Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hĂ€mtat frĂ„n Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen..

Arbetet beskriver i sin första del latinÀmnets historia i den svenska gymnasieskolan med tyngdpunkt pÄ 1900-talets senare del. Det Àr en utveckling som gÄtt frÄn att ha latin som bÀrande sprÄk bÄde som skolÀmne och som undervisningssprÄk under 1500-talet till att vara ett smÄÀmne som inte alla skolor erbjuder idag. Den andra delen av arbetet undersöker vilka förÀndringar som pÄverkat latinÀmnet i gymnasieskolan och vad det har fÄtt för följder. NÄgra kurs- och timplaner frÄn 1900-talet har granskats och personer med anknytning till latinundervisning intervjuats. Ur detta framkommer det att den nya gymnasieskolan som infördes 1965 har pÄverkat Àmnets stÀllning i skolan stort genom att det inte lÀngre var obligatoriskt att lÀsa latin pÄ den dÄ s.k.

Detta arbete har tvÄ syften. Det ena syftet Àr att beskriva virkningens utveckling i Sverige frÄn de först kÀnda föremÄlen fram till 1900-talets början. Det andra syftet Àr att initiera forskning inom den textila tekniken virkning. Med utgÄngspunkt i dessa syften har jag arbetat utifrÄn följande problemformuleringar. NÀr har tekniken virkning börjat anvÀndas och hur kan den ha uppstÄtt? Hur har virkningen utvecklats? Vilka termer har anvÀnts för att beskriva tekniken? Hur har virkningen varit ansedd under den undersökta perioden? Min ansats har varit hermeneutisk och arbetet Àr utfört i form av en kvalitativ och deskriptiv litteraturstudie.

Det hÀr Àr en undersökning om hur skolans vÀrdegrund idag förhÄller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har vÀxt fram före 1900-talet har vi Àven gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framvÀxt.Som metod valdes textanalys av kÀnda utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgÄngspunkt i vÀrdegrunden utifrÄn ett analysschema baserat pÄ vad lÀroplanerna sÀger om vÀrdegrunden.Slutsatsen blev att de Àldre böckerna lÄg lÀngre frÄn dagens vÀrdegrund Àn de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens vÀrdegrund i böckerna..

Det hÀr Àr en undersökning om hur skolans vÀrdegrund idag förhÄller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har vÀxt fram före 1900-talet har vi Àven gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framvÀxt.Som metod valdes textanalys av kÀnda utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgÄngspunkt i vÀrdegrunden utifrÄn ett analysschema baserat pÄ vad lÀroplanerna sÀger om vÀrdegrunden.Slutsatsen blev att de Àldre böckerna lÄg lÀngre frÄn dagens vÀrdegrund Àn de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens vÀrdegrund i böckerna..

Syftet Àr att ge en introduktion till viktiga termer och uttryck inom bokstavsformgivningen samt att undersöka pÄ vilket sÀtt den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag.Utöver syftet har tvÄ frÄgestÀllningar stÀllts upp;Vilka termer och uttryck Àr av stor vikt inom bokstavsformgivningen?PÄ vilket sÀtt har den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag?För att söka svar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna görs en litteraturbaserad studie. Innan resultatet presenteras behandlas bokstavsformens utveckling, under de senaste 3000 Ären, kortfattat. Efter det följer resultatet som tar upp termer och uttryck inom bokstavsformgivningen som Àr av vikt att kÀnna till för att förstÄ indelningen i de svenska teckensnittsfamiljer som behandlas i uppsatsen. Sist undersöks ocksÄ pÄ vilket sÀtt fem bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet har influerats av den historiska bokstavsformgivningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur portrÀtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förÀndrats i flickboken under 1900-talet. Har framstÀllning av, definition av och synen pÄ vad en kvinnlig förebild Àr förÀndrats i litteraturen och vad Àr egentligen synen pÄ vad en stark kvinna Àr eller förvÀntas vara i de verk som studeras?.

Uppsatsen bestÄr av en lÀroboksanalys av tre böcker anpassade för Historia A pÄ gymnasiet, dÀr syftet Àr att visa vilket utrymme vÀrlden utanför Europa under 1800- talet och 1900- talet fÄr. Jag kommer ocksÄ att titta pÄ hurvida lÀroböckerna lever upp till fyra av Tom Wikmans tio principer om hur en god lÀronok bör vara utformad, som han har skrivit i avhandlingen PÄ spaning efter den godo lÀroboken. Vidare kommer jag att titta pÄ kursplanen och se vilka mÄl som finns för Historia A, och detta för att ta reda pÄ vad som faktiskt stÄr, men ocksÄ om det Àr möjligt att utöva undervisning enbart med hjÀlp av boken och samtidigt uppnÄ kursmÄlen. Undersökningen Àr bÄde kvantitativ, dÄ sidor kommer att rÀknas och presenteras, och kvalitativ, dÄ resultaten av den kvantativa undersökningen tolkas och analyseras. KÀllor som frÀmst anvÀnds Àr tre lÀroböcker och skolans styrdokument, men ocksÄ tidigare avhandlingar som rör Àmnet.

Det hÀr Àr en undersökning om hur skolans vÀrdegrund idag förhÄller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har vÀxt fram före 1900-talet har vi Àven gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framvÀxt.Som metod valdes textanalys av kÀnda utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgÄngspunkt i vÀrdegrunden utifrÄn ett analysschema baserat pÄ vad lÀroplanerna sÀger om vÀrdegrunden.Slutsatsen blev att de Àldre böckerna lÄg lÀngre frÄn dagens vÀrdegrund Àn de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens vÀrdegrund i böckerna..

"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att utforma ett kursupplÀgg till A-kursen i historia pÄ gymnasiet som utgÄr frÄn perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sÄdant upplÀgg kunde uppnÄ kursmÄlen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupa historiemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var tvÄ centrala teoretiska begrepp i utformandet och utvÀrderingen av upplÀgget. I kursupplÀgget arbetar vi oss framÄt genetiskt frÄn Är 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden 1900-2009 delades in i 10 arbetsomrÄden, dÀr viktiga hÀndelser och skeenden behandlades, och utifrÄn vilka genealogiska kopplingar gjordes.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.

Denna uppsats jÀmför maltdryckproduktionen i Sverige Ären 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker pÄverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den sÄ kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgÄr frÄn ett grundantagande att standardflaskan pÄverkade maltdrycksproduktionen positivt, frÄn att denna nÀring stÄtt relativt stilla fram till dess. Med andra ord Àr grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som anvÀnds i denna uppsats var en statistisk jÀmförelse, dÀr mÄtt och tabeller först konverterats och gjorts överskÄdliga i dagens mÄtt mÀtt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde pÄ politisk-ekonomiska förÀndringar som gjorde det lÀttare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoÄrsperioden 1880-1900 Àger rum, dÄ i princip all öltillverkning övergick till att gÄ till pÄ Bayerskt vis. Undersökningen visar ocksÄ att en ny gren inom bryggerinÀringen, buteljvatten och lÀsk, tillkom under denna period, och det Àr rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krÀvde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det Àr dÀrför ett rimligt antagande att eftersom sÄ mycket av det öl som producerades i Sverige Är 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning pÄ att en standardflaska gjorde en sÄ stor produktion möjlig..

Syftet med detta arbete Àr att visa pÄ hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv i historieundervisningen och i historielÀromedel. Denna studie Àr baserad pÄ en statlig rapport som utkom Är 2010. SOU-rapporten visar pÄ ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens lÀroböcker i historia. I merparten av böckerna Àr det fortfarande mÀnnens och de övre samhÀllsskiktens historia som berÀttas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgÄ inom historieforskningen som berÀttar kvinnornas, barnens och den ordinÀra mÀnniskans historia.