Palliativ vård benämns ofta som vård vid livets slutskede och förekommer i hemmet, på hospice, palliativa enheter eller sjukhus. År 2003 avled ca 35 000 personer av 80 000 avlidna på sjukhus i Sverige. Palliativ vård är en komplex omvårdnadssituation då sjuksköterskor behöver bemöta såväl patientens som de närståendes behov. Närstående har behov av ett individuellt anpassat stöd och önskar mer information och delaktighet i vården. Kommunikationen kan för sjuksköterskorna upplevas som svårt och stressande.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som användes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i två huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar är associerat med föräldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohälsosamma matvanor.

Övervikten i samhället har ökat, i Sverige är enligt dagens forskning hälften av alla vuxna män, en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta. Ohälsosamma matvanor och ett stillasittande liv är saker som anses bidra till att vi blir sjuka och dör för ti-digt.Min kandidatuppsats syfte är att beskriva gymnasiekillars syn på hälsosam mat, matval samt påverkan. Detta för att få en förståelse för hur ungdomskillar resonerar gällande hälsosam mat, vilket kan fungera som stöd i utvecklandet av kostrelaterade insatser för ungdomar.Undersökningen var utformad som en enkätstudie med tyngdpunkt på öppna frågor. Under-sökningen utfördes på 59 elever som gick två olika yrkesförberedande program på en gymna-sieskola i en mellanstor stad i södra Sverige.Resultatet i undersökningen visar på att killarnas syn på vad hälsosam mat är varierar en hel del från person till person men att man trots detta kan se mönster som överensstämmer med varandra t.ex. gällande vikten av protein i kosten samt ett intag av varierad kost.När det gäller vilka faktorer som påverkar killarna i deras val av mat är resultatet mer unisont då de flesta av killarna ansåg att det fanns fem faktorer som påverkade dem i sitt val av mat.

Studiens syfte var att undersöka några fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring läxhjälp i allmänhet och läxhjälp på fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring läxhjälp på fritidshemmet redovisar några fritidspedagoger? I vilken utsträckning, om någon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lärande? Förekommer samråd mellan skolan och fritidshemmet och, i så fall, i vilken utsträckning handlar samrådet om läxor? I studien användes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit är att det finns ett stort intresse främst från vårdnadshavare för möjligheten att få läxhjälp på fritidshemmen.

Introduktion Utbyggnaden av avancerad hemsjukvård har ökat och tidigareforskning visar att många människor vill dö i sitt eget hem. Närstående ärbetydelsefulla i omvårdnaden, men det är känslofyllt och krävande för närståendesom behöver stöd.Syfte Studiens syfte var att belysa närståendes erfarenheter av ett palliativthemsjukvårdsteam.Metod Intervjustudie med 13 närstående till patienter som hade vårdats hemmatill livets slut med hjälp av ett palliativt hemsjukvårdsteam. En kvalitativinnehållsanalys användes vid analysen.Resultat Att närstående var tacksamma för tryggheten men upplevde utsatthetframträdde som ett övergripande tema. Sex kategorier kunde identifieras: Attförlita sig på vårdarna, att bli inbjuden och få stöd i vårdandet, att dela ansvaretmed teamet, att inte vara införstådd, att uppleva påfrestningar, att få stöd eftervårdtiden.Diskussion Trots att närstående var mycket nöjda, de upplevde trygghet och hadestort förtroende till teamet, framkom brister. Teamets insatser räckte inte till allagånger, vilket bekräftas i tidigare forskning.Slutsats Då alla är unika, såväl patient som närstående, och därmed har olikabehov av palliativa teamet är det viktigt att detta uppmärksammas.

Syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola samt skapa en djupare förståelse inom detta ämne. Studien tar även upp om arbetssätten skiljer sig åt i de olika verksamheterna. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. I studien intervjuas tio specialpedagoger på tio olika skolverksamheter, i fem förskolor och fem skolor, årskurs ett till sex. Intervjufrågorna handlar om hur specialpedagogerna ser på sin yrkesroll samt om i deras arbetsbeskrivningar skiljer sig åt i de olika verksamheterna.

Syftet med denna studie är att kartlägga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartläggningen har vi kunnat synliggöra klimatet på skolan och föreslagit olika sätt att förändra detta i positiv riktning. De metoder som används i studien är kvalitativa och de består av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med föräldrar och elever från skolan. Resultaten visar bland annat att många föräldrar uppfattar rasterna som ett osäkert område för eleverna.

SyfteSyftet med denna studie är att se huruvida möjligheten till skolgång på ett barnhem i Moshi, Tanzania, påverkar flickornas val av karriär eller som den traditionsenliga normen ser ut, att stanna i hemmet som hemmafru. Vi vill även undersöka vad det kan vara som hindrar flickor att utbilda sig.Frågeställningar1. Hur påverkar skolan flickornas möjlighet till vägval av karriär? ? Hur ser flickorna själva på sina möjligheter till en framtida karriär?2. Hur påverkar sexuella relationer och förhållanden flickornas skolgång?? Hur ser kunskapen ut kring sexualitet hos ungdomarna?MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en familjemedlem är en utmaning, inte minst om familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att belysa vad känslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som är eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. Vår utgångspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjälpa och ge stöd åt personer som på olika sätt är i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver kläder, men det kan även vara personer som är ensamma som kommer dit för att de uppskattar sällskapet.Frågeställningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har känslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Socialtjänsten har ett ansvar för att se till att familjehemsplacerade barn får en trygg och bra uppväxt. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse och en ökad kunskap kring hur väl socialtjänsten tar det ansvaret. Enligt tidigare forskning finns en del brister i familjehemsvår-den.För att ge en bild av socialtjänstens uppföljningsarbete med familjehemsplacerade barn har jag använt en kvalitativ intervjumetod och intervjuat familjehemsföräldrar och social-sekreterare kring tolv familjehemsplacerade barn.Några resultat är att socialtjänsten vanligtvis föjer upp placeringarna två gånger om året med hembesök där man pratar med barnet, att man i liten utsträckning använder någon strukturerad metod vid uppföljningen, att socialtjänsten oftast arbetar aktivt med barnets kontakt med de biologiska föräldrarna samt att socialtjänsten oftast har upprättat vårdplaner kring barnen. Det finns många faktorer som påverkar arbetet. Några av dem är barnets behov, tilltro till familje-hemmet, intressekonflikter, socialtjänstens organisation, ekonomiska resurser och personliga egenskaper hos socialsekreterarna.Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån systemteori och rollteo-ri.

Denna kvalitativa studie har i syfte att förstå hur stereotypa föreställningar påverkar unga kvinnor med ursprung i Mellanöstern. Studien är baserad på sex unga kvinnors tolkningar av samhällets stereotypa föreställningar kring denna grupp. Resultatet visar att majoriteten av informanterna blev någorlunda påverkade av dessa föreställningar. Fyra av respondenterna påverkades mer och upplevde att de många gånger var i behov av att bevisa att de negativa föreställningarna inte alltid stämmer. Föreställningarna om invandrarfamiljen är enligt informanterna överdramatiserade. Majoriteten ansåg att reglerna som fanns i hemmet inte handlade om kontroll, istället betonade de att föräldrar gör det av omsorg.

Vårt övergripande syfte med studien har varit att undersöka biståndshandläggare och brukares syn på livskvalitet, samt i vilken grad hemtjänstinsatserna påverkar brukarens livskvalitet. De frågeställningar vi utgått ifrån är: ? Vad innebär livskvalitet för de äldre? ? Vilka likheter och olikheter finns mellan biståndshandläggarens och brukarens syn på livskvalitet? ? Kan biståndshandläggarna påverka de äldres livskvalitet?Vi har använt oss av kvalitativ metod genom strukturerade intervjuer med äldre och en halvstrukturerad fokusgrupp med biståndshandläggarna. I vår analys har vi har utgått från Siri Naess teori om livskvalitet vilken sedan har kompletterats med Kajandiinstrumentet samt teori om coping.Vi fann att faktorer som höjer livskvaliteten för våra informanter innebär att ha nära relationer, att kunna klara sig själva, att få ha hälsan och att bo på en plats som man själv trivs med. Det biståndshandläggarna ser som livskvalitet för de äldre de träffar är; gemenskap med andra och att anhöriga spelar en viktig roll.

Johansson, Katarina: En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur föräldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet i förskolan. Examensarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola: Barn Unga och Samhälle. Studien har syftat till att sammanställa de tankar som finns kring utvecklingssamtalet hos tre föräldrar och tre pedagoger för att fördjupa förståelsen om hur förhållandet mellan förskola och hem kan se ut. En viktig del för att skapa en gemensam bild utav barnet mellan hem och förskola är utvecklingssamtalet som enligt Läroplanen för förskolan ska ske kontinuerligt. Studien har visat att pedagoger och föräldrar upplever utvecklingssamtalet generellt som positivt så länge som relationen mellan förskolan och hemmet fungerar bra. Den dagliga kontakten mellan pedagoger och föräldrar är det som upplevs som viktigast i samverkan mellan förskola och hem.