som Àr studieobjektet och utifrÄn detta skall pÄvisas omsÀkerhetisering sker.

I hospitalitybranschen arbetas det intensivt med att erbjuda sina gÀster sÄ bra upplevelser som möjligt. Nya teknologiska lösningar som pÄverkar gÀsters interaktion med branschen utvecklas stÀndigt, samtidigt som mÀnniskors levnadsvanor blir allt mer integrerade med det teknologiska. Flera undersökningar visar att just teknologi inkorporerad i hospitalitybranschen Àr en bidragande faktor för en förhöjd gÀstupplevelse, men trots det Àr det fÄ inom branschen som vÀljer att anamma den. Tron om att den typen av investeringar Àr allt för kostsamma, okunskap om att teknologin finns och en allt för konservativ syn Àr tÀnkbara förklaringar till att stora delar av branschen halkar efter.I uppsatsen redogörs för nÄgra i vÀrlden pÄgÄende trender och en litteraturstudie genomförs för att undersöka hur teknologi kan anvÀndas för att förhöja gÀstupplevelsen inom hospitalitybranschen med hÀnsyn till dessa trender. Uppsatsen diskuterar hur branschen Àr pÄ vÀg att förÀndras och föreslÄr ett par exempel för hur ditt varumÀrke kan hÀnga med i utvecklingen redan idag..

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader mellan 5-Äriga och 8-Äriga barns sÀtt att minnas detaljer, antingen med hjÀlp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod anvÀndes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se tvÄ korta sketcher frÄn en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad nÀr det gÀller barnens Älder och hÄgkomna detaljer.

Syftet med denna undersökning Àr att fördjupa kunskapen om hur flickor bemöts i samspel med lÀraren. Bakgrunden till att vi valde att undersöka just detta Àr att det Àr ett intressant och aktuellt Àmne i samhÀllet idag med tanke pÄ hendebatten som pÄgÄr. Vi Àr intresserade av att se hur det ser ut i en förskoleklass. Hur ska flickor vara enligt lÀraren, hur gÄr det att se i förhÄllningssÀttet, accepteras flickorna som de Àr eller tillrÀttavisas de, eftersom de inte uppfyller de förvÀntningar som finns. Vi har valt att undersöka lÀrarens förhÄllningssÀtt gentemot flickorna, eftersom vi anser att det inte finns sÄ mycket forskning om flickor i detta sammanhang och vi vill bidra till detta.

Ett av arbetsterapeutens verksamhetsomrÄden Àr psykiatrin, dÀr klienterna har olika psykiska funktionshinder. Arbetsterapeutens uppgift Àr att med olika medel fÄ klienterna till att utföra aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters arbete med motivation i relation till personer med psykiska funktionshinder och hur detta möjliggör aktivitet. Fyra arbetsterapeuter deltog i studien. Fokusgrupp anvÀndes som metod, dÀr interaktion och diskussion undersökningspersonerna emellan beaktas.

Eftersom att samhÀllet förÀndras stÀlls nya krav pÄ vad lÀskunnighet innebÀr. Bilder omgeross stÀndigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen sÀger omeffekterna av anvÀndandet av bilder i samband med lÀsutveckling med utgÄngspunkt ilÀrandepotential för eleverna.Artiklarna var Ätta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse Àr i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt lÀsförstÄelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lÀrarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vÄr tids krav.

Trenden att hjÀlpa andra ökar i takt med att samhÀllet blir mer individualiserat. Brottsofferjouren Àr en förening som bygger pÄ frivilliga krafter och engagemang och huvudsyftet med verksamheten Àr att fungera som medmÀnniskor samt informatörer nÀr det gÀller rÀttsprocessen och försÀkringsfrÄgor. Syftet med studien var att lyfta fram centrala motiv till det ideella arbetet och Àven ge en inblick i dessa mÀnniskors uppdrag inom brottsofferjouren. Detta skapar en förstÄelse och fördjupning i vad som motiverar dessa mÀnniskor att ge av sin tid och sitt engagemang. Metoden för studien var induktiv tematisk analys och Ätta semistrukturerade intervjuer med 6 pensionÀrer och 2 högskolestuderande lÄg till grund för analysen.

Psykosocial motstÄndskraft (?resilience?) innebÀr att klara sig bra i samband med motgÄng. Det Àr viktigt att frÀmja detta i unga Är dÄ utvecklingskaskader (kedjereaktioner) som följd av olika upplevelser kan pÄverka resten av livet. Syftet med denna studie var att undersöka hur motstÄndskraft uppfattas och hur det frÀmjas i det dagliga arbetet i förskolan. Sju intervjuer med förskolepersonal genomfördes och analyserades och resultatet tyder pÄ att begreppet i sig inte Àr kÀnt men att mÄnga delar av det appliceras.

Detta arbete handlar om att undersöka en narrativ ljussÀttning av en labyrint och gÄr i bakgrunden igenom hur ljussÀttning har fungerat genom tiderna fram till idag, samt hur forskning kring ljus i dataspel ser ut i dagslÀget. DÀrefter följer problemformuleringen som utgÄr frÄn tvÄ perspektiv, vilka Àr förstapersonsperspektiv samt top-downperspektiv. FrÄgestÀllningen vill undersöka en skillnad i hur en narrativ ljussÀttning uppfattas ur de olika perspektiven i en labyrintisk miljö. Problemformuleringen gÄr Àven igenom hur utvÀrderingsmetoden var tÀnkt att fungera i relation till detta. Sedan gÄr utvÀrderingskapitlet igenom resultatet av studien dÀr en analys av tio intervjuer med respondenter som genomfört studien presenteras.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom intervjuundersökning undersöka, beskriva och analysera webblÀrares uppfattning och upplevelser av det interaktiva lÀrandet pÄ en vuxenutbildning. Vi har undersökt vad som utmÀrker arbetet som webblÀrare och vad begreppet interaktivt lÀrande innebÀr. Vidare har vi undersökt vilka möjligheter och hinder webblÀrarna upplever och Àven under vilka förutsÀttningar det interaktiva lÀrandet sker. En intervjuundersökning har genomförts med sju webblÀrare vid ett och samma utbildningsföretag som erbjuder vuxenutbildning. UtifrÄn teorin och resultat har vi funnit att webblÀrarens roll skiljer sig frÄn den traditionella lÀrarrollen framför allt genom att den fysiska interaktionen uteblir.

FormÄlet med denne undersÞgelse er at undersÞge om svenske gymnasieelever fÞler sig som en del af et nordiskt sprogfÊllesskab. Dette gennem at undersÞge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstÄr, hvad lÊreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersÞge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og lÊreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt lÊreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. LÊreplanen opfylder ikke de mÄl og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne fÞrst og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fÊllesskabet primÊrt handler om et skandinaviskt sprogfÊllesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses vÊre et grimt og svÊrt sprog.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och belysa hur förÀldrar till barn med skolvÀgransproblematik upplever sin situation nÀr det gÀller bemötande och delaktighet frÄn de aktörer som samverkar kring deras barns skolgÄng. Teori: UtgÄngspunkten för det teoretiska perspektivet Àr systemteori och kommunikationsteori. Kommunikationsteorin Àr en teori som försöker förstÄ mÀnsklig interaktion. Systemteorin inspirerar till att förstÄ samspel mellan individ och miljö. Samspel och interaktion Àr omrÄden som genomsyrar mötet mellan mÀnniskor.

Bakgrund: LÄngvarig icke malign smÀrta Àr vanligt förekommande problem som pÄverkar en individs liv utifrÄn flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smÀrtan Àr subjektiv och unik för individen och kan vÄlla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med lÄngvarig icke malign smÀrta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien Àr baserad pÄ tio artiklar som blivit analyserade utifrÄn Graneheims och Lundmans innehÄllsanalys. Resultat: Personer med lÄngvarig icke malign smÀrta upplever att smÀrtan kontrollerar och begrÀnsar dem i vardagen.