Diagnosen Asperger syndrom är ett relativt nytt begrepp inom autismspektrumet. För bara 20 år sedan var syndromet relativt okänt världen över. År 1988 hölls den första internationella kongressen i London och där presenterades de första diagnoskriterierna av makarna Gillberg. Efter kongressen har ytterliggare tre kriterier uppkommit. Vi vill undersöka hur elever med Asperger syndrom uppfattar sin skolgång.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera orsaker som kan föreligga till att en människa har ett våldsutövande beteende samt om det finns några skillnader mellan kvinnor och mäns utövande av våld. Därefter lades fokus på att belysa våra informanters utsagor för att sedan sammankoppla de med relevant litteratur för att slutligen besvara våra frågeställningar. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt har fem informanter intervjuats runt om i Sverige. Det urvalet som författarna fokuserade sig på i denna studie var målinriktat urval. Det huvudsakliga resultatet visar att de signifikanta skillnaderna mellan män och kvinnors våldsutövande är att män tenderar att använda sig av mer fysiskt våld medan kvinnor använder psykiskt våld.

Reumatoid Artrit är en kronisk inflammatorisk sjukdom där lederna blir ömma, svullna och stela. Andra symtom som deltagarna kan uppleva är trötthet och orkeslöshet. Dessa symtom kan påverka delaktigheten i aktiviteter i det dagliga livet såsom personlig vård, skötsel av hemmet, arbete och fritid. Människan är en social varelse som är beroende av sociala relationer hela livet. Syftet med studien var att undersöka hur personer med Reumatoid Artrit upplever sin delaktighet med andra på sin fritid.

SammanfattningInom svenska kyrkan finns inga särskilda restriktioner att ta hänsyn till vid vård i livets slutskede. Dock kan patienten ha önskemål om att fira nattvard, ha enskilt samtal med präst samt önska att förbön hålls i hemförsamlingen.Romernas traditioner kring vård i livets slutskede kretsar till största del kring renhetssystemet men även kring rädslan att påverkas av gajé. Man tar själv hand om sina släktingar och de som är så sjuka att sjukhusvistelse krävs besöker man frekvent. Traditionen bjuder att så kallade sanningar skall undanhållas den som ligger för döden, man får inte ta hoppet från patienten. Dessutom tror romer att man kan framkalla döden om man talar om den.

Background: Contracting asexually transmitted disease is strongly associated with stigmaand shame. Stigma associated with these diseases has a significant impact on self-image andpropensityto seek care. Despitehigh incidencethere is a generallack of awareness about therisks and theeffectsthatthese diseases have on both mental and physical health. Health carepersonnel are experiencing difficulties to meet and care for these patients. Aim: The aim ofthis studyisto describe patients'experiences of health care after they were diagnosed with asexually transmitted disease.

Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård.Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvårdsteam i Upplands län. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kändes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svårigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstå enkla ord och texter när de går ut grundskolan (Läsrörelsen 2013). Samtidigt läser allt färre föräldrar för sina barn varje dag (Läsrörelsen 2013). Vi tänker att det finns ett samband mellan föräldrars läsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har därför utfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka varför/varför inte föräldrar läser för sina barn och vilken utveckling föräldrar ser hos sina barn i samband högläsning. Syfte var även att undersöka varför barn tror att deras föräldrar läser för dem.

Syftet med studien var att beskriva vad personer med synnedsättning har för erfarenheter av tillgänglighet i utemiljöer och på offentliga platser. Författarna valde en intervjubaserad metod för att besvara studiens syfte där nio personer från två olika län intervjuades utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Inklusionskriterierna för studien var att deltagarna skulle ha en synskärpa på mindre än 0,3 och vara medlem i synskadades riksförbund. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som mynnade ut i tre kategorier ?tillgänglig miljö, skillnad mellan självständighet och beroende?, ?tillgänglig miljö, skillnad mellan trygghet och otrygghet? och ?allmän okunskap om tillgänglig miljö?.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer.

Att kolhydratuppladda är att fylla kroppens muskler med energi, vilken används för att patienten ska klara av kroppens stressrespons i samband med fasta och operation. Kliniskt får patienten dricka näringsdryck innan operation för att kolhydratuppladda. Inför ett kirurgiskt ingrepp genomgår patienten en förändring i vardagen, lämnar hemmet och kommer till en ovan miljö. Att patienten genomgår fasta och upplever en ny situation påverkar patientens välbefinnande negativt, med både hunger, törst och oro och så vidare. I denna litteraturstudie kommer tio artiklar att granskas för att undersöka, effekterna få en preoperativ kolhydratuppladdning fokus i studien ligger på omvårdnad och välbefinnande men den tar även upp effekter som inte är direkt relaterade till omvårdnadsämnet men knyter an till vården.

AbstraktSyfte: Att beskriva den information om anhörigstöd som presenteras på hemsidor ikommuner i norra Sverige.Bakgrund: Äldre personer bor kvar hemma längre och behöver i större utsträckninghjälp av sina anhöriga. Anhöriga behöver ofta stöd för att klara denna uppgift.Kommunerna har en skyldighet att erbjuda anhörigstöd, men kan ha svårt att nå ut medsin information om vilket stöd de har att erbjuda.Metod: En dokumentanalys med kvalitativ och kvantitativ ansats. Information omanhörigstöd inhämtades från alla Norrlands 54 kommuners hemsidor. Innehålletanalyserades genom manifest kvalitativ analys och kvantitativ analys för jämförelsermellan kommunerna.Resultat: Studien visade att 96 % av kommunerna har information om anhörigstöd påsina hemsidor. Informationen varierade mellan kommunerna.

Bakgrund: Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller små fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt från akutsjukvården till hemmet efter en kort vårdtid. Vård vid en strokeenhet är en effektiv vårdform och utgör basen för omhändertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.

Syfte med studien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelse av att leva med venösa bensår. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Studien baserades på intervjuer med åtta män och åtta kvinnor, materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån tematBegränsad och berövad sin vardag som bildades utifrån kategorierna Smärta och lukt är begränsande, Omvårdnaden begränsar vardagen och Såret begränsar livet. Resultatet visade att män och kvinnor som lever med venösa bensår upplever sig begränsade i sin vardag.

Bakgrund: Ungefär 100 000 människor i Sverige beräknas lida av Alzheimers sjukdom. Vanliga symtom är minnesförlust och nedsatt inlärningsförmåga. Vården av de med Alzheimers sjukdom sker ofta i hemmet av en närstående. Dessa närstående får inte tillräckligt med information och deras livskvalitet blir sämre. Det är därför viktigt att vårdpersonalen kar kunskap om de upplevelser som de närstående vårdarna har för att kunna stötta dem.

Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva hur en lärare bör agera när denne misstänker att ett barn far illa. Jag försöker att skapa en helhetsbild av omhändertagandeproceduren. Uppsatsens olika delar beskriver processen från anmälan till omhändertagande eller andra insatser. Vidare vill jag undersöka vilka faktorer som avgör om en lärare vid misstanke att ett barn far illa, väljer att anmäla till socialtjänsten eller inte. En lärare ska aldrig göra en egen utredning angående om ett barn har dåliga hemförhållande eller inte.